Gemensamma kyrkofullmäktige
Protokoll 12.06.2025/Paragraf 46

Beslutsförslag

Gemensamma kyrkofullmäktige

1) fastställer Helsingfors kyrkliga samfällighets verksamhetsberättelse och bokslut och antecknar verksamhetsberättelsen för kännedom,

2) beslutar att bokslutets överskott, 23 272 956,93 € överförs till det egna kapitalets över-/underskottskonto,

3) beviljar ansvarsfrihet för de räkenskapsskyldiga.

Behandling

Förvaltningsdirektör Juha Silander redogjorde för ärendet.

Under behandlingen gjordes tre inlägg.

Beslut

Beslutsförslaget godkändes.

Beslutshistoria

Föredragande Samfällighetens direktör Rintamäki Juha

Beslutsförslag

 Gemensamma kyrkorådet:

1) undertecknar och godkänner för egen del samfällighetens verksamhetsberättelse och bokslut för 2024

2) överlämnar verksamhetsberättelsen och bokslutet till revisorerna för granskning

3) antecknar församlingarnas verksamhetsberättelser för kännedom

4) ger förvaltningsdirektören rätt att vid behov i den undertecknade verksam-hetsberättelsen och bokslutet göra smärre korrigeringar och kompletteringar av teknisk natur.

Kyrkorådet föreslår att gemensamma kyrkofullmäktige:

5) fastställer Helsingfors kyrkliga samfällighets verksamhetsberättelse och bokslut och antecknar verksamhetsberättelsen för kännedom

 
6) beslutar att bokslutets överskott, 23 272 956,93 €, överförs till det egna kapitalets över-/underskottskonto.

Behandling

Förvaltningsdirektör Silander redogjorde för ärendet.

Under behandlingen gjordes åtta inlägg.

Beslut

Beslutsförslaget godkändes.

Föredragande Samfällighetens direktör Rintamäki Juha

Beslutsförslag

Gemensamma kyrkorådet antecknar revisorernas revisionsberättelse för 2024 för kännedom och fogar den till bokslutsmaterialet som ges till gemensamma kyrko-fullmäktige.

Gemensamma kyrkorådet föreslår att kyrkofullmäktige behandlar frågan om beviljande av ansvarsfrihet för de räkenskapsskyldiga.

Beslut

Beslutsförslaget godkändes.

Redogörelse

Bakgrund

Gemensamma kyrkofullmäktige har valt enligt kyrkoordningens 6 kap 7 § för sin mandatperiod till revisionssammanslutning BDO Audiator Oy som utsett till huvudansvarig revisior OFGR, CGRrevisor Tiina Lind.

Enligt kyrkolagen 6 kap 5 § ska revisorerna med iakttagande av god revisionssed granska räkenskapsperiodens förvaltning, bokföring och bokslut. Revisionen i församlingar och kyrkliga samfälligheter ska utföras före utgången av maj månad.

Revisorerna ska granska att

1) förvaltningen har skötts enligt lag och beslut av behöriga organ och tjänsteinnehavare,

2) bokslutet har upprättats enligt bestämmelserna och föreskrifterna om upprättande av bokslut och att det ger riktiga och tillräckliga uppgifter om verksamheten, ekonomin, den ekonomiska utvecklingen och det ekonomiska ansvaret under räkenskapsperioden,

3) den interna kontrollen har ordnats på behörigt sätt.

Revisorerna ska utan dröjsmål informera gemensamma kyrkorådet om missförhållanden som har upptäckts.

För varje räkenskapsperiod ska en revisionsberättelse avges till gemensamma kyrkofullmäktige. Revisionsberättelsen ska innehålla ett uttalande om huruvida bokslutet kan godkännas och de redovisningsskyldiga beviljas ansvarsfrihet.

Enligt kyrkoordningens 6 kap 8 § ska gemensamma kyrkorådet för gemensamma kyrkofullmäktige för behandling lägga fram bokslutet och revisionsberättelsen samt tillhörande genmälen och sitt eget utlåtande.

Revisionsberättelsen är ”ren” och föranleder inga extra åtgärder. Gemensamma kyrkorådet behandlar vid sitt möte 22.5.2025 revisionsberättelsen över bokslutet för år 2024.Revisorns rapport till kyrkorådet kräver inget svar eller utlåtande till kyrkofullmäktige.

Motiveringar till beslutsförslaget

Helsingfors samfällighets revisionssammanslutning har reviderat förvaltningen, bok-föringen och bokslutet för räkenskapsperioden 1.1.–31.12.2024 och gett sitt utlåtande gällande den genomförda revisionen. Revisionsberättelsen är undertecknad av den huvudansvariga revisorn den 8.5.2025. Revisionsberättelsen är bilaga till föredragningen. 

