Gemensamma kyrkofullmäktige
Föredragningslista 17.06.2026/Ärendenr. 6

Beslutsförslag

Behandling

Beslut

Beslutshistoria

Föredragande  Ställf. samfällighetens direktör Forsén Stefan

Beslutsförslag

Gemensamma kyrkorådet beslutar

1) underteckna och för egen del godkänna verksamhetsberättelsen och bokslutet för Helsingfors kyrkliga samfällighet för 2025.

2) lämna verksamhetsberättelsen och bokslutet för Helsingfors kyrkliga samfällighet till revisorerna för granskning.

3) anteckna församlingarnas verksamhetsberättelser för kännedom.

4) befullmäktiga förvaltningsdirektören att vid behov göra mindre korrigeringar och kompletteringar av teknisk natur i den nu undertecknade verksamhetsberättelsen och bokslutet.


Gemensamma kyrkorådet beslutar föreslå att gemensamma kyrkofullmäktige

5) fastställer verksamhetsberättelsen och bokslutet för Helsingfors kyrkliga samfällighet samt antecknar verksamhetsberättelserna för kännedom.

6) att det överskott som bokslutet utvisar, 26 865 053,63 euro, tas upp som eget kapital på kontot över-/underskott för tidigare räkenskapsperioder.

Behandling

Förvaltningsdirektör Silander redogjorde för ärendet.

Under handläggningen fördes 16 anföranden.

Det konstaterades att en reviderad tabell har delats ut på borden och ersätter tabellen på sidan 91 i boken.

Medlem Liisa-Maria Voipio-Pulkkis ändringsförslag av språklig karaktär antogs.

Beslut

Beslutsförslaget godkändes.

Föredragande Ställf. samfällighetens direktör Forsén Stefan

Beslutsförslag

Gemensamma kyrkorådet beslutar föreslå att gemensamma kyrkofullmäktige antecknar församlingarnas verksamhetsberättelser för år 2025 för kännedom.

Behandling

Under handläggningen fördes två anföranden.

Beslut

Antecknades för kännedom.

Föredragande Ställf. samfällighetens direktör Forsén Stefan

Beslutsförslag

Gemensamma kyrkorådet antecknar revisorernas revisionsberättelse för 2025 för kännedom och fogar den till bokslutsmaterialet som ges till gemensamma kyrko-fullmäktige.

Gemensamma kyrkorådet föreslår att kyrkofullmäktige behandlar frågan om beviljande av ansvarsfrihet för de räkenskapsskyldiga.

Beslut

Beslutsförslaget godkändes.

Redogörelse

Bakgrund

Gemensamma kyrkofullmäktige har valt enligt kyrkoordningens 6 kap 7 § för sin mandatperiod till revisionssammanslutning BDO Audiator Oy som utsett till huvudansvarig revisior OFGR, CGRrevisor Tiina Lind.

Enligt kyrkolagen 6 kap 5 § ska revisorerna med iakttagande av god revisionssed granska räkenskapsperiodens förvaltning, bokföring och bokslut. Revisionen i församlingar och kyrkliga samfälligheter ska utföras före utgången av maj månad.

Revisorerna ska granska att

1) förvaltningen har skötts enligt lag och beslut av behöriga organ och tjänsteinnehavare,

2) bokslutet har upprättats enligt bestämmelserna och föreskrifterna om upprättande av bokslut och att det ger riktiga och tillräckliga uppgifter om verksamheten, ekonomin, den ekonomiska utvecklingen och det ekonomiska ansvaret under räkenskapsperioden,

3) den interna kontrollen har ordnats på behörigt sätt.

Revisorerna ska utan dröjsmål informera gemensamma kyrkorådet om missförhållanden som har upptäckts.

För varje räkenskapsperiod ska en revisionsberättelse avges till gemensamma kyrkofullmäktige. Revisionsberättelsen ska innehålla ett uttalande om huruvida bokslutet kan godkännas och de redovisningsskyldiga beviljas ansvarsfrihet.

Enligt kyrkoordningens 6 kap 8 § ska gemensamma kyrkorådet för gemensamma kyrkofullmäktige för behandling lägga fram bokslutet och revisionsberättelsen samt tillhörande genmälen och sitt eget utlåtande.

Revisionsberättelsen är ”ren” och föranleder inga extra åtgärder. Gemensamma kyrkorådet behandlar vid sitt möte 20.5.2026 revisionsberättelsen över bokslutet för år 2025.Revisorns rapport till kyrkorådet kräver inget svar eller utlåtande till kyrkofullmäktige.

Motiveringar till beslutsförslaget

Helsingfors samfällighets revisionssammanslutning har reviderat förvaltningen, bok-föringen och bokslutet för räkenskapsperioden 1.1.–31.12.2025 och gett sitt utlåtande gällande den genomförda revisionen. Revisionsberättelsen är undertecknad av den huvudansvariga revisorn den 15.4.2026. Revisionsberättelsen är bilaga till föredragningen. 

Enligt revisionsberättelsen har samfällighetens förvaltning till väsentliga delar skötts lagenligt och i överensstämmelse med de beslut som fattats. Samfällighetens interna revision har i väsentliga delar skötts på vederbörligt vis. Samfällighetens bokslut och koncernbokslut jämte bilagor har uppgjorts i enlighet med bestämmelserna och anvisningarna om uppgörande av bokslut. Bokslutet ger korrekt och tillräcklig information om samfällighetens verksamhet, ekonomi, ekonomiska utveckling och ekonomiska ansvar under räkenskapsperioden.

