Gemensamma kyrkofullmäktige
Protokoll 08.12.2022/Paragraf 107

Beslutshistoria

GKR 6.10.2022, 335 §

Föredragande Samfällighetens direktör Rintamäki Juha

Gemensamma kyrkorådet

1.      godkänner och sänder på remiss förslaget till budget 2023 samt verksamhets- och ekonomiplanen för 2023-2025
2.      inbegär församlingsrådens och samarbetskommittens utlåtanden om budgetförslaget 2023 samt förslaget till verksamhets- och ekonomiplan för 2023-2025. Deadline för utlåtandena är 11.11.2022 
3.      behandlar församlingarnas och samarbetskommittens utlåtanden  och planerna för balansering av ekonomin den 28.11.2022.

Behandling 

 Förvaltningsdirektör Juha Silander presenterade ärendet.

Beslut

 Beslutsförslaget godkändes.

Föredragande Samfällighetens direktör Juha Rintamäki 

Beslutsförslag

Gemensamma kyrkokrådet

1.       antecknar församlingsrådens utlåtanden (bilaga) om budgetförslaget 2023 samt verksamhets- och ekonomiplanen för 2023-2025 för kännedom
2.       ger de i redogörelsen upptagna svaren på församlingsrådens utlåtanden
3.       antecknar för kännedom balanseringsplanerna som Tuomiokirkkoseurakunta, Johannes församling och Matteus församling utarbetat (bilaga).

Kyrkorådet föreslår att kyrkofullmäktige

4.       antecknar församlingsrådens utlåtanden (bilaga) om budgetförslaget 2023 samt verksamhets- och ekonomiplanen för 2023-2025 för kännedom
5.       antecknar kyrkorådets svar på församlingsrådens utlåtanden för kännedom
6.       godkänner samfällighetens budgetförslag för 2023 samt förslaget till verksam-hets- och ekonomiplan för 2023-2025 jämte mål och anvisningar om bindande nivå
7.       godkänner gravvårdsfondens budgetförslag ör 2023 samt verksamhets- och ekonomiplan 2023-2025.

Behandling

Juha Silander presenterade ärendet.

Föredragande ändrade beslutsförslaget.

Gemensamma kyrkokrådet

1.       antecknar församlingsrådens utlåtanden (bilaga) om budgetförslaget 2023 samt verksamhets- och ekonomiplanen för 2023-2025 för kännedom
2.       ger de i redogörelsen upptagna svaren på församlingsrådens utlåtanden
3.       antecknar för kännedom balanseringsplanerna som Tuomiokirkkoseurakunta, Johannes församling och Matteus församling utarbetat (bilaga).

Kyrkorådet föreslår att kyrkofullmäktige

4.       antecknar församlingsrådens utlåtanden (bilaga) om budgetförslaget 2023 samt verksamhets- och ekonomiplanen för 2023-2025 för kännedom
5.       antecknar kyrkorådets svar på församlingsrådens utlåtanden för kännedom

6.       godkänner att verksamhetsbidraget i budgeten för 2023 är 1,2 mn € högre än kyrkorådet fastställde den 9.12.2021 (§108) till följ av de höjda energikostnaderna

7.       godkänner samfällighetens budgetförslag för 2023 samt förslaget till verksam-hets- och ekonomiplan för 2023-2025 jämte mål och anvisningar om bindande nivå
8.       godkänner gravvårdsfondens budgetförslag ör 2023 samt verksamhets- och ekonomiplan 2023-2025.

Beslut

Gemensamma kyrkokrådet beslöt

1) anteckna församlingsrådens utlåtanden (bilaga) om budgetförslaget 2023 samt verksamhets- och ekonomiplanen för 2023-2025 för kännedom

2.       ge de i redogörelsen upptagna svaren på församlingsrådens utlåtanden
3.       anteckna för kännedom balanseringsplanerna som Tuomiokirkkoseurakunta, Johannes församling och Matteus församling utarbetat (bilaga).

Kyrkorådet föreslår att kyrkofullmäktige

4.       antecknar församlingsrådens utlåtanden (bilaga) om budgetförslaget 2023 samt verksamhets- och ekonomiplanen för 2023-2025 för kännedom
5.       antecknar kyrkorådets svar på församlingsrådens utlåtanden för kännedom
6.       godkänner att verksamhetsbidraget i budgeten för 2023 är 1,2 mn € högre än kyrkorådet fastställde den 9.12.2021 (§108) till följ av de höjda energikostnaderna
7.       godkänner samfällighetens budgetförslag för 2023 samt förslaget till verksam-hets- och ekonomiplan för 2023-2025 jämte mål och anvisningar om bindande nivå
8.       godkänner gravvårdsfondens budgetförslag ör 2023 samt verksamhets- och ekonomiplan 2023-2025.

Redogörelse 

Kyrkorådet godkände den 6.10.2022 budgetförslaget för 2023 samt verksamhets- och ekonomiplanen för 2023-2025 och beslöt sända dem på remiss till församlingsråden och samarbetskommittén. Som deadline för remissvaren fastställdes den 11.11.2022.

18 församlingar gav sitt utlåtande inom fatalietiden. Utlåtandena som bilaga.

Nedan presenteras kyrkorådets svar på församlingarnas frågor och förslag. Svarstexten är kursiverad.

HAAGAN SEURAKUNTA

”Förverkligande av det gemensamma arbetet: Omställningsåtgärderna som vidta-gits inom de gemensamma tjänsterna får avsevärda konsekvenser för försam-lingarnas operativa verksamhet såväl i fråga om fostran som begravnings-väsendet. Nedskärningarna i specialungdomsarbetet ökar trycket på att i försam-lingarna organisera och utveckla motsvarande verksamhet i församlingarna. Spar-åtgärderna inom begravningsväsendet ökar antalet jordfästningsbokningar i kyr-korna och kräver större kantorsresurs. Förändringarna kräver mer samarbete mellan församlingarna särskilt på prosterinivå och koordinering av resurserna.

SVAR: Begravningsväsendet är en del av fastighetsavdelningen och berördes följaktligen av sparåtgärderna inom de gemensamma tjänsterna. Eftersom antalet begravningar och jordfästningar i kapellen fortsätter att öka de kommande åren är det enda alternativet att öka antalet jordfästningar i våra kyrkor. Alternativt måste man i större utsträckning använda gemensamma resurser i kapellen. Inom ramen för de gemensamma tjänsternas budget kan ny personal inte anställas. Arbetet med att koordinera kantorsresurserna och öka samarbetet måste fortsätta.

Beträffande fostran konstateras att rutinerna måste planeras på nytt. Specialung-domsarbetarnas kompetens måste användas så att det också gagnar försam-lingsarbetet. Samtidigt vore det värdefullt om församlingarnas personal kunde delta på prosterinivå eller i hela staden i de uppgifter som traditionellt ansetts höra till specialungdomsarbetet. Det är lätt att omfatta församlingens konstaterande.

”Budget enligt arbetsområde: Vid utvärdering av samfällighetens församlingars verksamhetsbidrag enligt arbetsområde noteras vissa avvikelser från den av församlingsrådet för Haagan srk fastställda budgeten. Täckningsbidraget för för-samlingens småbarnspedagogik, 59 173 € (3,5%), har i samfällighetens budget upptagits för dagklubben och täckningsbidraget för ungdomsarbetet, 236 306 € (14,2%), för arbete med barn i förpuberteten. Detta snedvrider församlingens vikt-ning enligt arbetsområde och kopplar dem till sådan verksamhet som församlingen inte längre har. Motsvarande noteras i alla församlingar och ska beaktas vid anslagsfördelningen.”

SVAR: Kyrkostyrelsen har ändrat arbetsområdena i församlingarnas bokföring per 1.1.2023. Initiativ till detta togs av församlingsekonomierna som, oberoende av storlek, föreslagit att antalet uppgiftsområden ska minskas då det nuvarande stora antalet inte anses betjäna den normala verksamheten. Egentliga kostnadsställen ändras inte, endast bakomliggande uppgiftsområden. Kyrkostyrelsens beslut kom med kort varsel då beredningen av nästa års budget redan inletts. 

Ekonomirapporterna kommer att kompletteras med rapporter enligt de nya upp-giftsområdena för att göra uppföljningen tydligare. Våren 2023 tillfrågas försam-lingarna om de vill anpassa sina kostnadsställen till de nya uppgiftsområdena. Eventuella ändringar görs på så sätt att budgetförslagen för 2024 görs enligt de nya kostnadsställena. 

HERTTONIEMEN SEURAKUNTA

”Församlingsrådet beslöt den 8.11.2022 att så fort som möjligt sluta hyra Hertonäs kyrka eftersom inget beslut om renovering eller rivning på 3,5 år gått vidare i beslutprocessen. Församlingen kan inte längre betala för en tom fastighet. Man är också medveten om att det inte med nuvarande beslutstempo kommer att finnas ett fungerande utrymme på kyrkans tomt inom de närmaste fem åren. Försam-lingsrådet vill ändå förbehålla sig möjligheten att delta i diskussionerna om det ändå i ett senare skede besluts att kyrkan ens till vissa delar renoveras eller alternativt en ny byggnad uppförs på kyrkans tomt och församlingen kunde hyra in sig där.

Beträffande Kvarnbäckens kyrka framhåller församlingsrådet att man våren 2022 bett om en utvärdering av kyrkans skick och att man fått löfte om att utvärderingen görs i slutet av 2022. I samband med utredningen av fuktskadorna i köket har man ändå preliminärt konstaterat att materialet i kyrkans bottenbjälklag utgör ett problem och att större problem kan förekomma i fastigheten.

Detta väcker både konkreta och principiella frågor, vem ska stå för de kumulativa skadorna om församlingen själv aktivt och i tid påtalat reparationsbehovet men åtgärderna uppskjutits i brist på investeringsanslag. I väntan på åtgärder har fastighetens skick förvärrats och kostnaderna stigit?

Herttoniemen srks församlingsråd har förståelse för att fastighetsavdelningen inom ramen för sin budget och i brist på investeringsanslag har en nästintill omöjlig uppgift med tanke på fastighetsmassan och dess skick. Därför vore det viktigt att härefter satsa tillräckligt på fastighetsavdelningens resurser och att fastighetsbe-slut som gäller församlingarna också i detta avseende förverkligas så rättvist som möjligt..”