Enligt revisionsberättelsen har samfällighetens förvaltning till väsentliga delar skötts lagenligt och i överensstämmelse med de beslut som fattats. Samfällighetens interna revision har i väsentliga delar skötts på vederbörligt vis. Samfällighetens bokslut och koncernbokslut jämte bilagor har uppgjorts i enlighet med bestämmelserna och anvisningarna om uppgörande av bokslut. Bokslutet ger korrekt och tillräcklig information om samfällighetens verksamhet, ekonomi, ekonomiska utveckling och ekonomiska ansvar under räkenskapsperioden.

Enligt revisionsberättelsen föreslås att bokslutet godkänns och att de redovisningsskyldiga beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret som nu reviderats.

Redogörelse

Bakgrund

Samfällighetens bokslut ska göras upp före utgången av mars månad, det år som följer på räkenskapsåret. Kyrkorådet ansvarar för uppgörandet av bokslutet, som undertecknas av det beslutsföra kyrkorådet och den tjänsteinnehavare som ansvarar för ekonomin.

I praktiken uppgjordes bokslutet av ekonomitjänsten och verksamhetsberättelsen samt bokslutsboken uppgjordes och sammanställdes av en omfattande grupp ar-betstagare vid de gemensamma tjänsterna. Församlingarnas verksamhetsberättel-ser ingår som bilaga och en sammanfattning ingår i bokslutsboken.

Församlingsekonomins bokslut uppgörs enligt bestämmelserna i kyrkolagen (KL 5 kap 7 §) och kyrkoordningens 6 kapitel. Kyrkostyrelsen ger närmare bestämmelser om församlingarnas och församlingsekonomiernas bokföring och löneräkning (KO 5:13, punkt 4b). På bokföringskyldigheten, bokföringen och bokslutet tillämpas be-stämmelserna i bokföringslagen (1336/1997). Församlingarna och samfälligheten ska i sin verksamhet följa budgeten och principerna för god ekonomiförvaltning. Kapitalet ska skötas på så sätt att det ger god avkastning och riskerna är behärska-de. I kyrkostyrelsens bestämmelser och anvisningar ingår det i bokföringslagen avsedda kravet på god bokföringssed (BfL 1:3).

Motiveringar till beslutsförslaget

Samfällighetens verksamhetsberättelse och bokslut för 2024 presenteras i bilagan. Församlingarnas verksamhetsberättelser utgör en egen bilaga.

Väsentliga händelser i församlingslivet 2024

Möten med ungdomar och unga vuxna

Ungdomarnas och de unga vuxnas röst beaktas nu bättre i beslutsfattandet, sedan kyrkorådet i april för första gången utsåg medlemmarna i de ungas påverkansgrupp. Två medlemmar valdes från varje prosteri. Denna gång fick vi medlemmar från fyra av Helsingfors fem prosterier. Enligt samfällighetens förvaltningsstadga ska påver-kansgruppen säkerställa att de unga har möjlighet att delta och höras då samfällig-heten planerar, bereder och beslutar om sin verksamhet. Påverkansgruppens mandatperiod är hädanefter två år men under den första mandatperioden endast ett år 2024, detta för att synkronisera mandatperioden med kyrkorådets mandat. Påverkansgruppens medlemmar ska vara konfirmerade och yngre än 29 år.

I november inledde gemensamma församlingsarbetet ett projekt riktat till unga vuxna. Projektet kartlägger de ungas behov och vad församlingarna kan erbjuda just denna målgrupp. Forskningen visar att de unga vuxna har ett starkt behov av religion och andlighet vilket innebär att kyrkan måste tydliggöra sitt utbud och utveckla verksamheten tillsammans med dem som söker andligt stöd. Verksamhet som riktar sig till unga vuxna gror nu allt snabbare i församlingarna.

Walk in -terapin som riktas till 16–29-åringar utvidgade sin verksamhet till stadens lokaler (Ohjaamo) i Östra centrum. I Helsingfors kan man också få hjälp i Matteus-kyrkans och Malmin seurakuntas livsrum. samt i Helsingfors fängelse. På nationell nivå koordineras verksamheten av centralen för barn och unga. 

I oktober kunde fullvuxna studerande och unga besöka kyrkorna längs metrolinjerna och samtidigt lösa olika uppgifter. Rundturen kulminerade i ett partaj som ordnades i Drumsö kyrka. Evenemanget ordnades nu för andra gången i samarbete mellan ett antal församlingar och övriga samarbetsparter.