Enligt revisionsberättelsen föreslås att bokslutet godkänns och att de redovisningsskyldiga beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret som nu reviderats.

Tidtabell

Gemensamma kyrkofullmäktige ska behandla revisionsberättelsen och godkänna bokslutet senast i slutet av juni.

Konsekvens- och riskbedömning

Det är inte nödvändigt att göra en barnkonsekvensbedömning i ärendet.

Grunder för befogenhet

Kyrkoordningen 6 kap. 8 §

Redogörelse

Bakgrund

Bokslutet för församlingsekonomin ska upprättas före utgången av mars året efter räkenskapsperioden. Gemensamma kyrkorådet svarar för uppgörandet av bokslutet. Bokslutet undertecknas av ett beslutfört gemensamt kyrkoråd och den tjänsteinnehavare som ansvarar för ekonomin. (KO 6:5)

Bokslutet har i praktiken utarbetats inom ekonomitjänsterna och vid upprättandet och sammanställningen av verksamhetsberättelsen och bokslutsboken har en stor grupp anställda inom de gemensamma tjänsterna deltagit. Församlingarnas verksamhetsberättelser bifogas till beslutet och en sammanfattning av dem finns i bokslutsboken.

Bokslutet för församlingsekonomin utarbetas med iakttagande av bestämmelserna i kyrkolagen och 6 kap. i kyrkoordningen. Kyrkostyrelsen ger närmare föreskrifter om församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas bokföring och löneräkning (KO 5:13, punkt 4b). På församlingsekonomins bokföringsskyldighet, bokföring och bokslut tillämpas bokföringslagen (1336/1997). I församlingens och samfällighetens verksamhet och ekonomi ska budgeten och principerna för god ekonomi iakttas. Egendom måste skötas på ett produktivt sätt och riskerna kontrolleras. Kyrkostyrelsens föreskrifter och anvisningar hör till källorna för god bokföringssed enligt bokföringslagen (BFL 1:3) om församlingsekonomiers bokföring och bokslut.

Motiveringar för beslutsförslaget

Väsentliga händelser i församlingsverksamheten 2025

Viktiga riktlinjer för ekonomi och fastighetsfrågor

År 2025 var en tid av betydelsefulla, långtgående riktlinjer. Gemensamma kyrkofullmäktige beslutade om nya grunder för interna hyror som tas i bruk från och med år 2026, om fördelningen av de totala medlen samt om fördelningsgrunderna för de anslag som anvisats församlingarna. Alla dessa kommer att påverka församlingarnas verksamhet och ekonomiska struktur även under de kommande åren.

Kyrkans verksamhet sker i första hand i församlingarna, men en del av uppgifterna sköts gemensamt på basis av lag, grundstadga, överenskommelse mellan församlingarna eller vedertagen praxis. Även om lösningar gällande budgetering, verksamhet och utrymmen formellt sett är åtskilda, är de i praktiken nära förbundna med varandra. En riktlinje i ett område kan ha en betydande inverkan på ett annat område. Detta såg man till exempel i arbetet i början av 2025, där man undersökte arbetsfördelningen mellan församlingarna och de gemensamma tjänsterna. Medlemmarna av gemensamma kyrkorådet, kyrkoherdarna och tjänstemannaledningen möttes flera gånger för att skapa en gemensam uppfattning. Gemensamma kyrkorådet fattade beslut om detta i april.

Under året utgjorde fastigheterna en annan omfattande helhet med återspeglingseffekter. Församlingarna beslutar om användningen av sina lokaler, men fastighetsavdelningen svarar för underhåll och grundrenoveringar. Beslut om att eventuellt avstå från lokaler fattas slutgiltigt av gemensamma kyrkofullmäktige. De interna hyrorna riktar sig till dem som använder lokalerna och uppmuntrar till granskning av storleken på lokalerna. De anslag som frigörs kan användas för församlingarnas kärnverksamhet.

Flera generationer av valprocesser för ledningen

Under år 2025 skedde flera personbyten och val i den kyrkliga samfällighetens beslutsfattande, som inverkade på förberedelserna och de målsättande diskussionerna. Av de 13 ordinarie medlemmarna i gemensamma kyrkorådet var fyra nya. Rådets sammansättning var föremål för ingående diskussioner och förhandlingar i årets första gemensamma kyrkofullmäktige, som gjorde val.

Val av presidium gjordes enhälligt:

-          som ordförande för gemensamma kyrkofullmäktige fortsatte vicehäradshövding Wiking Vuori

-          till vice ordförande i gemensamma kyrkofullmäktige valdes verksamhetsledare Kalle Sällström

-          psykoterapeut Riitta Asikanius fortsatte som vice ordförande för gemensamma kyrkorådet.

Som ordförande för gemensamma kyrkorådet verkar kyrkoherde Maika Vuori i Pitäjänmäen seurakunta, utnämnd av domkapitlet för Helsingin hiippakunta.

Ordförande för kyrkoherdekonferensen är Päivi Vähäkangas (Munkkiniemi) och vice ordförande Hilkka Niemistö (Töölö). Mikaelin seurakuntas kyrkoherde Jukka Pakarinen valdes till stiftsdekan i Helsingfors och ersattes därför från och med hösten av Piia Kontio. Mikaelin seurakunta ordnar val av kyrkoherde under år 2026.

Tuomikirkkoseurakunta tog i september med avgångsmässa farväl av domprost Marja Heltelä som pensionerade sig. Mari-Anna Auvinen har verkat som ställföreträdare. Processen för att välja ny domprost och kandidatuppställningen var föremål för en ovanligt stor offentlig debatt, då domkapitlet förordnade direkta val i strid med församlingsrådets majoritets önskan om indirekt valsätt. Vid valet i december fick Päivi Vähäkangas flest röster. Besvär över valförfarandet är anhängiga, varför Vähäkangas tillträder sin tjänst som tjänstförrättande från och med 1.4.2026.