SVAR: Kyrkorådet tackar för att församlingsrådet grundligt satt sig in i problema-tiken och påtalat väsentliga frågor.

I diskussionerna om Hertonäs kyrka som förts med museiverket och stadsplane-ringen har vissa framsteg skett. I början av 2023 görs en bedömning av de ekono-miska förutsättningarna för att inleda förändringarna och möjligheterna att inlemma kyrkans tomt i en mer omfattande detaljplaneprocess för Hertonäs. Att utreda förutsättningarna är krävande men det oaktat brådskande. 

På frågan om vem som ska stå för de stigande kostnaderna om användaren påtalat renoveringsbehovet men åtgärderna ändå fördröjs svarar vi att en bedömning av hur akuta åtgärder som behövs ska göras av den arbetschef som ansvarar för ifrågavarande område, alternativt kan hen beställa utvärderingen av en konsult. Tyvärr saknar vi en buffertfond, vilket gör att kostnaderna för reparationer i fastigheten eller dess utrymmen automatiskt enligt de nya normerna för beräkning av internhyra påförs användaren.

”Församlingsrådet fäster uppmärksamhet vid att fördelningen av församlingarnas anslag enligt nuvarande modell (70% medlemmar och 30 % enligt på området bosatta) inte sporrar till medlemsvärvning och inte kräver att församlingen på ett tydligt och uppföljbart vis använder den del av anslaget som beviljas på vasis av antalet bosatta på området till att försöka nå personer som inte hör till kyrkan. Församlingar med många medlemmar har proportionellt fler obligatoriska uppdrag, t ex skriftskolor  och nu beaktas detta inte”. 

SVAR: Kyrkorådet har fastställt principerna för fördelningen av församlingarnas anslag under perioden 2023-2025. Då Modigt tillsammans materialet sändes på remiss divergerade församlingarnas önskemål och syn på viktningen enligt församlingarnas medlemsantal och de på respektive område bosatta. Den fastställda fördelningen 70 % - 30 % motsvarar tidigare praxis. 

De gemensamma tjänsterna har startat ett projekt i syfte att utveckla principerna för fördelningen av församlingarnas budgetanslag och fastställandet av intern-hyrorna. Projektet ska utmynna i ett förslag till principer för anslagsfördelningen under åren 2026-2030.Hur förhållandet mellan antalet medlemmar och antalet på området bosatta ska viktas hör till de viktigaste frågorna som projektet ska kartläg-ga. Under projektet intervjuas samtliga kyrkoherdar och bl a kyrkofullmäktiges och kyrkorådets medlemmar kommer att engageras för att vi ska uppnå en optimal lösning som tillfredsställer alla parter.

Nämnas bör att kyrkofullmäktige fattat ett principbeslut om skriftskolavgifterna. Enligt beslutet harmoniseras skriftskolavgifterna mellan församlingarna från och med 2023. Kyrkorådet fastställer i början av 2023 den specificerade kalkylmetoden och dess grund.

”Det gemensamma församlingsarbetet har ordnat arbetet på främmande språk inom huvudstadsregionen via s k hemförsamlingar. De ifrågavarande försam-linga-na tilldelas vid budgetberedningen ett särskilt anslag för denna verksamhet. Ansla-get är 15 100 €/språkgrupp och gäller arbete på engelska, kinesiska, arabiska och ryska och 7 600 € för arbete på estniska. Någon motivering till att ersättningen för arbete på estniska är lägre har vi inte hittat.

Avsikten är att språkanslaget ska ersättas på följande vis:

•   internhyran för de utrymmen som används för arbete på främmande språk
•   kyrkoherdens och eventuella närförmäns arbete i församlingen (fakturor, HR, arbetsledning, styrgruppsarbete, kontakt till bakomliggande parter)
•   kyrkvaktmästartjänster (städning, nycklar, utrymmesbokning)
•   faciliteter som personalen behöver (arbetsrum och, utrustning)

Det är solklart att nuvarande anslag inte täcker församlingarnas kostnader för denna verksamhet.

De tre senaste åren har arbetsfördelningen och ansvarsfördelningen mellan hemförsamlingarna och gemensamma församlingsarbetet målmedvetet gjorts tyd-ligare. Detta har samtidigt visat hur mycket arbete detta förorsakar i för-samlingarna.

Herttoniemen seurakunta föreslår att om hemförsamlingsmodellen fortsättningsvis används måste ersättning betalas som två separata anslag:

•   internhyrornas andel
•   annan ersättning för närförmanskap samt tjänster som församlingen behöver

Herttoniemen seurakunta vill hädanefter precisera vilka kostnader arbetet på arabiska de facto orsakar hemförsamlingen.

Herttoniemen seurakunta påpekar att församlingen uppskattar samarbete och samexistensen med församlingsarbetet på arabiska.”

SVAR: se svaret som getts på Kallion seurakuntas utlåtande.

KALLION SEURAKUNTA

Ändring av anslagens fördelningsgrund

”Kallion seurakunta anser det viktigt att se över grunderna för fördelningen av anslag och att frågan diskuteras öppet och offentligt. Kallion srk:s syn på beredningen framgår av utlåtandet om Modigt tillsammans –processen. Vi anser att av vårt arbete framgår vår uppfattning om kyrkans och församlingarnas arbete, plats och ställning och hur vi som andlig aktör i Helsingfors ser på vårt samhällsansvar. Vi vill inte endast vara en medlemsbaserad serviceinstans utan anser att kyrkan ska vara en missionsbaserad aktör.”

SVAR: Kyrkofullmäktige har fastställt grunderna för fördelningen av anslag under åren 2023-2025. Före hösten 2024 utarbetas ett förslag till fördelningsgrund, som ska tillämpas f o m 2026. Samfälligheten har inlett två projekt som ska utveckla grunderna för fördelning av församlingarnas anslag och principerna för faststäl-lande av internhyror. Under projekten intervjuas samtliga kyrkoherdar om synen på anslagsfördelningen. Dessutom engageras kyrkofullmäktiges medlemmar i be-redningen i ett tidigt skede. Första gången sker detta våren 2023. Genom att engagera fullmäktiges medlemmar får alla församlingars förtroende-valda sin röst hörd. Under projekten diskuteras fördelningsprinciperna också vid kyrkoherde-konferensen, i kyrkorådet samt i den av kyrkorådet tillsatta styrgruppen. Mål-sättningen är att hitta en modell som alla församlingar kan omfatta.

Resurser för investeringar som förbättrar tillgängligheten

”Kallion seurakunta föreslår att det härefter i budgeten reserveras ett anslag som möjliggör åtgärder som gör kyrkorna hindersfria, tillgängliga och mångsidigare. Anslaget kunde t ex vara 250 000 €. Anslaget kunde införas utan att höja nu-varande investeringsnivå. Vi anser att tidtabellen för dessa i principiellt och funktionellt hänseende centrala reformer inte kan kopplas till behovet av och tidtabellen för kyrkans grundrenovering. Dessutom anser vi att öppenhet gentemot församlingarna i hela Helsingfors är viktigt ex i fråga om främjande av hindersfriheten.

Församlingsrådet frågar om energiinvesteringarna är på tillräcklig nivå. Det vore viktigt att se över energiinvesteringarna och deras omfattning då vi ansöker om kyrkans miljödiplom.”

SVAR: Kyrkorådet tackar för att församlingen aktualiserat viktiga frågor.

Att investeringsanslaget minskar markant under de kommande åren leder till att grundrenoveringen av kyrkorna försinkas. Det är bra att ge förslag om hur kyrkliga utrymmen kunde göras tillgängligare, hindersfria och mångsidigare och dessa åtgärder är onekligen viktiga. Under de kommande åren konkurrerar förslagen ändå med många åtgärder som väntar på att förverkligas. Dylika förändrings-åtgärder i kyrkorna kräver församlingens syn på förändringarna, planering och ofta också utlåtanden och tillstånd av myndigheterna. Detta innebär att tiden från uppdagande av behovet till dess att åtgärder vidtas lätt blir längre än ett år. Detta försvårar budgeteringen. Den kostnadseffektivaste metoden vore vidta åtgärderna i samband med andra nödvändiga renoveringsinsatser.

Allokeringen av investeringarna och ändringarna kommer i fortsättningen att ske mer inriktat på kyrkor och lokaler som användarna förbinder sig att efter vidtagna renoveringsåtgärder använda långt in i framtiden.

Investeringar i energisparåtgärder hör till de cetrala inesteringarna som vi i framtiden borde kunna reservera större investeringsanslag för. Med nuvarande investeringstakt uppnår vi inte målsättningen att vara kolneutrala år 2030.

Fundraising

”Verksamhetsplanen saknar tillräckliga åtgärder och mätare för att effektivera, utveckla och fastställa ett mål för samfällighetens fundraising. Det behövs klarsyn, målbild och mångsidiga metoder. Våra lokaler är en möjlighet att generera nya resurser.

Kallion seurakunta har föreslagit och upprepar sitt förslag om att mot avgift öppna Berghäll kyrkas torn för allmänheten. Av byggnaderna i Helsingfors ligger kyrkan högst över havsnivån och vi tror att det bland allmänheten finns ett intresse för att besöka kyrkan. Detta intresse kunde användas som intäktskälla.”

SVAR: Kyrkorådet uppskattar församlingens aktiva insatser för att öka intäkterna. Då kyrkoskatteintäkterna sjunker de kommande åren blir verksamhetsintäkterna allt viktigare för finansieringen av församlingarnas och de gemensamma tjänster-nas verksamhet.

De gemensamma tjänsterna har inlett ett projekt som ska förädla idéerna som nämndes i Modigt tillsammans –programmet. Detta görs för att öka verksam-hetsintäkterna. I Modigt tillsammans –programmet fastställdes som mål att verksamhetsintäkterna före utgången av 2030 ska ha stigit med 5,0 mn €. För att uppnå detta krävs det mångsidiga åtgärder. Att mot inträde öppna kyrktornet i Berghäll för besökare är ett utmärkt exempel. Ärendet måste utredas i början av 2023, eftersom det uppenbarligen skett en klar förändring i myndigheternas tolkning.