Särskilt skriftskolan lägger grunden för attityden till kyrkan. Merparten av skriftskolorna hålls som läger under sommarlovet. Helsingforsförsamlingarna höll drygt etthundra sommarskribor och dessutom ordnades ett tiotal dags- och smågruppsskriftskolor. Det gemensamma församlingsarbetet utvecklade och provade tillsammans med församlingarna en smågrupps-modell som stöder dem som tycker det är för tungt att delta i en stor grupp. Innehållet som behandlas i smågruppsskriban och det övriga programmet motsvarar ändå de traditionella skriftskolorna men dagsprogrammet är kortare och undervisningsmiljön tillgänglig för alla. År 2024 anmälde sig drygt 3 000 ungdomar till skriftskolan och en stor del av deltagarna hörde inte till kyrkan. Under året anslöt sig 319 konfirmander till kyrkan. 

Knappt hälften av lägren hölls i samfällighetens egna lägergårdar. Stenholmen som är bekant för många tidigare konfirmander hyrdes för sommarmånaderna ut till en turistföretagare, följaktligen kunde församlingarna inte använda holmen under den tiden. 

Kampanjen 10-års födis på Borgbacken har blivit ett återkommande efterlängtat program. På basis av familjernas respons ville man undvika onödig rusning och därför sänktes deltagarantalet från 7 000 till 5 000, men ändå så att varje 0-åring fick möjlighet att delta. En stor grupp tioåringar deltog och familjerna gav mycket god respons. 

Våra evenemang samlade deltagare kring frågor som är viktiga för helsingforsarna

Under evenemanget Världen i byn, som gick av stapeln i maj, höll Helsingfors och Esbo ev-luth församlingar en flerspråkig och mångkulturell gudstjänst. Under ett år som präglats av kriget i Ukraina och Gaza ordnades bön för fred och en rättvisare värld. Denna gång var festivalens tema ”mod”.

Fadderdgen hölls då skolornas sommarlov började som ett tvåspråkigt evenemang på Lekholmen.

På sommaren deltog helsingforsförsamlingarna i Helsingfors pride tillsammans med församlingarna i Esbo och Vanda. Utöver att arrangera och delta i gemensamma evenemang rekommenderades det att helsingforsförsamlingarna och de gemensamma tjänsterna skulle flagga med regnbågsflaggan.

I slutet av april inbjöd kyrkostyrelsen, Helsingfors samfällighet och Töölön srk representanter för de största partierna till en EU-debatt vid vilken deltagarna tog ställning till vilken betydelse EU har för Finland. Elever från högstadieskolorna och gymnasierna i Helsingfors var också inbjudna att följa med debatten i Tempelplatsens kyrka.

Det brutala anfallskrig som Ryssland för mot Ukraina fortsatte. På årsdagen för krigets början i februari och till Ukrainas självständighetsdag i augusti, ordnade församlingarna tillsammans med den ukrainska föreningen och Mothers for Peace ett evenemang vid Domkyrkan, till stöd för Ukraina. Motsvarande evenemang ordnades också 2024. Som medarrangörer stod Helsingfors stad, universitetet, statsrådets kansli och Ukrainas ambassad.

Det viktigaste interna evenemanget var arbetsgemenskapsdagen som i januari inleddes i Mikael Agricolakyrkan, varefter personalen prosterivis och uppdelat enligt de gemensamma tjänsterna fortsatte på annat håll. Under dagen fokuserade deltagarna på den pinfärska strategin för kyrkan i Helsingfors och på de metoder som församlingarna och de gemensamma enheterna kan använda för att främja de fastställda målen.

De förtroendevalda träffades i början av juni i Drumsö kyrka. Fullmäktigemedlemmarna och kyrkorådets medlemmar samlades i slutet av augusti till aftonskola på Svartholmen.

I november ordnades för femte gången en Framtidsdag. Denna gång samlades man i Församlingarnas hus och i evenemanget deltog förtroendevalda, kyrkoherdar, ledningen för de gemensamma tjänsterna samt cheferna sammanlagt 115 personer. Dagen inleddes med en s k strategimässa där 14 församlingar och de gemensamma tjänsternas samtliga avdelningar redogjorde för hur de på olika håll i stan arbetat för de strategiska visionerna. De förtroendevalda gick från stånd till stånd och intervjuade personal och förtroendevalda. Evenemanget avslutades med en sammanfattning av samarbetsmöjligheterna, med särskilt fokus på det flerspråkiga församlingsarbetet och hur man ska nå ut till de unga. Man diskuterade också hur visionen kan uppnås med beaktande av jämlikhet, jämställdhet, samt ur ett socialt, ekologiskt-, ekonomiskt- och förvaltningsperspektiv.

De tre heliga

Påsken, allhelgona och adventstiden samt julen märktes i verksamheten och kommunikationen, också utanför kyrkornas egna väggar. De tre stora helgerna uppmärksammades både i de traditionella och i de sociala medierna. Samfälligheten betalade för reklamplats i kollektivtrafiken och de digitala skyltarna längs vägarna.