JLE, EM Saara Haukipuro utsågs till ledande jurist i samfälligheten.

Juha Rintamäki, samfällighetens direktör, ansökte om sex månaders tjänstledighet efter att ha valts till överdirektör vid undervisnings- och kulturministeriet från ingången av 2026. Majoriteten av det gemensamma kyrkorådet förordade en kortare ledighet på tre månader. Inom ramen för sina befogenheter beviljade rådets ordförande en ledighetsperiod på sex månader i enlighet med Rintamäkis ansökan.

Projektfinansieringens starka roll

Församlingsverksamheten utvecklades under året både som en del av det fortlöpande grundarbetet och i olika projekt. Projekt- och programarbetet var aktivt och finansierades inte bara av budgetens anslag utan också av behovsprövade anslag och strategins verkställighetsanslag. I slutet av året fanns det över 80 utvecklingsprojekt i projektportföljen och de stärker för sin del att strategin Kyrkan i Helsingfors förverkligas.

Under året beviljades behovsprövad projektfinansiering på totalt 1,14 miljoner euro för 23 projekt.

Församlingarna provade och utvecklade nya former av arbete genom projekt som ökade bemötanden och delaktighet bland församlingsmedlemmarna och stärkte samarbetet över församlingsgränserna. Tyngdpunktern i strategin Kyrkan i Helsingfors, såsom utvecklandet av ett flerspråkigt andligt samhälle, att nå unga och unga vuxna samt ett helhetsbetonat ansvarsarbete, syntes starkt i projekten.

År 2025 fick 13 projekt anslag för implementering av strategin på cirka 850 000 euro. Ungefär en fjärdedel av dessa riktade sig till projektet Unga vuxna i Helsingfors, i samband med vilket Mikael Agricola kyrka startade en ny gudstjänstgemenskap för unga vuxna, Viikkomessu (ung. Veckomässan). Under året statistikfördes 3 000 besök till mässan vid totalt 38 mässor.

De hållbarhetsmål som anges i strategin främjar bl.a. Utredningen för upphandling av ett krematorium med låga koldioxidutsläpp samt utbildningar i kolneutralitet och ESG. Utbildningen om kolneutralitetskartan, som konkretiserar hållbarhetsmålen, lades till den karta som godkändes föregående år och som siktar mot kolneutralitet fram till 2030. Dessutom utarbetades en hållbarhetsplan och -rapport för begravningsväsendet under 2025, där besökarna på begravningsplatserna också deltog i arbetet.

Projektet Skriftskolan som aktiverar av medlemskap i huvudstadsregionen genomfördes i form av en skriftskolekampanj för församlingarna i huvudstadsregionen, som förenhetligade skriftskolearbetet. Studier visar att skriftskolan upplevs som trygg och att ungdomars andlighet har stärkts. I den respons från skriftskolor som evangelisk-lutherska kyrkan i Finland tagit emot kunde man läsa i det stora hela betydande positiva förändringar i jämförelse med tidigare år. Antalet anmälda till skriftskolorna var oförändrat i Helsingfors, men lässättet förenhetligades för att förbättra jämförbarheten.

I det gemensamma församlingsarbetet genomfördes ett projekt för att utveckla det flerspråkiga diakoniarbetet. Målen var att skapa och stärka servicestigar mellan flerspråkiga gemenskaper och de lokala församlingarnas diakoniarbete samt att förbättra servicestyrningen. I projektet genomfördes bl.a. klarspråkiga och flerspråkiga kommunikationsmaterial och man utvecklade nya arbetsformer, t.ex. D-kioski. Det projekt som inleddes med anslaget för implementering av strategin fick sedermera en fortsättning för åren 2026–2027.

Stöd för unga och de som håller på att bli vuxna

Walk in terapi, lågtröskel mentalhälsovård för unga i åldern 16–29 år, utvidgades i april också till Helsingfors centrum till Kampens Navigator. Det är möjligt att ta del av tjänsten utan tidsbokning, remiss eller avgifter. Helsingfors församlingars terapiställen verkar dessutom i Östra centrum, Malm och Munksnäs. Insamlingen Gemensamt ansvar stödde å sin sida de ungas möjligheter att bygga en trygg framtid både lokalt och internationellt.

En insamling av vinterkläder för utländska studerande var i sin tur kyrkans svar på en akut nöd. Många studerande har familj så det fanns också efterfrågan på barn- och ungdomskläder. I Finland finns tiotusentals studerande vid andra stadiets och postgymnasiala läroanstalter som har kommit till landet från olika delar av Asien, Mellanöstern och Afrika. Många av dem har gett sig i väg lockade av reklaminslag som saknat grund. Studentprästerna och de som arbetar vid mathjälpen möter allt oftare studeranden som lämnats vind för våg. Situationen bland studeranden från länder utanför EU lyftes även fram i medierna.

Med hjälp av mångsidiga tjänster blev Pauluskyrkan ett diakonalt centrum då Hermanstads diakonihus Livsrum flyttade in i dess lokaler i november. Samarbetet i de nya lokalerna inleddes väl och man fortsatte utveckla livsrumsverksamhetens tjänster med låg tröskel genom projektet Energi från Livsrummen som finansierats med EU-finansiering.