Utredningen ska vara klar våren 2023 varefter de idér som lanseratstestas via pilotprojekt. 

Ändring av anslagsfördelningen för verksamhet på främmande språk

”Kallion seurakunta fäster uppmärksamhet vid hur samfälligheten finansierar arbetet på främmande språk. Det gemensamma församlingsarbetet har organise-rat arbetet på främmande språk via s k hemförsamlingar. Dessa församlingar får i budgeten ett särskilt anslag för verksamheten. Anslaget uppgår till 15 100 €/språk (engelska, kinesiska, arabiska och ryska) och 7 600 € för arbete på estniska. Någon motivering till att understöder för arbetet på estniska är lägre hittas inte. 

Anslaget för arbete på främmande språk torde ersättas med:  

-          intern hyra för lokaler som används för arbete på främmande språk 

-          kyrkoherdens och eventuella närförmäns arbete i församlingen (fakturor, HR, arbetsledning, styrgruppsarbete, kontakt till bakomliggande parter)

-          kyrkvaktmästartjänster (städning, nycklar, utrymmesbokning)

-          faciliteter som personalen behöver (arbetsrum och, utrustning)

Det är solklart att nuvarande anslag inte täcker församlingarnas kostnader för denna verksamhet.

De tre senaste åren har arbetsfördelningen och ansvarsfördelningen mellan hem-församlingarna och gemensamma församlingsarbetet målmedvetet gjorts tydliga-re. Detta har samtidigt visat hur mycket arbete detta förorsakar i församlingarna.

Kallion seurakunta föreslår att om hemförsamlingsmodellen fortsättningsvis används måste ersättning betalas som två separata anslag:

•   internhyrornas andel
•   annan ersättning för närförmanskap samt tjänster som församlingen behöver”

SVAR: I huvudstadsregionen har vi tillsammans med församlingarna i Esbo och Vanda anställt personal som sköter arbetet på engelska, kinesiska och arabiska. Arbetet koordineras av delegationen för arbete på främmande språk. Dessutom finns det i Helsingfors egna arbetstagare som sköter arbetet på engelska, estniska och ryska. Personalen är placerad i olika församlingar och är underställda någon kyrkoherde. Detta för att verksamheten också omfattar gudstjänster. År 2017 be-viljades hemförsamlingarna ett anspråkslöst tillägg (15 000 €/år) för verksamheten. Denna lösning valdes då man började beräkna internhyran på ett nytt sätt och församlingarnas ekonomi var i bättre skick. Församlingsrådet har rätt i att nu-varande anslag inte täcker kostnaderna. Man måste snarast utreda hur de reella kostnaderna för arbetet på främmande språk ska beaktas. Som bäst utreds (projekt) grunden för församlingarnas budgetanslag under perioden 2026-2030. Därför är det nu läge att ta upp frågan inom ramen för projektet. En omfattande utredning måste ändå göras så att kyrkorådet kan besluta hur kostnaderna för arbetet på främmande språk hädanefter ska finansieras.

Webben

”Vi anser att det med tanke på verksamheten och ekonomin är särdeles viktigt att församlingarnas och de gemensamma tjänsternas hemsidor förnyas och att det finns ett anslag för detta ändamål.”

SVAR: Webbsidorna kommer att förnyas planmässigt. Då Modigt tillsammans –programmet slutförts kan vi gå vidare med förnyandet. För denna investering har 200 000 € reserverats för år 2023.

KANNELMÄEN SEURAKUNTA

”Kannelmäen seurakunta har länge lidit av brist på verksamhetsutrymmen. Sedan flera år är det förbjudet att använda församlingscentret intill kyrkan.

Församlingen har upprepade gånger framfört sin oro över detta och att ärendet framskrider så långsamt. Inte heller nu finns det i budgeten någon uppskattning av när projektet förverkligas och ingen finansiering föreslås heller.

Församlingsrådet för Kannelmäen srk betonar att man snarast måste ersätta Gamlas kyrkas församlingsutrymmen med ordentliga och funktionella lokaler och att kyrkan måste iståndsättas. Samfälligheten måste prioritera detta projekt.”

SVAR: Diskussionerna om församlingslokalerna har fortsatt med stadsplane-ringen. Museiverket och stadens myndigheter förutsätter att den nya flygel-byggnaden ska ha samma uttryck och formspråk som den gamla. Eftersom för-samlingen bara behöver en del av lokalerna i flygeln är det svårt att hitta en an-vändare/hyresgäst för de övriga utrymmena. Ingen aktör har visat intresse för den tidigare tanken på ett servicehus för seniorer eller ett dagis. Nu föreslår vi för staden att det i ändan på byggnaden vid lekparken uppförs tjänstebostäder för samfällighetens personal. Denna process har nyss påbörjats men Kannelmäen srk hålls informerad om hur projektet framskrider. Alla är medvetna om att försam-lingen tvingats verka i tillfälliga utrymmen alldeles för länge.

MALMIN SEURAKUNTA

”Renoveringen av Malms kyrka är viktigt för församlingens ekonomi och verk-samhet. Kyrkan måste bli sund och funktionell och kunna användas på ett mångsidigt sätt. I ekonomiskt hänseende innebär renoveringen att församlingens internhyra stiger avsevärt efter renoveringen. Församlingen förbereder sig på att efter renoveringen avstå från vissa lokaler för att på så sätt kunna hålla hyrorna på rimlig nivå. Detta är viktigt att bereda detta i nära samarbete mellan tjänste-innehavarna och de förtroendevalda.”

SVAR: Kyrkorådet tackar Malmin seurakunta för att församlingen nämnt dessa frågor i sitt utlåtande.

Omfattningen av renoveringsprojektet har ökat väsentligt under processen och då planeringen preciserats. År 2022 godkändes en förhöjning av maximikostnadskal-kylen för renoveringen av kyrkan i Malm. Avsikten är att snarast gå vidare med planeringen enligt denna nya kostnadskalkyl. Planeringen kan fortsätta i november 2022 om ingen besvärar sig över beslutet.

Malmin srk har gjort upp en långsiktsplan för sitt utrymmesbehov och vilka lokaler man kunde avstå från. Planen måste uppdateras i samråd med församlingen då entreprenadanbuden för grundrenoveringen inlämnats så att man för beslut hinner bereda frågan om vilka lokaler man kunde avstå från.

”Som enskild, mindre fråga önskar församlingen att samfällighetens och försam-lingarnas webbsidorna förnyas och tas i bruk så fort som möjligt. De nuvarande webbsidorna fungerar inte vilket medför problem både för församlingsmed-lemmarna och för personalen.”

SVAR: Webbsidorna kommer att förnyas planmässigt. Då Modigt tillsammans –programmet slutförts kan vi gå vidare med förnyandet.

”En annan viktig medierelaterad fråga är tryggandet av tillräckliga resurser för Kirkko ja kaupunki. För många stadsbor är tidningen den enda länken till försam-lingen. Kostnaderna för tryckning och distribution stiger. För att trygga utvecklingen av innehållet och för att kunna ge ut lika många nummer som hittills, räcker det inte att resurserna bibehålls på nuvarande nivå. Församlingen anser att det är viktigt att K&K också i framtiden är en högklassig tidning som ges utkommer tillräckligt ofta.”

SVAR: Kostnaderna för tidningen Kirkko ja kaupunkis tryckning och distribution har stigit av flera orsaker som inte beror på tidningen. Kostnadsökningen är så stor att man valt att bara 18 och inte 20 nummer ges ut i pappersversion. Detta påverkar församlingarnas kommunikation, exempelvis utkommer julnumret nästa år redan den 7 december. Också de redaktionella kostnaderna måste skäras ned vilket tyvärr påverkar utvecklingen av pappersversionen och webben. Avsikten är att under 2023 göra upp en plan för hur framtiden för medierna ska tryggas och att implementera den nya planen.

MUNKKINIEMEN SEURAKUNTA

Munkkiniemen seurakunta lyfter upp följande frågor:

1. ”varje församling borde garanteras en kyrka och detta ska vara ekonomiskt möjligt
2. kunskapsledarskapet ska också gälla grunderna för fördelningen av anslagen. Grunderna måste ses över snarast och man måste se till att medlemmarna behandlas jämlikt
3. tryggandet av verksamhetsförutsättningarna innebär att en allt större del av helhetsanslaget reserveras för det andliga arbetet i församlingarna.”

SVAR:
Punkt 1: Då de nya principerna för internhyrorna utarbetades ansågs det synnerligen viktigt att internhyrorna härefter baseras på de faktiska kostnaderna. På så sätt ser församlingarnas beslutsfattare de reella kostnaderna för respektive verksamhetslokal. Detta krav på transparens ska också få församlingarna att fatta ansvarsfulla beslut om att avstå från onödiga utrymmen. Det tidigare sättet att beräkna internhyrorna var komplicerat och omfattade utjämnings- och lokalanslag vilket i många avseenden upplevdes som orättvist. I det gamla systemet måste t ex vissa församlingar betala avsevärda summor för att täcka renoveringskost-nader trots att församlingens egna verksamhetslokaler inte åtgärdats på många år.

I utlåtandena om Modigt tillsammans –projektet noterades vissa missförstånd gällande internhyrorna. Man trodde att internhyrorna skulle stiga avsevärt i och med det nya beräkningssystemet. I praktiken har hyrorna redan tidigare motsvarat de totala fastighets- och underhållskostnaderna inklusive avskrivningarna på genomförda renoveringsinvesteringar. Lokalanslaget som tidigare beviljades överfördes i sin helhet till det anslag som ska fördelas på församlingarna. Detta innebär att församlingarnas sammanlagda internhyror är oförändrade, endast fördelningen på församlingarna förändrades så att den motsvarar realiteterna.