Publiken vid landets största teaterföreställning, passionsspelet Via Crucis som kulminerade på Senatstorget sågs av drygt 10 000 personer. 

Den första lördagen i november firas alla helgons dag. Då ordnades evenemanget Dödens trädgård på begravningsplatserna i Sandudd, Malm, Vilan, Östersundom och urnlunden i Månsas. Helsingforsarna samlades för att hedra de döda genom att tända ljus på gravarna. Det hölls också andakter och höstmörkret lystes upp av eld och ljuskonst, musikframträdanden och barnen kunde följa en änglastig. På begravningsplatserna fanns också präster, frivilliga, barnledare och annan personal från församlingarna. Den som ville kunde i förtroende samtala med dem om frågor som berörde livet och döden.

Begravningsplatsernas portar stod öppna under hela veckoslutet. Under allhelgona liksom året om kunde besökarna med hjälp av söktjänsten hautahaku.fi få hjälp att hitta fram till anhörigas eller kända personers gravar.

Från november till trettondag ordnades drygt 170 evenemang vid vilka de vackraste julsångerna sjöngs. Evenemanget fick uppmärksamhet genom den reklamkampanj som Finska Missionssällskapet planerat, kampanjen stöddes av Helsingfors, Esbo och Vanda samfälligheter.

Helsingfors julkrubbor lockade helsingforsarna till centrum där julkrubborna som vanligt fanns utställda i olika skyltfönster. Många affärer längs Alexandersgatan ställde sina fönster till förfogande, precis som under tidigare år. Också i kyrkorna och sjukhusen fanns utställda krubbor. 

Huvudstadsregionens församlingars gemensamma adventskalender fick exceptionellt stor uppmärksamhet i medierna. Detta var nionde gången som kalendern sändes till kyrkans medlemmar. Denna gång var mottagandet väldigt tudelat och kontroversiellt. Den negativa responsen var mycket större än tidigare. Många ansåg att Antti Nylés texter var obegripliga och i det närmaste hädande. Vissa gladdes dock åt att kalendern gav läsaren möjlighet att själv fundera och tolka texten. Också Ilja Karsikkas bild av ängeln som dansar över staden delade åsikterna. I motsats till tidigare år var de svenska texterna inte en helhet som riktade sig till de svenska mottagarna utan översättningar av Nyléns texter. Kalendern gavs också ut i en engelsk upplaga.

Församlingarnas diakonala julinsamling ordnades för sista gången under rubriken Klä julgranen. Över 4 000 personer i huvudstadsregionen fick hjälp via insamlingen. Merparten av donationerna var presentkort till livsmedels- och klädbutiker. Det sammanlagda värdet på de nästan 2 000 presentkorten översteg 90 000 €. 

Hjälp och stöd

Helsingforsförsamlingarnas diakoni hade 30 000 klientmöten under året. De flesta klienterna var ensamstående arbetslösa. Värdet på den ekonomiska hjälp som gavs uppgick till 513 887 €, bl a i form av inköpssedlar, hjälp att betala räkningar och akut krishjälp. 

Med beslut i församlingsrådet vid Paavalin srk och kyrkorådet inleddes ett gemensamt projekt genom vilket Diakonihusets Livsrum flyttas till Paavalin srk:s lokaler. Flytten sker i slutet av 2025. Diakonihusets klienter deltog i planeringen av verksamheten i de nya lokalerna.  

Insamlingen Gemensamt ansvar hjälpte unga som känner sig ensamma och stödde deras utbildning. Insamlingens nettoresultat i Helsingfors uppgick till drygt 160 000 €. Bäst klarade sig Roihuvuoren srk som samlade in lite mer än 22 000 €, vilket motsvarar 1,294€/medlem. På andra respektive tredje plats, mätt enligt resultat/medlem, placerade sig Lauttasaaren srk  (1,187 €) och Matteus församling (0,892 €).

Helsingforsförsamlingarna beviljade drygt 400 000 € som riktade understöd till mission och internationellt bistånd. Samarbetet och stödet till Finska missionssällskapet (120 000 €), Finska Bibelsällskapet (110 000 €), Kyrkans Utlandshjälp (80 000 €), Diakonissanstalten (80 000 €) och Medialähetys SANSA (12 000) fortsatte.

Organisationerna använder stödet för de ändamål som angetts i ansökan och redovisar för användningen och effekten till kyrkorådet. Enligt kyrkofullmäktiges tidigare beslut reserveras årligen 2 655 000 € som anslag för mission och internationell diakoni under 2024-2027. Anslaget motsvarar ungefär 3 % av kyrkoskatten som helsingforsarna betalar.