Huvudstadsregionens församlingars gemensamma årliga insamling kring jul fick ett nytt namn; Ge en julgåva (tid. Klä julgranen). I huvudstadsregionen fick cirka 4 000 personer julhjälp genom insamlingen och värdet på presentkorten översteg 100 000 euro.

Helsingfors församlingar tog sitt internationella ansvar genom att bevilja understöd till Finska missionssällskapet, Finska Bibelsällskapet, Kyrkans Utlandshjälp och Medialähetys Sanansaattajat. Det sammanlagda beloppet av understöden var
3 105 000 euro, varav krishjälpens andel var något under 15 procent. Krishjälpen riktades bland annat till Myanmar, Ukraina och Palestina. Varje enskilt bidragsbeslut uppgick till 30 000 euro.

Under hösten genomförde samfälligheten flera samordningsresor inom internationell diakoni och mission: Med Kyrkans Utlandshjälp till Kenya, med Finska Missionssällskapet till Kambodja och diakonins besök till gemenskapen Sant'Egidio i Rom. Vaikuttaja-akatemias tredje studieresa gick till Uganda.

En synlig kyrka

År 2025 var en tid av stark tillväxt i gudstjänstlivet. Antalet personer som deltog på plats i gudstjänster ökade med 13 procent i Helsingfors och steg för första gången efter coronapandemin till över 300 000 besökare. De kyrkliga högtiderna syntes som bekant även i stadsbilden.

Vid årsskiftet mars–april var temat för gatureklam upplevelsen av påsk. Pjäsen Via Crucis följdes på samma sätt som året innan av cirka 10 000 personer. Under den tysta veckan och under julen bjöd Kampens kapell förbipasserande att stanna vid verket Sieluntila. Det meditativa verk som Mikko Kuustonen, Jukka Perkko, Mirkka Paajanen och Mikko Hassinen skapat kombinerade musik och visualitet. Mikki Kunttu ansvarade för det visuella.

Samhällsdebatterna fortsatte i oktober i Domkyrkan. Samhällsdebatten, som ordnades för andra året, hade under temamånaden Krig och fred som ämne. Samtidigt visades i Domkyrkan den brittiske konstnären Luke Jerrams konstverk Mars.

På allhelgonadagen bjöds helsingforsarna in till kyrkogårdarna för det traditionella evenemanget Dödens trädgårdar. Reklam visades på spårvagnar, bussar och digitala ytor. Evenemanget nådde cirka 14 000 besökare.

De vackraste julsångerna annonserades i samarbete med Finska Missionssällskapet och församlingarna i huvudstadsregionen. Unikt för 2025 var ”Sylvias jul -gate”; trots att sången inte fanns i årets allsångshäfte sjöng man den i flera församlingar, antingen ur minnet eller projicerad på en skärm. Detta nådde nyhetströskeln för de etablerade medierna. I Helsingfors egen gatureklam var temat På väg till julkyrkan.

Evenemanget Helsingfors julkrubbor hämtade traditionellt med sig krubbor till skyltfönster och kyrkor på Alexandersgatan och i centrum. Huvudstadsregionens församlingars gemensamma julkalender delades ut till medlemshushåll. År 2025 hade kalenderns texter skrivits av facklitterära författaren och prosten Hilkka Olkinuora och illustratör Mirva Malmgren svarade för illustrationen. Bakom texten i varje lucka fanns en tanke som hade inspirerats av veckans evangelietext. Illustrationen visade å sin sida en nostalgisk samling av julbilder med ett levande spår av tecknande.

I december var julradion Finlands och huvudstadsregionens näst mest anträffbara kommersiella radiokanal. I åldersgrupperna 25–44 år och 9–24 år var Julradion nummer ett. Ida Elinas version av Hoosianna blev kanalens stora hit. Kampanjen Julen 2024 låter bra vann pris för årets försäljning på Radiogalan. Riitta Kalliorinne, långvarig redaktionschef, belönades med priset Kultainen Mikki för sitt livsverk.

På årsdagen av Ukrainakriget 24.2 hölls evenemanget Ett ljus för Ukraina på Domkyrkans trappa och Senatstorget. På Ukrainas nationaldag 24.8 ägde evenemanget United for Ukraine rum. I arrangemangen för båda evenamngen deltog Helsingfors kyrkliga samfällighet, Mothersforpeace ry, Ukrainalaisten yhdistys Suomessa, Helsingfors stad, Helsingfors universitet, statsrådets kansli och Ukrainas ambassad. I samband med evenemangen ordnades även ekumeniska bönestunder i samarbete med Tuomiokirkkoseurakunta och Töölön seurakunta.

I slutet av våren deltog församlingarna i festivalen Maailma kylässä, där man förrättade en flerspråkig och mångkulturell gudstjänst. Samtidigt firade man redan för elfte gången 10-årskalas på Borgbackens nöjespark. Kalaset har blivit ett efterlängtat evenemang bland barn som fyller 10 år och deras vårdnadshavare. Församlingarna i huvudstadsregionen ordnade också en fadderdag för att fira att läsåret tagit slut. Under fadderdagen kunde man delta i ca 20 gratis eller förmånliga barnevenemang.

Jämställdhet på tapeten

I Helsingfors firade man Pridevecka efter midsommar. De gemensamma tjänsterna och många församlingar hissade regnbågsflagga. Helsingfors församlingar deltog i Prideparaden och Brunnsparkens parkfest i samarbete med Esbos och Vandas kyrkliga samfälligheter.

Samfällighets jämställdhets- och likabehandlingsplanen trädde i kraft i början av året. Planen innehåller konkreta åtgärder för att stärka jämställdhet, jämlikhet och icke-diskriminering.