Syftet med det pågående projektet som gäller grunderna för församlingarnas anslagstilldelning och principerna för beräknandet av internhyrorna är att utreda om några lättnader ska införas i systemet, t ex för domkyrkan eller andra s k landmärkeskyrkor eller om alla församlingar helt eller delvis borde få lättnader i hyreskostnaderna för en kyrka. Noteras bör att om något av ovan nämnda alter-nativ tas i bruk så minskar anslaget för något annat objekt – samfälligheten saknar en separat fond vars medel kunde användas för att kompensera bortfallet som hyreslättnaderna medför. Det är viktigt att skapa ett system som tryggar försam-lingarnas verksamhetsförutsättningar men som också öppet och transparent visar de verkliga förhållandena.

Punkt 2: se svaret till Roihuvuoren seurakunta.

Punkt 3: Församlingsverksamheten och dess förutsättningar måste tryggas även om resurserna krymper. Församlingsverksamheten ska inte skötas gemensamt om det är effektivare och mer praktiskt att denna verksamhet sköts på försam-lings- eller prosterinivå. Om man överför resurser till församlingarna ska också ansvaret för de nya funktionerna och arbetsområdena överföras. I samfällig-hetens grundstadga nämns de uppgifter som ska skötas gemensamt. Överfö-ringen av dessa uppgifter till församlingarna kräver en ändring av grund-stadgan. Hittills har man konstaterat att vissa funktioner måste slopas i brist på resurser. Genom att utveckla samarbetet, göra vissa insatser tillsammans och effektivera insatserna utan att för den skull pruta på kvaliteten kan vi säkert hitta nya sätt att spara. Det vore ändå ödesdigert att t ex helt slopa studentpräst-arbetet eller sjukhussjälavården.

”Vi anser att det är viktigt att vi då verksamhets- och ekonomiplanen preciserats blir uppdaterade om hur läget ser ut efter omställningsförhandlingarna. Vi vill se det nya organisationsschemat för de gemensamma tjänsterna och vill ha en redogörelse för vilka uppgifter om vilka uppgifter som är permanenta och vilka som är tidsbundna t ex vid något enskilt projekt. Det mångomtalade service-centralkonceptet samt skapande av förtroende mellan församlingarna och de gemensamma tjänsterna utgår från att parterna känner varandra och vet vem som gör vad.”

SVAR: En tydlig arbetsfördelning är viktig för förtroendet och hör till de viktigaste faktorerna bakom arbetshälsan. Under omställningsförhandlingarna försökte man slopa överlappande förvaltningsstrukturer för att göra arbetet smidigare.

Sedan modigt tillsammans –projektet avslutats vid årsskiftet ska arbetsfördel-ningen mellan församlingarna och de gemensamma tjänsterna att ses över. Syftet med detta viktiga projekt är att få samarbetet att löpa smidigare. Också det pågående CRM –projektet och förnyandet av KIPA2 öppnar nya möjligheter att granska arbetsfördelningen och göra arbetet smidigare.

Vid omställningsförhandlingarna gjordes förändringar i de gemensamma tjänsternas organisationsstruktur och samtidigt preciserades organisations-schemat. Materialet finns redan och har publicerats. Den stora utmaningen är att informera om detta.

OULUNKYLÄN SEURAKUNTA

”Församlingsrådet framför en önskan om att musikverksamheten för barn härefter, könsneutralt, understöds t ex så att också flickor ges möjlighet att sjunga i en högklassig kör som understöds med gemensamma medel.”

SVAR: Kyrkorådet har fattat ett principbeslut om att understöden hädanefter fördelas på ett nytt sätt. För närvarande beviljas både allmänna understöd och klang i kyrkan understöd. Det finns också understöd som beviljas av GKR eller direktören för gemensamt församlingsarbete. Församlingarna kan också bevilja understöd för musikverksamheten. Församlingsrådets kommentar är viktig och frågan beaktas då det nya understödskonceptet utarbetas. 

PAKILAN SEURAKUNTA

Arbetsro under de tre följande åren?

”I budgetboken konstateras under punkt 2 Utgångsläget: ”Att anslagsramen och fördelningsgrunden stannar på nuvarande nivå under de kommande tre åren ger församlingarnas planer en viss stabilitet till medlet av decenniet – all knapphet till trots.

För församlingarnas del håller detta inte streck. Pakilan seurakunta måste under de kommande tre åren överväga hur verksamheten ska genomföras och hur personal och ekonomiska resurser ska räcka till. Församlingen måste reducera personalen genom att lämna vissa tjänster obesatta och använda församlingens besparingar för att upprätthålla handlingsförmågan. Pakilan seurakunta över-väger inte att avstå från någon kyrka men vissa församlingar, bl a Munkkiniemen srk, måste fatta sådana svåra beslut.”

SVAR: Pakilan srk:s kommentar preciserar texten som böjar ”församlingarnas planer förmedlar en viss beständighet…” till formuleringen ”de flesta församlingars planer förmedlar…”. Den nya texten lyder: Då anslagsramen och fördelningsgrunderna håller sig på nuvarande nivå de närmaste tre åren förmedlar de flesta församlingarnas planer en viss beständighet som ger arbetsro till medlet av detta deccennium – all knapphet till trots. 

Skötsel av församlingens grundläggande uppgifter

”Pakilan srk:s största problem då det gäller att i framtiden utföra dessa uppgifter är att församlingens ungdomar som är i skriftskolåldern utgör en stor grupp samtidigt som personalen årligen minskar. Inte ens nu klarar vi av detta uppdrag utan säsongarbetare, vilket årligen ökar våra personalkostnader.

Frågan är om skriftskolarbetet hädanefter måste skötas på annat sätt, t ex genom att reducera antalet skribaläger? Eller borde avgifterna för lägren höjas? Dessa alternativ är inte eftersträvansvärda eftersom de ökar ojämlikheten mellan församlingarna vid förverkligandet av denna viktiga arbetsform.

Skriftskolarbetet i Helsingfors följer nu gemensamma principer bl a i fråga om skribalägrens längd. Om församlingen inte längre kan ordna skribaläger som överensstämmer med de gemensamma principerna måste principerna ses över eller anslagen för verksamheten omfördelas.”

SVAR: Skriftskolarbetet hör till församlingens viktigaste uppgifter och för att utveckla verksamheten måste det gemensamma församlingsarbetet och  försam-lingarna reservera tillräckliga resurser. Det är skäl att se över principerna i fråga om lägrens längd och kostnadsfördelningen. Lägerverksamheten kostar. Kostna-derna för mat, städning, underhåll, reparationer mm stiger kontinuerligt. Nu betalas alla kostnader som överstiger 20 €/dygn/person av de gemensamma tjänsterna. Då man 2011 enades om skribalägrens längd och lägeravgiften (hur mycket församlingsmedlemmarna ska betala) konstaterades det att 20 € är en rimlig summa. Trots att alla kostnader stigit har församlingarna endast debiterats det överenskomna beloppet. Det är säkert motiverat att besluta om beloppet är för lågt eller om lägren ska vara helt gratis för deltagarna? Också denna fråga måste utredas tillsammans med gruppen som utreder fördelningen av verksamhetsanslagen. Hur kostnaderna fördelas mellan fastighetsavdelningen, gemensamma församlingsarbetet och församlingarna måste avgöras under perioden 2023-2025.

”Då pengarna fördelas måste man beakta att tyngdpunkten i församlingsverksam-heten (skriftskolor, förrättningar förenande verksamhet mm) vilar på sådana områden där medlemsfrekvensen är hög. Om det finns intresse för församlingens barnklubb måste det finnas resurser för en sådan. Om skriftskolan lockar intresserade ungdomar måste det finnas personal som kan ta ordna skriftskolan.

Församlingsrådet för Munkkiniemen srk fäster också uppmärksamhet vid frågan om hur församlingarna i framtiden ska klara av sitt arbete och betjäna dem som bor på området. Församlingsrådet förutsätter att kyrkofullmäktige diskuterar den ekonomiska miniminivå som krävs för att säkerställa arbetet och servicen i framtiden. Församlingsrådet för Pakilan srk förutsätter också att kyrkofullmäktige diskuterar denna fråga.”

SVAR: Kyrkofullmäktige har fastställt grunderna för fördelningen av anslag till församlingarna och principerna för internhyrorna. Beslutet gäller åren 2023-2025. Beslutsförslaget bygger på en utförlig utredning som under ett år gjordes inom ramen för Modigt tillsammans –programmet. Församlingarnas och de gemen-samma tjänsternas förtroendevalda och personal engagerades i processen. Man granskade bl a viktningen av antalet församlingsmedlemmar och antalet personer bosatta på respektive område. Dessutom utreddes förutsättningarna för olika verksamhetsformer och hur dessa kunde tryggas. Ett alternativ som granskades utgick från att församlingarna tilldelas ett fast anslag för sin basverksamhet medan resterande anslag fördelas på olika grunder. Detta alternativ fick dock inte något större understöd. 

Målsättningen i fråga om anslagsfördelningen har varit att hitta en modell som alla församlingar kan omfatta – det är alltså definitivt fråga om en kompromiss, församlingarnas åsikter divergerade markant bl a i fråga om viktningsprocenterna.

De gemensamma tjänsterna har inlett ett projekt som syftar till att utarbeta ett förslag till hur anslagen ska fördelas och internhyrorna fastställas under perioden 2026-2030. Viktningen mellan medlemsantal och antal på området bosatta hör till de centrala frågor som ska utredas. Under projektet intevjuas samtliga kyrkoherdar och bl a kyrkofullmäktiges och kyrkorådets medlemmar kommer att engageras i strävandena för att hitta en lösning som tillfredsställer alla parter. Kyrkofullmäktige engageras också i diskussionerna om Pakilan seurakuntas förslag gällande församlingarnas ekonomiska minimiförutsättningar.

Barnkonsekvensbedömning

”Tyngdpunkten i Pakilan srk:s åldersfördelning ligger på barn och unga. Barn- och ungdomsarbetet behöver personalresurser som uppfyller kravet på ansvar- och säkerhet. Församlingens barn- och ungdomsarbete behöver för närvarande en större personalresurs än dess verksamhetsanslag medger. Grunderna för anslagsfördelningen är misslyckad också såtillvida att man förbisett behovet av en barnkonsekvensbedömning. 

Med nuvarande anslagsfördelningsprinciper blir barnkonsekvenserna för Pakilan srk stora och långtgående.”