I oktober samlade enheten för läroanstaltsarbete in vinterkläder för högskolestuderande från fattiga länder. Plaggen gavs till studerande som saknar vinterplagg och inte har råd att skaffa sådana. 

I maj tilldelades matsvinnsbespisningen Waste&Feast kyrkans pris för utfört specialungdomsarbete. I motiveringarna till det s k Erkkapriset nämns bl att ” restaurangerna ger unga som befinner sig i en svår situation på arbetsmarknaden en möjlighet att praktisera och utföra ett betydelsefullt arbete. Helsingfors samfällighets insatser för att konkret förebygga utslagning uppfyller kriterierna för priset och är väl förtjänta av ett tack”. I fjol fick tiotals unga via restaurangerna hjälp med att ta sig in i arbetslivet eller påbörja en utbildning.

Familjen Koponens placeringsbolag Infinit Capital donerade 5 000 € till restaurangerna. De aktiva bakom restaurangerna i Hermanstad, Bergäll, Malm och Matteuskyrkan beslutade att beloppet delas ut till arbetstagarna i form av stipendier och att en del används för att ge arbetstagarna fortbildning.

På sommaren lanserades Tuomas Enbuskes podcast Enbuske & Jeesuksen duunarit I podden varvas seriöst innehåll med underhållning, bl a befattade man sig med kyrkans arbetstagares liv och själslandskap. Hurudan är den som valt att professionellt göra gott? 11 000 personer lyssnade till podden.

Turister ger inkomster

De populäraste turistkyrkorna, dvs Domkyrkan, Sveaborgs kyrka och Johanneskyrkan började sommartid uppbära inträdesavgift om 5-8 €. Dessutom erbjöds en gruppbiljett á 10 €. Att delta i församlingarnas evenemang var naturligtvis gratis. Avgiften gällde i praktiken turister. Personer under 18 år kunde, beroende på vilken kyrka det gällde, besöka kyrkan gratis, helsingforsare och/eller församlingsmedlemmar som skaffat ett s k kyrkpass hade också fri entré. 

Kapellet på kampen införde också inträdesavgift i juni-augusti. Tempelplatsens kyrka har uppburit inträdesavgift sedan år 2017.

Inom ramen för projektet hållbar turism utvecklades kyrkornas besökarservice enligt de riktlinjer som gäller för programmet Sustainable Travel Finland. Slutresultatet blev att Domkyrkan erhöll som den första kyrkan i landet Sustainable Travel Finland -symbolen.

Turisterna och stadens invånare fick vidga sina vyer då tillgången till Berghälls klockstapel öppnades för allmänheten till Kristi himmelsfärdsdagen. Tillgången till klockstapeln fortsatte till slutet av augusti.

I oktober var Domkyrkans dragplåster den stora Gaia -jordgloben vars diameter är hela 7 meter. Gaia var en del av evenemanget hållbar framtid, vars centrala tema var skapelsens framtid, social rättvisa, globalt ansvar samt arbete för fred. Med hjälp av musik, konst och sakkunnigas föreläsningar behandlades frågor som berör FN:s mål för hållbar utveckling. Sammanlagt såg 27 000 personer Gaia i Domkyrkan.

Helsingforsarna stillade sig och deltog i pilgrimsvandringar – ett fenomen som verkar uppleva en renässans. Många valde att under några timmar med eller utan hjälp av mobiltelefonen vandra i stadskärnan eller längs stigarna i förorterna. Många minivandringar ordnades, särskilt i östra Helsingfors. 

Personalbyten

I februari tillträdde Kalle Kuusniemi som kyrkoherde för Lauttasaaren seurakunta. Också Petrus församling valde en ny kyrkoherde. Vid omröstningen i församlings-rådet i april fördelades rösterna jämt mellan de två kandidaterna. Ärendet hänför-des till domkapitlet för  Borgå stift för avgörande. Domkapitlet förordnade Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde men beslutet överklagades till förvaltningsdom-stolen. Kummel-Myrskog tillträdde tjänsten som t f kyrkoherde.

Till ny chef för begravningsväsendet valdes Teemu Kylmäkoski, han efterträdde trädgårdsrådet Risto Lehto som efter många års tjänst avgick med pension. Som ny chef för församlingstjänst och fostran tillträdde Jussi Murtovuori.

Under verksamhetsåret leddes kyrkoherdekonferensen av Elina Perttilä, kyrkoherde i Malmin srk och Päivi Vähäkangas, kyrkoherde i Munkkiniemen srk och vice ordförande för kollegiet.

Munkkiniemen srk och Pitäjänmäen srk skötte under sommaren växelvis pastorskanslitjänsterna med förenade krafter. Inom Malmin rovastikunta sköttes de tre församlingarnas pastorskanslitjänster via ett gemensamt pastorskansli.