Representanter för Helsingfors stad, Helsingfors kyrkliga samfällighet och Keva utarbetade en tavla med åtta punkter som stöd för chefsarbetet. Organisationernas representanter begrundade praxis över organisationsgränser och mångfalden av identifierade möjligheter sträcker sig från nolltolerans mot diskriminering till metoder för mätning och belöning. Med hjälp av tavlan kan chefer granska sina egna metoder för ledarskap och interaktion och främja jämlikhet.

Antalet kyrkliga vigslar återvände till växtkurvan: 879 par sa "ja" inför en präst. Det är det högsta antalet sedan 2022. Antalet vigslar ökade med 21 procent från året innan. Av de 19 församlingarna i Helsingfors inviger 18 par av samma kön och välkomnar regnbågspar till sina kyrkolokaler för att försegla sitt äktenskap inför Guds ansikte.

De populäraste vigselkyrkorna var fortfarande Botby gårds kapell, Åggelby gamla kyrka, Sveaborgs kyrka samt i centrum Domkyrkan, Johanneskyrkan och Gamla kyrkan. Sommaren 2025 kunde vigselceremonin eller dopfesten nu ordnas flera sommarlördagar även i Kampens kapell. Den långa festtiden började i själva verket redan vid pingst 6.6 då Paavalin seurakunta ordnade evenemanget Bröllopsnatt i kapellet. Dopdagar firades under året i flera kyrkor.

Kyrkan mitt i sommaren

Sommarens musikutbud var åter rikt i Helsingfors kyrkor. De över hundra konserterna som ordnades under Helsingfors orgelsommar bjöd på både traditionell och modern orgelmusik i Helsingfors kyrkor under hela sommaren.

I över 20 år har kantorerna i östra Helsingfors också arrangerat en sommarkonsertserie i kyrkorna längs metrobanan. Temat för konsertserien Med metron till musik var detta år Hopp. I väst kunde man i Drumsö kyrka njuta av gratis sommarkonserter på violin, orgel, piano och gitarr.

Körverksamheten Gospelia Kaikille, som börjat med projektfinansiering fortsatte sin popularitet och svarade starkt på ett musikaliskt och samhälleligt behov. Körens vår- och julkonserter var åter slutsålda och julkonserten arrangerades i två omgångar. Verksamheten överskrider kultur- och generationsgränser: bland deltagarna finns invandrare, unga i skriftskoleålder och personer kring 80 år. Kören Gospel Helsinki firade i slutet av året sitt 30-års jubileum med en slutsåld festkonsert i Tempelplatsens kyrka.

Kören i projektet Projektkör för barn i klass 3–4 blev en gemensam insats över de svenskspråkiga församlingsgränserna, och i november fick över hundra nya körsångare uppträda i Johanneskyrkan med en konsert.

Helsingfors församlingar erbjöd den skärgårdsnatur som Skaparen skapat till glädje för stadsborna. Svartholm var som bekant öppet från början av juni till mitten av augusti, och ön var nu öppen för tältare för första gången också under den sista helgen i augusti på evenemanget Sov en natt utomhus. Lekholmen, minnesvärd för många svenskspråkiga medlemmar var utöver lägerverksamheten öppen för dagbesökare och det var också möjligt att övernatta när situationen tillät det.

Roihuvuoren seurakunta förverkligade en lekfull och upplevelserik helhet vid Merikylä i Bredviken. Syftet var att göra barn och familjer bekanta med Östersjöns natur och dess skydd samt att stöda barnens andlighet. Förutom skolgrupper och församlingsgrupper kunde man i maj, juni och augusti se Merikylä föreställningar under dagar som var öppna för allmänheten.

Jubileumsår för arbetsområden

År 2025 var ett jubileumsår för många arbetsområden och verksamheter. Sjukhussjälavården fyllde 100 år: Finlands första huvudsakliga sjukhuspredikant, Kullervo Ilmonen, inledde sitt arbete i Helsingfors 1925. Jubileumsåret samlade sjukhusprästerna i maj för riksomfattande nätverksdagar i Helsingfors.

I församlingarnas teckenspråksarbete var det ett trefaldigt jubileumsår då Helsingfors församlingsråd för döva fyllde hundra år, de dövas altartavla Effata 95 år och de dövas diakoniarbete 80 år. Alla tre har varit viktiga steg för de dövas församling. Eftersom teckenspråksarbetet har sitt ursprung i Helsingfors har jubileumsåret både lokal och riksomfattande betydelse. Huvudfesten firades i oktober.

Familjerådgivningen firade 80-årsjubileum i oktober, eftersom kyrkan började arbeta med familjerådgivning i Helsingfors 1945. I Berghälls kyrka hade man på programmet bland annat en paneldebatt med titeln Familjernas röst - vem hör?

Även Lövö ungdomshem fyllde 80 år. Ungdomshemmet erbjuder en trygg uppväxtmiljö för flickor mellan 13–17 år som behöver långsiktig eller brådskande placering.

Församlingarnas förtroendevalda samlades i slutet av maj till sommarträff i Viks kyrka. I november arrangerades samfällighetens strategidag, eller Framtidsdag, i Församlingarnas hus. Temat för dagen var halvtidsöversynen av strategin Kyrkan i Helsingfors, som var halvvägs i sin fyraårsperiod. Dessutom utmanades förtroendevalda och kyrkans samarbetspartner att reflektera över frågor gällande ledarskap under symposiet Ledarskapets nya vindar, som hölls i Malms kyrka i september.