SVAR: Vid beredningen av principerna för fördelningen av församlingarnas an-slag och fastställande av internhyran utredde man också aktivt eventuella barn-konsekvenser. Enligt tidigare mönster ville man vid anslagsfördelningen särskilt beakta församlingar med en betydande andel barn och unga. Tidigare viktade man särskilt in personer i åldersspannet 0-18 år men nu ville man utvidga viktningen också beaktar unga vuxna (0-29 –åringar). Kyrkofullmäktige valde dock att inte ändra åldersviktningen.

Dessutom gjordes en grundlig barnkonsekvensbedömning som tillställdes kyrkofullmäktige som stöd för beslutsfattandet. Kyrkorådet anser att således att frågan om barnkonsekvensbedömning inte åsidosatts i beslutsprocessen.

Att vid fördelningen av medel beakta antalet bosatta på ett område

”Skatterna som de facto uppbärs på vårt område ligger avsevärt över medeltalet. Pakilan srk finns på ett område som har mycket att förlora. Om församlingens medlemsantal sjunker till en nivå som närmar sig medeltalet i staden blir förlusten  mätt i förlorade skatteintäkter klart större än medeltalet. Följaktligen gagnar del-områdenas nytta också helheten. 

Om antalet på området bosatta allt mer får påverka anslagsfördelningen drabbas församlingarna som har en högmedlemsprocent särskilt hårt. Om man vid an-slagsfördelningen viktar in antalet bosatta på området borde man rapportera hur denna anslagsandel använts och vilka projekt som pengarna gått till. Anslags-andelen ska alltså inte användas för att finansiera församlingens basverksamhet.”

SVAR: Vid beredningen av anslagsfördelningen till församlingarna engagerades församlingarna, deras förtroendevalda och personal på bred front bl a för att ta ställning till frågan om viktning i samband med anslagsfördelningen. Försam-lingarnas syn på frågan divergerar väsentligt. Vissa församlingar ansåg att gällan-de viktning (70 % medlemmar, 30 % på området bosatta) är bra, vissa försam-lingar ville öka medlemsantalets viktning till maximum och andra ville att antalet bosatta på området skulle ges avsevärt större tyngd. Samtliga synpunkter kan motiveras och de enskilda församlingarnas syn på problematiken utgår från realiteterna för just den församlingen.

Det är naturligtvis möjligt att tillmötesgå Pakilan srk:s förslag om en särskild rap-port av vilken framgår hur anslag som beviljats på basis av antal invånare på området använts, men detta kräver ändå församlingarnas samtycke/vilja att rap-portera. Kyrkofullmäktige besluter om anslagsfördelningen och på vilka grunder fördelningen sker. Enligt kyrkolagstiftningen kan fullmäktige ändå inte reglera hur församlingarna använder resurserna som de tilldelas. Församlingarna får själv hur de använder resurserna. Således kan kyrkorådet inte utfärda ett direktiv om att ett visst budgetanslag inte får användas för att finansiera församlingens bas-verksamhet (undantaget om kyrkofullmäktige beviljar ett specialanslag för ett visst projekt eller motsvarande).

ROIHUVUOREN SEURAKUNTA

”Församlingsrådet för Roihuvuoren srk motsätter sig inte att förslaget till verksam-hets- och ekonomiplan för perioden 2023-2025 och budget godkänns, men anser det nödvändigt att GKR utreder och korrigerar grunden för fördelningen av församlingarnas anslag och fastställande av internhyrorna så att problemen beaktas redan vid beredningen av budgeten för 2024.”

SVAR: Kyrkorådet tackar för församlingens omfattande kalkyler och motiverade synpunkter på grunderna för anslagsfördelningen och fastställande av intern-hyrorna.

Kyrkofullmäktige har fastställt grunden för anslagsfördelningen och principerna för fastställande av internhyrorna under 2023-2025. Beslutsförslaget bygger på en utförlig utredning som under ett år gjordes inom ramen för Modigt tillsammans –programmet. Församlingarnas och de gemensamma tjänsternas förtroende-valda och personal engagerades i processen. Man eftersträvade en modell som alla församlingar kunde omfatta – det var alltså fråga om en kompromiss. I fråga om viktningen divergerade församlingarnas åsikter väsentligt.

De gemensamma tjänsterna har inlett ett projekt som ska vidareutveckla grunderna för anslagsfördelningen till församlingarna och principerna för fast-ställande av internhyra under perioden 2026-2030. Viktningen mellan antalet församlingsmedlemmar och antalet bosatta på respektive församlings område hör till de centrala frågor som man vill utreda. Under projektet intervjuas alla kyrkoherdar och medlemmarna av kyrkofullmäktige och kyrkorådet kommer tt engageras på bästa möjliga vis i jakten på en lösning som tillfredsställer alla parter.

Kyrkorådet har förståelse för församlingens önskan om att frågan utreds snarast. I detta skede måste man ändå hålla i minnet att en objektiv bild endast uppnås om man också granska utfallet under modellens första år (2023) – att enbart fokusera på ekonomiska siffror ger inte hela sanningen om den nya modellens effekt på respektive församlings ekonomi. Bokslutet för 2023 sammanställs i februari-mars 2024. Utöver internhyran 2023 måste man också utreda hur internhyran utformas 2024. Hyrorna påverkas framför allt av stora renoverings-kostnader som också leder till en viss fluktuation från år till år.  .

Kyrkofullmäktige fastställde avsiktligt grunderna för fördelning av anslag och principerna för internhyrorna för en period om tre år. På så sätt får vi tillräckligt underlag för den fortsatta utvecklingen. För planeringen av församlingarnas ekonomi är det också viktigt att samma grund och principer tillämpas under flera år. I annat fall blir beslutsfattandet och ekonomiplaneringen virrigt och församlingens beslutsfattare får inte möjlighet att göra upp planer på lång- eller medellång sikt. Det är viktigt att agera systematiskt, framför allt i en situation då vi ser att helhetsanslaget sjunker markant under de kommande åren.

TUOMIOKIRKKOSEURAKUNTA

”Församlingsekonomierna får finansiering av staten för vissa lagstadgade samhällsfunktioner. Till dessa hör bl a underhållet av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och inventarier. Också samarbetet med staten och universitetet kan ingå i dessa uppgifter. Då kyrkomötet i november fördelar understödet på församlingsekonomierna hoppas Tuomiokirkkoseurakunta att samfälligheten särskilt beaktar de församlingar som på sitt område har kulturhistoriskt värdefulla, skyddade stora byggnader som det är svårt att omdisponera för andra ändamål eller vars verksamhet också har en stark samhällelig/statlig dimension.”

SVAR: Kyrkorådet tackar församlingen för att den lyft upp dessa viktiga frågor.

Samfällighetens gemensamma tjänster har med jämna mellanrum internt gjort kupp kalkyler gällande allokeringen av statsunderstödet och hur understödet ska fördelas på begravningsväsendet, centralregistret, skyddade byggnader och arrangerandet av statliga evenemang. Det är mycket viktigt att granskningen fortsätter och utvecklas eftersom de till buds stående investeringsanslagen minskar markant. Kalkylen och allokeringen av finansieringen måste gås igenom och bedömas tillsammans med Tuomiokirkkoseurakunta och övriga aktörer som också omfattas av finansieringen.

”Tuomiokirkkoseurakunta anhöll inte om allmänt understöd för 2023 för Via Crucis rf:s påskprocession. Coronapandemin har lett till att det ännu finns pengar i spar från tidigare år. Om denna kristna ekumeniska tradition ska få fortsätta i Helsingfors (den enda i Norden) måste finansieringen, genomförandet och ansvaret i framtiden skötas gemensamt.”

SVAR: Påskprocessionen har blivit en tradition i Helsingfors. Också i fortsättningen måste verksamheten planeras och finansieras genom samarbete. Kyrkorådet har beslutat ersätta nuvarande understödsmodell (allmänt understöd) med en ny, avtalsbaserad modell enligt vilken kyrkorådet kan delta i finansieringen av viktiga evenemang.

VUOSAAREN SEURAKUNTA

”Nordsjö kyrka är i behov av snabba renoveringsinsatser eftersom en del församlingsmedlemmar och anställda inte på grund av inneluftsproblem klarar av att vistas i kyrkan. Det är självklart att arbets- och klientutrymmena måste vara i sådant skick att alla kan vistas och verka där utan att bli sjuka. Församlingen koncentrerar allt mer verksamhet till Nordsjö kyrka eftersom församlingen på kort tid avstått från sex andra utrymmen. Vi kan inte längre anvisa anställda som har symtom andra ersättande utrymmen. 

Arbetsgivaren ansvarar för att ingen insjuknar allvarligt på grund av inneluftsproblemen. Eftersom församlingsrådet saknar beslutanderätt och resurser att inleda en renovering måste de som har makt och möjlighet att besluta om frågan ta ansvar för dem som insjuknat på grund av inneluften. Vi hoppas således att renoveringen av Nordsjö kyrka såsom utlovats inleds 2023. Om renoveringen försenas innebär det en allvarlig hälsorisk och imageförlust för kyrkan i Helsingfors eftersom det då verkar som om man ringaktar kyrkobesökarna och den egna personalen.”

SVAR: Då kyrkofullmäktige den 9.6.2022 fastställde maximikostnadskalkylen för renoveringen av Mams kyrka förutsatte man att innan följande stora renovering eller grundrenovering ges till kyrkofullmäktige för beslut måste fullmäktige ges möjlighet att påverka prioriteringen av projekten. Därför pågår nu en omfattande utvärdering av de enskilda objektens skick, detta görs för att beslutsfattarna ska få underlag för prioriteringsbesluten. Prioriteringsförslaget framläggs för beslut i början av 2023, varefter vi vet i vilken ordning planeringen och förverkligandet av projekten ska ske.

MATTEUS FÖRSAMLING

”Ersättningarna till församlingarna som härbärgerar arbete i språk-gemenskaper (för Matteus del både det engelska och det ryska) borde ersättas så att de täcker utgifter, hyror och arbetsinsatser. Detta är mycket viktigt för att motivera ett sådant extra ansvar.