Direktörskollegiet och cheferna för de gemensamma tjänsterna deltog i november i den nationella övningen #Taisto. Under denna cyber- och digisäkerhetsövning upptäcktes vissa flaskhalsar och frågor som borde åtgärdas men övningen visade också vad som fungerar bra i eventuella undantagssituationer.

Program- och projektutvecklingen fortsatte

Fastän mycket utvecklingsarbete görs i vardagen och i helgarbetet arbetade man också på att utveckla kyrkans verksamhet via diverse projekt och stora gemensamma programhelheter. 

Vid slutet av året omfattade projektportföljen drygt etthundra pågående projekt. Utöver de stora projekten i kategori A innehöll portföljen också ett flertal projekt i kategori B och C. Merparten av dessa berörde något delområde i strategin för kyrkan i Helsingfors och stärkte således den i strategin fastställda verksamheten.

Sammanlagt 1,56 mn € beviljades som behovsprövad projektfinansiering och 1,44 mn €. godkändes för betalning. Ungefär 120 000 € utnyttjades inte, detta ger en nyttjandeprocent om 92,3 %.

För 2024 beviljades 34 projekt behovsprövat anslag. Tema för de nyaste ansökningarna fördelades ganska jämt på de områden som ingår i strategin, dvs unga vuxna 13,0 %, mångkulturella insatser 9,9 %, nätverkande 14,5 % och hoppets gärningar 12,2 %. Övriga projekt gällde mål som nämnts i den tidigare strategin. 

Via projekten har församlingarna testat och utvecklat metoder att möta församlingsmedlemmarna och skapat evenemang som ökar delaktigheten. Som exempel på projekt som med behovsprövat understöd lett till verksamhet och insikt kan här nämnas projektet som stärker församlingsmedlemmarnas delaktighet (Herttoniemen srk), Låt det goda cirkulera i nordöstra Helsingfors (Malmin srk), en hel och välmående vardag (Lauttasaaren srk), en mångkulturell och starkare församling (Kannelmäen srk) samt Johannes vardagsrum (Johannes församling).

Helsingforsförsamlingarna har verksamhet på finska och svenska samt på teckenspråk, arabiska, engelska, kinesiska, estniska och ryska. Gudstjänstarbetet på dessa språk fortsatte att växa 2024, både räknat i antal deltagare och antal nya besökare. Det flerspråkiga arbetet kännetecknas av att församlingsmedlemmarna är mycket aktiva och tar stort ansvar. I slutet av året fick flerspråkighetsteamet med projektfinansiering en egen visstidsanställd diakoniarbetare.

I gemenskaperna uppstod behov av flerspråkigt ungdomsarbete. Arbetet på kinesiska, ryska och estniska ansökte för 2025 om finansiering för ett ungdomsarbetsprojekt.

Arbetet med att utarbeta stora riktlinjer för helsingforsförsamlingarnas framtid fortsatte. För församlingarnas verksamhets- och ekonomiplanering är det av central betydelse hur intern-hyrorna fastställs och hur verksamhetsanslaget beräknas och fördelas på församlingarna. Också frågan om arbetsfördelningen mellan församlingarna är av stor betydelse. 

Under 2024 hördes församlingarna och samfällighetens förtroendevalda i många frågor under beredningen av principerna för fastställande av internhyrorna och fördelningen av församlingarnas anslag. Kostnaderna för verksamheten och lokalerna samt besluten om dessa hör ihop. Riktlinjerna utstakas på basis av fastighets- och lokalstrategin som kyrkofullmäktige godkände i september 2024. I riktlinjerna nämns också att andelen verksamhetslokaler ska minskas. Målsättningen är att den disponerade våningsytan vid slutet av 2030 ska uppgå till högst 110 000 m2 vy.

Ursprungligen var målsättningen att fullmäktige under 2024 skulle besluta om principerna för fastställande av internhyrorna, men beslutet framsköts till år 2025. Kyrkorådet utarbetade ett grundförslag gällande internhyrorna och fördelningen av församlingarnas verksamhetsanslag i januari 2025. Förslaget sändes på remiss till församlingsråden i början av 2025. 

Kyrkorådet godkände i slutet av 2024 projektplanen för arbetsfördelningsprojektet (Työnjako 2026). Kyrkorådet hade bekantat sig med de utlåtanden som getts, materialet var omfattande och innehöll bl a utlåtanden från församlingsråden och samarbetskommittén samt respons från avdelningarna inom de gemensamma tjänsterna. Förslaget omfattade ett förslag till principer för arbetsfördelning, de gemensamma tjänsternas vision och de viktigaste ändringarna i arbetsfördelningen. Det fortsatta utvecklingsarbetet hänfördes till början av 2025 då ett flertal träffar ordnas vid vilka deltagarna ska ta ställning till fyra centrala helheter: 1) fördelningen av de ekonomiska resurserna mellan församlingarna och de gemensamma tjänsterna, 2) hur ska utvecklingen av verksamheten organiseras och finansieras, 3) diakoniarbetet och livsrummen, 4) hur ska det internationella och flerspråkiga arbetet organiseras.