En prisgrop för begravning

De avgifter som hänför sig till begravning höjdes i Helsingfors med omkring 10 procent vid årsskiftet. Variationen varierar mellan 7–11 procent beroende på begravningssättet. Prisjusteringarna baserades på allmänna förändringar i löne- och kostnadsnivån. Avgifterna har senast höjts två år sedan.

På hösten beslutade fullmäktige om höjningarna för det följande året. Nyheter om begravningsavgifter steg kraftigt under året till rubriker i olika medier. Journalisterna beaktade i genomsnitt berömvärt och sakkunnigt roten till trycket för höjningarna, dvs. minskningen av statsfinansieringen och delvis även kyrkans egna beslut om att gradera den mellan församlingshushållen. Helsingfors var en part som klart förlorade i dessa förändringar och Helsingfors kyrkliga samfällighets ledning gjorde ett utlåtande i ärendet tillsammans med Esbo och Vanda kyrkliga samfälligheter till Kyrkostyrelsen.

Begravningslagen stadgar att avgifterna får vara högst lika stora som kostnaderna för begravningen, så att avgifterna inte medför vinst för församlingarna. Lagen förutsätter också att avgiftsgrunderna är desamma för alla – det vill säga att priset är detsamma oavsett om den avlidne tillhörde kyrkan eller inte. Eftersom kyrkan sköter en samhällsuppgift inom begravningsväsendet kan inte heller de kyrkoskatter som medlemmarna betalar användas för verksamheten.

På hösten beslutade gemensamma kyrkofullmäktige att förberedelserna för förnyelsen av Furumo krematorium skulle inledas. En separat utredning om genomförandet av Malms nya krematorium inleddes också. Dessa principbeslut tryggar en smidig fortsättning av kremering av döda, och å andra sidan tar man hänsyn till dagens miljökrav.

Brändö kyrkogård, Vilan, fyllde 100 år. Kyrkogårdens jubileumsår kulminerade i den tvåspråkiga högtidsgudstjänsten och konserten som hölls i slutet av året. I augusti firades också priset Green Flag Award som kyrkogården tilldelats. Erkännandet av väl upprätthållna och förvaltade grönområden kom nu för första gången till Helsingfors.

På de avlidna barnens minnesdag 23.9 välsignade man minnesplatsen En tom Famn i bruk på Sandudds begravningsplats (Tyhjän sylin muistelupaikka). Platsen är avsedd för alla som har upplevt ofrivillig barnlöshet eller förlorat ett ofött eller nyfött barn. Vid minnesplatsen kan man stanna, tända ett ljus eller räkna blommor.

Man fortsatte avstå från fastigheter

Vid sitt möte i april godkände gemensamma kyrkofullmäktige ett förslag över klassificering och prioritering av kyrkor och kapell. Av församlingarnas huvudkyrkor har man i alfabetisk ordning listat de som i första hand är i behov av en totalrenovering; Kårböle kyrkofastighet, Månsas kyrkofastighet, Åggelby gamla kyrka med utvidgningsdelar samt Nordsjö kyrkofastighet. Ordningen för förverkligande, tidtabellerna och kostnadsberäkningarna ska ännu särskilt avgöras av fullmäktige. På hösten 2025 fattade fullmäktige beslut om maximikostnadsberäkningen för delrenoveringen av Kvarnbäckens kyrka.

Under året färdigställdes renoveringen av Domkyrkans fasader samt totalrenoveringen för Malms kyrka. Totalrenoveringen av Munksnäs församlingshus var i full fart och Malms kyrka togs åter i bruk vid påsk.

Tuomiokirkkoseurakunta beslutade att för sin del att avstå från Sveaborgs kyrka. Förhandlingar inleddes om fortsatt användning av kyrkans lokaler. Beslutet om att avstå från kyrkan påverkar inte vigselreserveringar. Under året utreddes möjligheten att ta Sveaborgs kyrka och Mikael Agricolas kyrka i gemensamt bruk. Förslaget sändes till församlingarna för en remissrunda, och man återkommer till saken under våren 2026. Framtiden för Kampens kapell var också synligt i diskussioner. I november bemyndigade gemensamma kyrkorådet fastighetsdirektören att inleda försäljningsförhandlingar om Kampens kapell.

Malmin seurakunta beslutade att avstå från Rönnbacka kyrka och gemensamma kyrkofullmäktige utfärdade ett försäljningstillstånd. Fullmäktige beslutade också att för sin del godkänna rivningen av Hertonäs kyrka som tagits ur bruk.

Bemötanden sammanlänkade

Församlingarnas empati- och imageundersökning genomfördes i mars–april 2025 i sexton kyrkliga samfälligheter och stora församlingar. I Helsingfors var antalet svarande cirka tusen. En motsvarande enkät har tidigare genomförts tre gånger med ungefär ett par års mellanrum.

I Helsingfors anses kyrkan och de lokala församlingarna vara starkt pålitliga, toleranta och öppna. I majoritetens föreställningar framhävs å andra sidan orden rutinmässig, försiktig och avlägsen. Jämfört med tidigare enkäter har positiva framsteg gjorts bland annat när det gäller försökslust, personlig integritet och närhet.

Dagens förhållande till församlingarna förverkligas på basis av enkäten i stor utsträckning genom media. Till exempel via tidningen Kirkko ja kaupunki når församlingarna 65 procent av de svarande som hör till kyrkan i Helsingfors.

Därpå följande viktiga sätt att möta kyrkan är att besöka kyrkogårdarna. Så svarade 45 procent av alla svarande i Helsingfors och 51 procent av kyrkans medlemmar. Julkalendern var ett nästan lika viktigt sätt att nå medlemmarna: 48 procent nämnde julkalendern.