Församlingsrådet kompletterade sitt utlåtande genom att ställa sig bakom följande utlåtande som initierats av kyrkoherdarna i de församlingar som fungerar som hemförsamlingar för språkgemenskaper, dvs, Kallion seurakunta, Herttoniemen seurakunta och Matteus församling.

Inom ramen för det gemensamma församlingsarbetet sköts arbetet på främ-mande språk i huvudstadsregionen via s k hemförsamlingar. Vid budgetbered-ningen tilldelas dessa hemförsamlingar ett särskilt anslag för verksamheten. Anslaget uppgår till 15 100 €/språkgrupp (arabiska, engelska, kinesiska och ryska. 7 600 € beviljas för arbete på estniska. En motivering till att anslaget för verksamhet på estniska är lägre saknas.

Avsikten är att ersätta anslagen för verksamhet på främmande språk:

-          intern hyra för lokaler som används för arbete på främmande språk 

-          kyrkoherdens och eventuella närförmäns arbete i församlingen (fakturor, HR, arbetsledning, styrgruppsarbete, kontakt till bakomliggande parter)

-          kyrkvaktmästartjänster (städning, nycklar, utrymmesbokning)

-          faciliteter som personalen behöver (arbetsrum och, utrustning)

Det är solklart att nuvarande anslag inte täcker församlingarnas kostnader för denna verksamhet.

De tre senaste åren har arbetsfördelningen och ansvarsfördelningen mellan hemförsamlingarna och gemensamma församlingsarbetet målmedvetet gjorts tydligare. Detta har samtidigt visat hur mycket arbete detta förorsakar i församlingarna.

Hemförsamlingarnas kyrkoherdar föreslår att om hemförsamlingsmodellen fortsättningsvis används måste ersättning betalas som två separata anslag:

•   internhyrornas andel (församlingen ska inte behöva betala hyra för lokaler som verksamheten behöver, alternativt får församlingen ersättning för hyran)
•   annan ersättning för närförmanskap samt tjänster som församlingen behöver.

Ersättningsnivån måste höjas avsevärt från nuvarande nivå som varit i bruk i många år.”

SVAR: Arbetet för olika språkgemenskaper i huvudstadsregionen sköts genom att man tillsammans med Esbo och Vanda kyrkliga samfälligheter har anställt personal för det engelska, kinesiska samt arabiska arbetet. Det här arbetet koordineras i delegationen för språkgemenskaper. Därtill har Helsingfors anställt personal för arbetet på engelska, estniska och ryska.

Personalen är placerad i församlingar och är underställd någon av kyrkoherdarna eftersom gudstjänstlivet ingår som en väsentlig del i verksamheten. År 2017 började man betala ut en ersättning åt de församlingar som fungerar som hem-församlingar. Summan är rätt anspråkslös (15 000 €) Besluten om ersättningen fattades när den interna hyran fastställdes enligt andra kriterier och när det ekonomiska läget var betydligt bättre i församlingarna. Församlingsrådet har rätt i att den nuvarande ersättningen inte täcker de utgifter som församlingen har av verksamheten. Av den anledningen är det skäl att så snart som möjligt utreda hur de verkliga kostnaderna kan beaktas när det gäller språkgemenskapernas verksamhet. Eftersom det pågår ett projekt med uppgift att utreda fördelningen av verksamhetsanslagen, är det på sin plats att frågan inkluderas i detta projekt. Samtidigt gör också en mera omfattande utredning göras, som kan användas som grund för gemensamma kyrkorådets riktlinjer gällande språkgemenskapernas finansiering i framtiden.

”Den planerade ersättningen för konfirmander som deltar i konfirmandunder-visning i annan än egen församling är mycket välkommen och motiverad. Ett gemensamt beslut bör fattas om en rimlig ersättning per konfirmand, så att det inte uppstår stridigheter vid fakturering mellan församlingarna.”

SVAR: Kyrkorådet uppskattar att kyrkofullmäktiges beslut om ersättningen gällande konfirmandundervisning är välkommet. Hur ersättningen skall beräknas och faktureras är ännu under planering i ekonomikontoret. Ett förslag om faktureringsprinciperna skall behandlas i gemensamma kyrkorådet i början av året 2023.

”För Matteus församling är det oerhört viktigt att verksamheten på Lekholmen fortsättningsvis kan fungera som ett svenskt rum.  Samarbetet mellan de svenska församlingarna kring Lekholmen är något vi vill satsa på särskilt med tanke på barnen och de unga i församlingarna.”

SVAR: Kyrkorådet tackar församlingen för dess viktiga kommentarer.

En förteckning över de lokaler som är onödiga eller för kostsamma för försam-lingarna och de gemensamma tjänsterna och som man därmed kunde avstå från ingår i Modigt tillsammans –programmet. Det är viktigt att satsa resurser på att bli av med dessa objekt, vilket kräver både tid och resurser. Användarna uppnår inbesparingar genom att avstå från ifrågavarande lokaler. I balanseringsprog-rammet reserveras intäkterna från försäljningen av lokalerna för att under kom-mande år då det totala investeringsanslaget kraftigt reduceras kunna användas för investeringar i de lokaler och fastigheter som samfälligheten behåller.  

Ett beslut om Lekholmens framtid ingår i utvärderingen av samfällighetens läger-gårdars framtid. Beslutet om en minskning av investeringsanslaget inverkar också på lägergårdarna. Det är viktigt att se över vilka investeringar en fortsatt verk-samhet i våra lägergårdar kräver. Fortsatt verksamhet på Lekholmen kräver bl a en förbättring av avloppsvattensystemet. Ett beaktansvärt alternativ vore den planerade havsavloppet och förnyande av byggnaderna 20 och 21. Andra alternativa investeringsobjekt är ett antal kyrkor vars behov av grundrenovering redan tidigare konstaterats vara brådskande. Bland dessa finns också en församling som i flera år tvingats flytta sin verksamhet mellan ett olika tillfälliga lokaler. Enligt fullmäktiges beslut sommaren 2o22  ska det nyvalda kyrkorådet och kyrkofullmäktige fi början av 2023 ta ställning till dessa investeringar och deras prioritetsordning.

PETRUS FÖRSAMLING

Om Petruskyrkan (Maunulan kirkko)

”Kyrkobyggnanden har behov av reparationer som inkluderats i tidigare investe-ringsplaner, så som ventilationssystem och yttertak. I investeringsplanen för 2023-2025 är kyrkans reparationer helt strukna. Petrus församling anser att nöd-vändiga renoveringar i kyrkan behöver genomföras för att förhindra skador på byggnaden. Att ventilationssystemet fungerar bristfälligt påverkar även arbets-hälsan.”

SVAR: Då kyrkofullmäktige den 9.6.2022 fastställde maximikostnadskalkylen för renoveringen av Malms kyrka förutsatte man att innan följande stora renovering eller grundrenovering ges till kyrkofullmäktige för beslut måste fullmäktige ges möjlighet att påverka prioriteringen av projekten. Därför pågår nu en omfattande utvärdering av de enskilda objektens skick, detta görs för att beslutsfattarna ska få underlag för prioriteringsbesluten. Prioriteringsförslaget framläggs för beslut i början av 2023, varefter vi vet i vilken ordning planeringen och förverkligandet av projekten ska ske. Fastighetsavdelningen är medveten om det brådskande behovet av renoveringsåtgärder i Petruskyrkan.

Om Kyrkpressen

”Församlingsrådet i Petrus församling anser att Kyrkpressen är en livsviktig del för de svenska församlingarna i Helsingfors. Vi anser att vid jämförelse av hur mycket budgetmedel Helsingfors kyrkliga samfällighet använder per medlem för media, så bör i jämförelsetalet i vad svensk och finsk mediakommunikation kostar per medlem också räknas med vad julradion och övriga finska informationssats-ningar kostar. I ljuset av det är satsningen på Kyrkpressen mycket måttlig, och borde fortsätta på nuvarande nivå.”

SVAR: Inbesparingarna gällande Kyrkpressen hör samman med de i höstas avslutade omställningsförhandlingarna. Förhandlingarna har också redan förts och avslutats med Kyrkpressen. Det nya avtalet gällande tidningen kommer upp för behandling vid gemensamma kyrkofullmäktiges följande sammanträde. De beräkningsgrunder som ni lyfter fram är förståeliga, men många svåra beslut fattades i samband med omställningsförhandlingarna. Kyrkpressen kostar även i fortsättningen lite mer per församlingsmedlem jämfört med tidningen Kirkko ja kaupunkis pris per medlem. Även i fortsättningen produceras också annan svenskspråkig kommunikation, utöver Kyrkpressen, för de svenskspråkiga medlemmarna, så som välkomstpaketet som skickas till alla nyinflyttade, julkalendern, Enbart det bästa för lillen-produkterna m.m.

Om fastighetsavdelningens resurser

”I verksamhets- och ekonomiplanen ingår många investeringsprojekt. Samtidigt är reparationsbehoven stora. Församlingsrådet föreslår att samfälligheten utreder möjligheterna att göra tilläggsanställningar på fastighetsavdelningen för att säkra att investerings-, reparations- och försäljningsarbeten går vidare i rask takt.”

SVAR: Fastighetsavdelningen har utrett möjligheterna att med hjälp av en esxtern konsult inleda Petruskyrkans renoveringsprocess. Svårigheterna i att i förväg defi-niera problemen och omfattningen av renoveringsåtgärderna gör att alternativet inte stöder ett lyckat slutresultat . Därför är avsikten att i början av 2023 internt inom fastighetsavdelningen utse en projektledare.

Om nedskärningar

”Församlingsrådet i Petrus församling vill fästa uppmärksamhet vid personal-styrkans utveckling de kommande åren. Samfällighetens personalstyrka kommer att minska med 116,4 årsverken. Av detta sker en väldigt stor del antingen i församlingar (cirka hälften) eller inom fastighets- och gravvården. Även övriga funktioner inom de gemensamma kunde minska i samma proportion.”