I fråga om utvecklingen av kärn- och stödtjänsterna koncentrerade man sig på att bereda upphandlingen av ett klienthanteringssystem. Dessutom gavs riktlinjer för samfällighetens nya webbplats. Kärn- och stödtjänstprojektet fokuserar på dop, vigsel, jordfästning, gudstjänster och helger, diakoni, skriftskola och barnfamiljer. 

Helsingfors kyrkliga samfällighets ekonomi

Ekonomin visar fortsättningsvis överskott. Likviditeten är mycket god och de likvida medlen har ökat. I samfällighetens balansräkning finns inga lån. De till 100 % ägda husbolagens låne-stock uppgår till ca 34 mn €, vilket är ca 14 % av de likvida medlen. Med beaktande av husbolagens lån är samfällighetens soliditet fortsättningsvis på god nivå.

Självförsörjningsgraden är i praktiken 100 %, eftersom samfälligheten inte har några långfristiga krediter. De korta krediterna utgörs av normala resultatregleringar och leverantörsskulder, därför är soliditetsprocenten 97,1.

Bokslutet för 2024 visar ett exceptionellt överskott; 23,3 mn €. De likvida medlen ökade med 18,4 mn € och uppgick vid årsskiftet  till 234,7 mn €.

Flera faktorer ledde till överskottet för 2024. Verksamhetsintäkterna var 1,2 mn € högre än budgeterat. Samtidigt ökade dock verksamhetskostnaderna med 0,5 mn €. Verksamhetsbidraget var 73,9 mn €, alltså 0,7 mn € lägre än föregående år  (−1,0 %). Skatteintäkterna uppgick till 91,0 mn €, dvs en minskning med 3,5 mn € (−3,7 %) från år 2023. Nettointäkterna var 13,8 mn € netto. Den kalkylerade värdeförändringen på finansieringstillgångarna sänkte denna gång avkastningen med endast 0,4 mn €.

Verksamhetsintäkterna ökade från föregående år med 1,2 mn € (+6,5 %). Ökningen i euro var störst, 0,9 mn €, i fråga om biljettintäkter och försäljning av programblad. Nästmest ökade ersättningarna från övriga församlingar 0,4 mn €. Ersättningarna av staten och kommunerna minskade med 0,4 mn €, vilket i praktiken utgjordes av Helsingfors stads andel av kostnaderna för eftisverksamheten. Andelen EU-stöd ökade med 0,2 mn jämfört med ifjol. Hyresintäkterna steg  med nästan 20 %.

Verksamhetskostnaderna ökade med 0,5 mn € (+0,5 %) och personalkostnaderna med 0,9 mn € (+1,7 %). Köptjänsterna hölls på samma nivå som tidigare. Köp av material och förnödenheter minskade med 0,5 mn € (−8,8 %). Beviljade understöd minskade med 0,3 mn € (−6,3 %). Diverse övriga verksamhetskostnader ökade med 0,6 mn € (+41 %). Fastighetsskatt och övriga skatter uppgick totalt till 1,3 mn €.

Statens finansieringsbidrag ökade med 0,2 mn €. Kostnaderna för skatteuppbörden ökade 0,1 och avgifterna till kyrkans centralfond 0,2 mn €.

Differensen mellan finansieringsintäkterna och -kostnaderna som upptas i resultaträkningen visade ett överskott om 13,8 mn €. Placeringsfastigheterna och -bostäderna gav ett netto-resultat som var 9,9 mn € positivt. Ränteintäkterna var 0,5 mn € räntekostnaderna 30 000 €.

Differensen mellan övriga finansiella intäkter och -kostnader var 3,1 mn € på plus. Placeringsportföljens marknadsvärde ökade med 30,3 mn €. Avkastningen på ränte- och aktieplaceringarna var 10,95 %. Värdeändringen upptas inte i resultaträkningen (se sid18).

Årsbidraget var 33,3 mn €m. Avskrivningarna var 10,7 mn €. Gravskötselfondens och testamentssfondernas intäkter och kostnader, som bokförs separat, noterades i samfällighetens resultaträkning. men deras inverkan på resultatet neutraliseras genom överföringar.