Antalet sätt för bemötanden har betydelse för att hålla medlemmar. Endast omkring 1,3 procent av de svarande tror sig förmodligen lämna kyrkan någon gång, om hen under loppet av ett år haft två eller flera olika kontakter med kyrkan, även sådana som just nämnts ovan i media, på kyrkogårdar eller i form av medlemspostningar. Om det bara har funnits ett eller inget sätt att mötas, är sannolikheten att lämna kyrkan betydligt större: 8,3 procent av de svarande har tänkt sig någon gång lämna kyrkan eller gissar att de förmodligen kommer att lämna kyrkan.

På hösten genomförde Johannes församling kampanjen Det du letar efter finns redan, som lyfte fram församlingens gemenskapliga verksamhet. Kampanjen kulminerade i en temavecka vecka 46 och en välgörenhetskonsert i Johanneskyrkan. Kampanjen planerades av en arbetsgrupp med anställda och förtroendevalda.

I oktober fick myndiga studeranden och unga vuxna för tredje gången i lag resa längs metrolinjen för att göra uppgifter under KirkkoAppro. De 250 biljetterna till evenemanget sålde slut. Då man räknar med avslutningsfesten fanns 280 deltagare. I helhetsantalet är ökningen drygt en tredjedel jämfört med året innan.

Det material som i serien ”Pienella parasta” (ung. Det bästa för en liten) skickas till barn som är 3 år och 6 år förnyades. De består nu av ett kartongfodral som nu öppnas, och på sidorna finns en illustrerad berättelse. I fodralet finns även klistermärken och genom dem kan figurerna bekanta från berättelsen fortsätta sina äventyr i barnets lekar. Berättelsen för barn som är 3 år heter Räven och julen / Kettu & joulu och bakgrundstemat är julberättelsen. Berättelsen för barn som är 6 år heter En förunderlig förskoleresa / Ihmeellinen eskarimatka. Den påminner oss om betydelsen av kärlek till vår nästa och gör oss bekanta med dubbla kärleksbudet. Båda berättelserna är skrivna av barnboksförfattare Hannele Lampela och har illustrerats av illustratör Ninka Reittu.

Att en image uppstår främjas av ett gemensamt utseende och en gemensam stil. Under andra hälften av året började man i Helsingfors församlingar röra sig mot hela kyrkans nya gemensamma utformning: logotyper, färgpaletter, visuella element och teckensnitt moderniserades gradvis. Förnyelsen syns i vardagen bland annat på hemsidan, i presentationsmaterial, på nyckelkortens nyckelband samt på tejpningen av utrymmena.

Digitaliseringens glädjeämnen och krökar

Finlands första gudstjänst som producerats med artificiell intelligens ägde rum i Paulus kyrkan i mars som en del av Paulusveckan. Senare i mars deltog Helsingfors kyrkliga samfällighet i att ordna toppseminariet Heräys i Heureka och online. Temat var den artificiella intelligensens inverkan på samhället och mänskligheten. Samhällsdebatterna fortsatte i oktober i Domkyrkan. Samhällsdebatten, som ordnades för andra året, hade under temamånaden Krig och fred som ämne. Samtidigt visades i Domkyrkan den brittiske konstnären Luke Jerrams konstverk Mars.

Kirkko ja kaupunki publicerade en mobilapplikation. I appen finns förutom innehållet i den tryckta tidningen bl.a. ljudserier som leder till tystnad och att stilla sig, småkloka test och frågesporter samt en sökfunktion för något att göra. TikTok-kanalen holy hel, som kommunikationstjänsterna publicerar i och har som pilotprojekt, nådde en stor publik och Sandudds begravningsplats vaktmästare Hannu "Hauta-Hannu" Aho blev ett somefenomen.

Historiens första Kaapopris, det vill säga Innovationspriset för digitalt ungdomsarbete, tilldelades Markus Kartano för hans förtjänster som expert på utvecklingsarbete och webbpräst inom det gemensamma församlingsarbetet. Priset delades ut i januari under Diakoni- och fostrandagarna i Tammerfors.

De gemensamma tjänsterna i Helsingfors kyrkliga samfällighet deltog i pilotprojektet för TIEKE:s prestationsmärken i Kyrkostyrelsens strategiprojekt. Ett kompetensmärke är ett praktiskt intyg för arbetstagaren om att en viss digital kompetens innehas. Anställda fick frivilligt delta i pilotprojektet. Nya möjligheter genom artificiell intelligens testades i det riksomfattande projektet Microsoft 365 Copilot, där även anställda från församlingar och gemensamma tjänster från Helsingfors deltog.

På Helsingfors församlingars webbplats infördes en chattbot som hjälper och guidar besökare att hitta information på webbplatsen. Botten infördes på de sidor som snart tas ur bruk, då ibruktagningen av de nya webbsidorna flyttades till följande år.

Digitaliseringen och utvecklingen av digitala tjänster är som bekant långsammare och mer invecklat än väntat. I slutet av våren pågick en länge väntad och förberedd konkurrensutsättning av verksamhetsstyrningssystemet, men det måste avbrytas på basis av upphandlingslagen. I den nya omgången under september–oktober fick man tre anbud enligt anbudsbegäran. Besväret till marknadsdomstolen flyttade processen över årsskiftet och i början av 2026 väcktes ytterligare ett besvär om upphandlingen.