SVAR: Att per se endast jämföra siffror kan leda till alltför grova generaliseringar och – i värsta fall – felaktiga slutsatser. Omställningsbesluten inom de gemen-samma tjänsterna innebar en personalminskning motsvarande 45 årsverken. I stället för att jämföra antalet årsverken vore det väsentligt att koncentrera sig på vad man vill uppnå och vilka arbets-/uppgiftsarrangemang som behövs för att nå de uppställda målen. Ett centralt projekt som är en direkt följd av Modigt tillsammans –processen inleds i början av 2023, då vi ser över arbetsfördelningen mellan församlingarna och de gemensamma tjänsterna. Projektet leds av direktören för samfälligheten.

***

Budget samt verksamhets- och ekonomiplan

Enligt kyrkoordningen ska gemensamma kyrkofullmäktige senast i december året före respektive budgetår godkänna en budget samt en verksamhets- och ekono-miplan för de klommande tre åren. I budgeten samt i verksamhets- och ekono-miplanen fastställs samfällighetens verksamhets- och ekonomiska mål. Budge-ten samt verksamhets och ekonomiplanen ska göras så att förutsätt-ningarna för de gemensamma tjänsterna och skötseln församlingarnas verksamhet tryggas.

Vidare fastställs i kyrkoordningen att i budgeten ska upptas anslag och beräknade inkomster in som krävs för skötseln av uppgifterna och för att målen för verksamheten ska uppnås. I budgeten ska anges hur resultatet uppstår och hur församlingarnas finansieringsbehov ska täckas. Anslagen och de beräk-nade inkomsterna tas upp till brutto- eller nettobelopp i budgeten. Helsingfors samfällighets budget är uppgjord enligt brutto- och delvis enligt nettoprincipen. Verksamhetsplanen utgår från strategin som fastställts i Modigt tillsammans –programmet.

I budgeten består av en driftsbudget, resultaträkning, investeringar och finansiering.

Budgetförslaget för 2023 och förslaget till verksamhets- och ekonomiplan för 2023-2025 presenteras som bilaga.

Driftsbudgeten

I driftsbudgeten fastställs verksamhetsmålen och –anslagen för genomförandet av dessa. Driftsbudgeteninnehåller anslag för den gemensamma förvaltningen, för-samlingarna (församlingsverksamhet), gemensamt församlingsarbete, kommu-nikation, medieredaktionen och understöd (gemensamma fförsamlingsuppgifter), miljö- och begravningsväsendet samt fastighetavdelningen.

Kyrkorådet fastställde i april att ramen för driftsbudgeten är 76,6 mn €. Den 9.12.2021 fastställde kyrkofullmäktige beloppet som även gäller för 2024 och 2025. Kyrkorådet beslöt den 20.10.2022 avvika från sitt tidigare beslut om storleken på helhetsanslaget för 2023. Till budgetramen för de gemensamma tjänsterna fogas för 2023 ett engångstillägg om 1,2 mn €. Förhöjningen motiveras med att energikostnaderna under 2022 stigit markant.

Anslaget (exkl engångsanslaget om 1,2 mn år 2023) är 6,7 mn € och 8,0 % lägre än år 2022. Församlingarnas driftskostnader skärs ned med 5,9 % och de gemensamma tjänsternas kostnader med 10,8 %. Dessutom sänks de prövningsbaserade anslagen med 1,7 %. Den 27.1.2022 fastställde kyrkofullmäktige grunderna för anslagsfördelningen.

Fördelningen av helhetsanslaget år 2023 (exkl. engånganslaget om 1,2 mn € för 2023)

Specialanslaget för arbete på främmande språk, 68 000 €, fördelas som följer: Matteus församling 30 200 € för arbete på engelska och ryska, Herttoniemen seurakunta 15 100 € för arbete på arabiska och Kallion seurakunta 22 700€ för arbete på estniska och kinesiska.

Driftsbudgetens anslag, 76,6 mn €, fördelas under de två kommande åren på detta vis:

-          2024: församlingarna 54,90 %, gemensamma tjänster 43,00 % och prövningsba-serat anslag 2,10 %.

-          2025: församlingarna 55,40 %, gemensamma tjänster 42,50 % och prövningsba-serat 2,10 %.

Anslaget för församlingsverksamhet fördelas enligt principerna som kyrkofull-mäktige fastställde den 27.1.2022. Samtidigt beslöt fullmäktige om hur intern-hyrorna fastställs. Bägge besluten gäller för perioden 2023-2025:

1. För prestationstillägg reserveras anslag i enlighet med KyrkTAK. Tillägget för arbete på främmande språk 68 000 €/år.
2. Anslag för balansering av internhyror: 750 000 € år 2023, 500 000 € år 2024 och 250 000 € år 2025.
3. Utdelning till de finska och svenska församlingarna: minoritetstillägget för de svenska församlingarna, 1,6 %, avdras först. Resten fördelas enligt följande krite-rier: församlingarnas medlemsantal 70 % (åldersviktat 0-18 -åringar 30 %), 30 % fördelas på basis av de på området bosatta.
4. Fördelningen på de finska församlingarna: 2,3 % specialtillägg för Tuomiokirkko-seurakunta fogas till församlingens normala anslag. Församlingarnas anslag förde-las på basis av medlemsantal (70 %) vari ingår åldersviktning för 0-18 åringar, 30 % fördelas på basis av de på församlingens område bosatta.
5. Fördelningen på de svenska församlingarna: minoritetstillägget läggs till anslaget som ska fördelas. Församlingarnas anslag delas enligt följande kriterier: medlems-antal 70 % (åldersviktat 0-18 åringar 30 %), antalet bosatta på församlingens område 30 %.
6. Anslag för balansering av internhyrorna fogas till församlingarnas andel:
   1. Balanseringsanslaget fördelas på de församlingar vars anslag för själva verksamheten redan före beslutet om reduceringen av helhetsanslaget i ramen för 2023 minskat jämfört med 2022
   2. Balanseringsanslaget fördelas på dessa församlingar i relation till den negativa förändringen i det för verksamheten återstående anslaget.
      1. Vid beräknandet av hur stor del av anslaget som blir över för verksamheten tillämpas ett fem års kalkylerat medeltal för icke aktiverade investeringskostnader av engångsnatur.

Dessutom

Från och med 2023 utjämnas anslagen för skriftskolorna mellan församlingarna som etroaktiv intern fakturering mellan församlingarnas på basis av de reella kostnaderna.

Internhyrorna 2022-2025 för respektive byggnad och utrymme fastställs enligt de förverkligade kostnaderna föregående år (driftskostnader + årsreparationer + av-skrivningar + kostnader av engångsnatur) och i relation till antalet m2 som försam-lingen/enheten disponerar. Fastighetsavdelningens kostnader hålls sparat från un-derhållskostnaderna för fastigheter och verksamhetslokaler. Med andra ord allo-keras de inte till objektens underhållskostnader.

Antalet m2 som utgör grunden för internhyrorna fastställs på basis av de uppgifter som respektive aktör före utgången av februari föregående år getto m sitt behov av utrymmen.

Icke aktiverade investeringskostnader av engångsnatur beaktas f o m 1.1.2023 i internhyrorna enligt de fördelningsprinciper som presenteras i bilagan. Driftskost-naderna periodiseras inte utan hänförs i sin helhet till det ifrågavarande årets interna hyror.

Om det för ett utrymme inte finns uppgifter om kostnadsutfallet under senaste 12 månadersperiod uppbärs internhyran på basis av de uppgifter om kostnadsutfallet som står till förfogande.

Internhyrorna indexjusteras inte separat.

Internhyran för lokaler som hyrs av en extern ska från och med 1.1.2023 motsvara de reella hyreskostnaderna, till vilka kostnaderna för underhåll ytterligare läggs. En församling eller gemensam tjänst som hyr upp lokaler av externa ägare förbinder sig att betala internhyra för lokalen under hela den tid hyresavtalet är i kraft.

Förändringar i de gemensamma tjänsternas anslag

Kyrkorådet uppdaterade den 20.10.2022 (§347) sitt tidigare beslut av den 28.4.2022 beträffande budgetramen för de gemensamma tjänsternas budgetram för 2023. Orsaken till detta är resultatet av omställningsförhandlingarna och konsekvenserna av dessa för de enskilda avdelningarnas anslag. I den ursprungliga ramen var sparmålen kalkylmässigt fördelade på de gemensamma tjänsternas avdelningar.

Samtidigt beslöt kyrkorådet avvika frånkyrkofullmäktiges beslut av den 9.12.2021 i fråga om helhetsanslagets storlek och lade till en engångsförhöjning för de gemensamma tjänsterna om 1,2 mn € för år 2023. Förhöjningen motiveras med att energikostnaderna 2022 stigit markant (värme, el och bränsle). Kostnaderna torde fortsättningsvis vara höga 2023. År 2021 uppgick fastighetsavdelningens energikostnader till 4,2 mn €. Kostnaderna beräknas 2023 uppgå till 5,6 mn €. Av denna ökning på 1,4 mn€ allokeras 1,2 mn € till fastighetsväsendet med 0,2 mn € utgörs av begravningsväsendets energikostnader.

Fastighetsenheten har förbundit sig att sänka sina energikostnader med 10 %. Målsättningen är att sänka energikostnaderna med hela 14 %.

Därför begränsas förhöjningen av ramen till 1,2 mn € i stället för 1,4 mn €. Av förhöjningen hänförs 1,0 mn € till fastighetsväsendet och 0,2 mn € till miljö- och begravningsväsendet.

Kyrkorådet besluter den 28.11.2022 om förslaget till engångsförhöjningen av helhetsanslaget. Förslaget ges till fullmäktige. 

Kyrkorådet utreder under 2023 möjligheterna att på grund av de stigande energikostnaderna göra motsvarande kompenseringstillägg1,2 mn € i församlingarnas internhyror 2025.

På grund av tidtabellen för omställningsförhandlingarna har samarbetskommittén och församlingarna gett sina utlåtanden om kyrkorådets budgetförslag (6.10.2022). Sparmålen för de gemensamma tjänsterna hade allokerats på avdelningarna i överensstämmelse med ramen som getts våren 2022. En extra remissrunda gällande det korrigerade budgetförslaget av den 28.11.2022 kan tyvärr inte på grund av den strikta tidtabellen genomföras. Verksamhetsbidraget är dock detsamma i bägge budgetförslagen med undantag för engångsanslaget so på 1,2 mn € som ska täcka de ökade energikostnaderna. Församlingarna informerades sommaren 2022 och i oktober 2022 om det exceptionella remissförfarandet Detta gjordes i samband med begäran om utlåtande. 