Räkenskapsperioden visade överskott om 22,7 mn €. Ändringen i avskrivningsdifferensen var +0,6 mn €. Summan av dessa gav räkenskapsperioden ett överskott om 23,3 mn €. Föreslås att räkenskapsperiodens överskott, 23 272 956,93 € överförs till över-/underskottskontot i balansräkningen. 

Kyrkoskatteintäkter 

Samfällighetens skatteprocent är 1,00. Vid senaste slutförda beskattning, 2023, uppgick de till förmån för samfälligheten redovisade kyrkoskatterna för ifrågavarande år till 89,2 mn € – en ökning med 6,0 %.

Samfällighetens kyrkoskatteintäkter uppgick 2024 till 91,0 mn €. Beloppet minskade från föregående år med 3,5 mn €, −3,7 %. Lejonparten av de redovisade kyrkoskatterna gäller innevarande år, men en del utgörs av redovisningar från de fyra senaste åren.

Av det statliga bidraget som kyrkostyrelsen fördelar fick Helsingfors samfällighet 13,6 mn €. Understödet fördelas på församlingsekonomierna på basis av invånarantalet. Då invånarantalet stiger i Helsingfors ökar summan som samfälligheten fått med 0,2 mn € (+1,9 %).

Kyrkoskatteintäkter och statsbidrag under perioden 2022–2024:

Tuloslaskelma 2024 ja 2023

Räkenskapsperiodens överskott vs det ekonomiska läget under de kommande åren

Ur ett ekonomiskt perspektiv som ovan beskrivits var 2024 ett exceptionellt år i likhet med 2023. Kyrkoskatteintäkterna var både 2023 och 2024 rekordstora. Verksam-hetsintäkterna översteg bägge åren budgeten betydligt medan verksamhetskostna-derna blev betydligt lägre än budgeterat. Under 2023 och 2024 var också avkast-ningen på placerat kapital hög (2023 upptogs också som nettointäkt återbäringen av värdeförändingen på placeringarna, hela 8,1 mn €).

Räkenskapsperiodens överskott och den positiva förändringen i kassamedlen ger ändå inte hela bilden av samfällighetens ekonomiska läge. Med anledning av utred-ningen av de kommande avvecklingen av vissa fastigheter har fastighetsinveste-ringarna legat på is. År 2024 användes inte 17,6 mn € av anslaget som ursprung-ligen budgetrats för fastighetsinvesteringar. De icke förverkligade torde genomföras under de kommande åren och då minskar de likvida medlen helt planmässigt om än med viss fördröjning. Under de närmaste åren finns det ett uppdämt behov av att höja investeringsbudgeten. 

Förutsättningarna för att öka kyrkoskatteintäkterna är mycket svaga och de ackumu-lerade skatteintäkternas köpkraft har försämrats stadigt sedan 2009. Statsbidraget som samfälligheten får minskar avsevärt 2025 och förutspås sjunka ytterligare år 2027. Den preliminära prognosen tyder på att man redan i budgetramen för 2026 måste göras så att endast delvis beaktar den generella höjningen av kostnadsni-vån.  

Samfällighetens ekonomi påverkas också indirekt av dotterbolagens ekonomiska situation. Samfällighetens dotterbolag sitter ännu på långfristiga lånvars värde sam-manlagt uppgår till ca 34 mn €. En del av dessa lån torde betalas bort de närmaste åren med intäkter som placeringsfastigheterna genererar samt med intäkter från försäljningen av vissa placeringsfastigheter.  

De utmärkta siffrorna för 2023 och 2024 gör det ändå inte möjigt att höja driftsbud-geten så att den motsvarar den stigande kostnadsnivån.  Samfälligheten måste alltså målmedvetet anpassa ekonomin för att trygga de framtida verksamhetsförut-sättningarna.

 
Tidsschema

Det undertecknade bokslutet ska utan dröjsmål ges till revisorerna för granskning. Efter revisionen ges det till kyrkofullmäktige för behandling . Kyrkofullmäktige ska godkänna bokslutet senast före utgången av juni månad året som följer på det re-viderade räkenskapåret. (KO 6:5,4).

Risk- och konsekvensbedömning

Verksamheten som beskrivs i bokslutet samt församlingarnas och de gemensamma tjänsternas verksamhetsberättelser har positiva konsekvenser för barnen. Försam-lingarnas barnarbete når en stor del av barnen i olika åldersgrupper. I församlingar-na beaktas nästan alla barn av vår fostran. Stödet till barnfamiljerna hör till hörnste-narna i diakoniarbetet.

Samfällighetens kontanta medel ökade under 2024 med 18,4 mn €. Den ekonomis-ka inverkan beskrivs närmare i ovanstående text.

Tilläggsuppgifter

Förvaltningsdirektör Juha Silander, juha.silander@evl.fi, tfn 040 5639 709