Församlingarnas och de gemensamma tjänsternas inbesparingar

Församlingarnas och de gemensamma tjänsternas besparingaruppgår i bokslutet för 2021 till 7,6 mn €. Under 2022 används 2,7 mn € och år 2023 ca 1,8 mn €. Des-sa belopp läggs till utvecklingsanslaget, vilket alltså också höjer verksamhets-kostnaderna och verksamhetsbidragets underskott (differensen mellan verksam-hetsintäkter och verksamhetskostnader) och sänker räkenskapsperiodens över-skott. Sedan besparingarna använts 2022 och 2023 uppgår församlingarnas och de gemensamma tjänsternas återstående besparingar i början av 2024 sam-manlagt till ca 3,1 mn €.

Resultaträkningen

Resultaträkningen innehåller utöver intäkter och kostnader också en uppskattning av skatteintäkterna, finansieringsposter, avskrivningar på anläggningstillgångar samt ändringar i reserver och fonder. Resultaträkningen anger hur intäkterna räckt till för att täcka verksamhetskostnaderna, finansieringskostnaderna samt avskriv-ningarna på anläggningskostnaderna. Resultatet efter finansieringsintäkter och –kostnader kallas årsbidrag. För att ekonomin ska vara i balans måste årsbidraget åtminstone täcka avskrivningarna på anläggningstillgångarna.

År 2022 torde kyrkoskatteintäkterna uppgå till ca 84 mn €, en ökning med ca 3 % från år 2021. År 2021 ökade skatteintäkterna med 0,2 %. I budgeten för 2023 upptas skatteintäkterna till 83,3 mn €, vilket i praktiken motsvarar en nolltillväxt från 2022. Under 2024 och 2025 torde kyrkoskatteintäkterna öka med 1%/år. Trots att medlemsantalet sjunker stiger ännu kyrkoskatteintäkterna. Detta beror främst på att pensionerna justeras med nästan 7 % vilket motsvarar 1,3 mn €. Summan sjunker med ca 1 % årligen från och med 2022. Inkomstskattesatsen har beräknats enligt 1,0.

Som statsfinansiering erhålls ca 13,3 mn €. Statsfinansieringens totalsumma och samfällighetens andel därav indexjusteras, dvs med 3,0 %. Kyrkomötet fattade i november beslut om att statsfinansieringen ska fördelas i proportion till antalet invånare i kommunerna. Helsingfors proportionella andel ökar något.

2023 betalar samfälligheten 5,4 mn € till kyrkans centralfond och 4,1 mn € till pensionsfonden. Avgifterna fastställs på basis av den senast verkställda beskatt-ningen. Avgiftens storlek fastställs av kyrkomötet.

Differensen mellan finansieringsintäkter och –kostnader beräknas visa ett överskott om 10,2 mn €.

På basis av budgetsiffrorna uppgår årsbidraget till 16,4 mn €. Avskrivningarna enligt plan uppgår till 10,8 mn € och räkenskapsperiodens resultat till 5,6 mn €. Bokslutsöverföringarna uppgår till 0,5 mn och räkenskapsperiodens överskott 6,1 mn €.

Placeringar

Allokeringen av samfällighetens placeringar genomförs i enlighet med anvis-ningarna som kyrkorådet gett för placeringsverksamheten. Placeringarna ska förvaltas av etiskt högklassiga förmögenhetsförvaltare. Placeringarna görs enligt principen för positiv värdering, vilket innebär att man prioriterar ansvarsfulla före-tag. Placeringsutskottet som utsetts av kyrkorådet fungerar som sakkunnigorgan i frågor som gäller samfällighetens placeringar och planeringen av dessa.

Förvaltningsdirektören fattar placeringsbeslut upp till den nivå som kyrkorådet fastställt, beslut om placeringar på högre nivå fattas av kyrkorådet.

Förmögenhetsförvaltningen i fråga om ränte- oh aktieportföljen, konkurrensut-sattes i början av 2021och sedan de våren 2021 har eQ Varainhoito Oy fungerat som samfällighetens huvudansvariga kapitalförvaltare. Avtalet med CapMan Wealth Services Oy fortsätter parallellt till dess att strukturportföljen som förvaltas av Credit Suisse i sin helhet realiserats och det därigenom frigjorda kapitalet överfört till kapitalförvaltaren eQ.

Samfällighetens placeringsanvisningar trädde i kraft 2021. Anvisningarna anger bl a riktlinjerna för samfällighetens strategiska allokeringar som ligger till grund för de av placeringsutskottet fastställda taktiska allokeringarna. De strategiska och taktiska allokeringarna styr ändå inte de strukturella produkter som förvaltas av Credit Suisse och som gradvis ska avvecklas. De medel som vid försäljningen frigörs placeras i enlighet med de strategiska och taktiska riktlinjerna.

Per 31.10.2022 uppgick samfällighetens likvida placeringar till ca 183 mn €. Samfällighetens placeringsportfölj hor eQ Varainhoito innehåller aktiefonder, kort- och långräntefonder samt alternativa placeringar i Private Equity och Private Credit –fonder. Portföljens risknivå hanteras genom tillräcklig spridning. En del av de strukturerade placeringarna som förvaras hos Credit Suisse är kapitalsäkrade. Portföljn om innehåller alternativa placeringar består av en betydande andel nyttofonder t ex fonden Trill Impact, Korkias solenergifond och fonden Uusiutuva Energia, Trill Impact Microfinance Credit samt Blue Orchard Sustainable Assets.I portföljen finns också NEST Capital –fonden samt Andelsbankens hedgefond R2 Crystal.

Under 2023 vill vi utveckla samfällighetens placeringsverksamhet genom att öka andelen alternativa placeringar i portföljen. Dessutom realiseras den strukturerade portföljen på ett ekonomiskt förnuftigt sätt och samfällighetens taktiska allokeringar uppdateras så att de snabbare kan reagera på marknadsutvecklingen. Gränserna för beslutanderätten gällande placeringarna preciserades och rutinerna uppdate-ras, helhetsrapporteringen utvidgas samtidigt som vi satsar på att placera ansvarsfullt och etiskt korrekt.

Investeringar

Samfällighetens fastighetsinvesteringar görs på 10 års sikt. Här behandlas investe-ringsprogrammet för innevarande år och för VEP-periodens två följande år. De enskilda investeringarna motiveras och presenteras separat.

Samfällighetens resurser kommer inte att räcka till för alla kommande reno-veringsbehov. Som en del av modigt tillsammans –programmet har en lista över vilka utrymmen samfälligheten kan avstå från och åtgärderna som vidtas på basis av denna lista..

Samfällighetens möjligheter till fastighetsplaceringar utnyttjas aktivt, bl a genom att låta detaljplanera maregendom, förändra gällande detaljplaner och realisera fastig-heter som inte längre behövs. Genom att arrendera ut mark kan vi garantera lång-siktiga intäkter som kompletterar skatteintäkterna.

Under 2023 uppgår fastighetsinvesteringarna till ca 22 mn €. 1,2 mn €Eftersom alla investeringar inte på grund av resursbrist kan genomföras. Grundrenove-ringen av kyrkorna framskjuts till åren som följer på VEP-perioden. Detta innebär att samfälligheten måste göra sig av med vissa kyrkor. Investeringsanslagen för 2024 och 2025 är i detta skede ännu svåra att precisera fastighetsvis, men man kan ändå anses vara riktgivande för planeringen av de ifrågavarande årens investeringsbehov.

Investeringsprojekten presenteras på sid 120-137 i budgetboken.

Finansiering

Inkomstfinansieringen utgörs av årsbidraget som är 16,4 mn €. Investeringarna och vinsten från försäljningen av bestående aktiva uppgår sammanlagt till 21,2 mn €.Nettokassaflödet från den egentliga verksamheten och investeringarna är 4,8 mn € negativt. Finansieringsverksamhetens kassaflöde budgeteras inte och därför minskar de likvida medlen med 4,8 mn €. Enligt budgeten ska de likvida medlen vid utgången av 2023 149,6 mn €.

Under planeperioden minskar de likvida medlen med ca 3,6 mn €/år.

Beslutsförslag

Gemensamma kyrkofullmäktige
1) antecknar församlingsrådens utlåtanden (bilaga) om budgetförslaget 2023 samt verksamhets- och ekonomiplanen för 2023-2025 för kännedom
2) antecknar kyrkorådets svar på församlingsrådens utlåtanden för kännedom
3) godkänner att verksamhetsbidraget i budgeten för 2023 är 1,2 mn € högre än kyrkorådet fastställde den 9.12.2021 (§ 108) till följd av de höjda energikostnaderna
4) godkänner samfällighetens budgetförslag för 2023 samt förslaget till verksam-hets- och ekonomiplan för 2023-2025 jämte mål och anvisningar om bindande nivå
5) godkänner gravvårdsfondens budgetförslag ör 2023 samt verksamhets- och ekonomiplan 2023-2025.

Behandling 

Under behandlingen gjordes 16 inlägg.

Fullmäktige Ali-Löytty med stöd av Soininvaara föreslog följande kläm:

”Samtidigt som fullmäktige godkänner budgeten för 2023 förutsätter fullmäktige att man överväger om ett eventuellt överskott kunde användas för att ekonomiskt stöda de församlingar som under budgetåret uppvisar ett negativt resultat.”

Diskussionen avslutades och ordförande gav följande omröstningsproposition: de som stöder Ali-Löyttys kläm röstar ja och de som inte stöder den röstar nej.

Vid omröstningen gavs 27 ja-röster, 40 nej-röster, 1 blank och 23 frånvarande. Ali-Löyttys kläm förkastades.

Beslut

Beslutsförslaget godkändes.

Barnkonsekvensbedömning

Barnkonsekvensbedömning behövs inte för detta ärende.

Tilläggsuppgifter

Förvaltningsdirektör Juha Silander tfn 040 563 9709, juha.silander@evl.fi

Distribution

Helsingfors församlingar