Införandet av Populus Master och identitetshanteringssystemet inom hela kyrkan flyttades också flera gånger. Bakgrunden var framför allt problemen med att införa identitetshanteringssystemet: projektet avbröts med den utvalda leverantören i början av året på grund av de allvarliga problem som uppstod vid leveransen. En reservplan var att uppdatera det nuvarande rätt så gamla identitetshanteringssystemet för att stöda det nya tillvägagångssättet, vilket också visade sig vara betydligt svårare än förväntat. Det uppstod stora problem i samband med införandet och de repareras fortfarande. I Helsingfors genomfördes samtidigt avskaffandet av det egna Henkari HR-systemet, som åtminstone lyckades som planerat. Lanseringen av helheten skedde till slut i november, men systemens startsvårigheter och oförutsebara avbrott belastade församlingarnas och de gemensamma tjänsternas förpersoner och personalexperter på ett orimligt sätt.

Helsingfors kyrkliga samfällighets ekonomiska situation

Ekonomin visar fortfarande ett överskott, likviditeten är mycket god och de likvida medlen ökade. I samfällighetens balansräkning finns inga långfristiga lån. Samfällighetens helägda dotterbolag (bostads- och fastighetsaktiebolag) har däremot en sammanlagd lånebörda som uppgår till ca 36 mn €, vilket motsvarar ca 15 % av samfällighetens likvida medel. Trots husbolagens lån var soliditeten fortfarande mycket god.

Soliditeten var i praktiken 100 % eftersom det inte finns några långfristiga lån. De korta skulderna i bokslutet utgjordes av vid årsskiftet normala resultatregleringar och inköpsskulder och därför är den officiella soliditetsprocenten 97,1.

Överskottet i resultaträkningen för 2025 är 26,9 mn €, vilket är exceptionellt mycket. De likvida medlen ökade med 19,4 mn € och uppgick vid årsskiftet till 254,1 mn €.

Överskottet påverkades av flera faktorer. Verksamhetsintäkterna var 0,9 mn € högre än budgeterat. Samtidigt ökade dock verksamhetskostnaderna med 8,4 mn €. Verksamhetsbidraget var 81,4 mn €, alltså 7,5 mn € större än föregående år (+10,1 %). Skatteintäkter fick man 93,4 mn €. Summan ökade från föregående år med 3,7 mn € (+2,6 %). Finansieringsintäkternas och -kostnadernas nettointäkt var 23,7 mn €. Den kalkylerade värdeförändringen på finansieringstillgångarna var denna gång 1,4 mn € negativ.

Verksamhetsintäkterna ökade med 0,9 mn € (+4,6 %).

Mest ökade de olika understöden och bidragen: 0,5 miljoner euro (+33,1 %). Av försäljningsinkomsterna ökade inkomsterna av inträdesbiljetter och handprogram med 0,4 miljoner euro (+16,1 %). Av betalningsintäkterna ökade olika begravningsrelaterade avgifter med totalt 0,4 miljoner euro (+19,4 %). Intäkterna för ämbetsbevis ökade med 0,2 mn € (+29,1 %). Antalet intäktsföringar av testamenten uppgick till 4 miljoner euro (−66,4 %) mindre än året innan.

Verksamhetsutgifterna ökade med 8,4 mn € (+8,9 %) från året innan. Personalutgifterna ökade med 4,4 mn € (+8,0 %). Köp av tjänster ökade med 3,8 mn € (+8,9 %). Köp av material och förnödenheter ökade med 0,3 mn € (+2,5 %). Beviljade understöd ökade med 0,5 mn € (+12,4 %). Diverse övriga verksamhetskostnader minskade med 0,4 mn € (-20,4 %). Fastighetsskatt och övriga skatter uppgick totalt till 1,4 mn €. Den slutliga förlusten bokfördes som 0,1 mn €.

Verksamhetsbidraget, dvs. skillnaden mellan verksamhetsintäkter och -utgifter, ökade med 7,5 mn euro (+ 10,1 %).

Kyrkoskatterna redovisades till ett belopp av 2,4 mn euro mer än året innan – 93,4 miljoner euro (+2,6 %). Statsbidraget minskade med 3,4 mn € (-27,8 %). Beskattningskostnaderna minskade med 0,1 och avgiften till kyrkans fonder ökade med 0,6 mn €.

Differensen mellan finansieringsintäkterna och -kostnaderna som upptas i resultaträkningen visade ett överskott om 23,7 mn € (+71,3 %). Placeringsfastigheterna och -bostäderna gav ett nettoresultat som var 10,0 mn € positivt. Ränteintäkterna var 0,2 mn € räntekostnaderna ca 30 000 €. Differensen mellan övriga finansieringsintäkter och -kostnader var 12,1 mn € på plus. Summan var större än vanligt. Här ingår extraordinära försäljningsvinster och -förluster i samband med förändringar i placeringsportföljens placeringar.

Årsbidraget blev 33,9 mn €. Avksrivningarna bokfördes som 7,5 mn €. Kostnader och intäkter från Gravskötselfonden och testamentsfonderna som upptas i separat bokföring men noteras samfällighetens resultaträkning men deras inverkan på resultatet neutraliseras med motsvarande överföringsnotering.

Räkenskapsperiodens resultat visade ett överskott om 26,3 mn €. Ändringen i avskrivningsdifferensen var +0,6 mn €. Summan av dessa gav räkenskapsperioden ett överskott om 26,9 mn €.

Kyrkoskatteintäkter

Uppburna skatter

Samfällighetens skatteprocent är 1,00. Vid senaste slutförda beskattning, 2024, uppgick de till förmån för samfälligheten redovisade kyrkoskatterna för ifrågavarande år till 91,5 mn € – en ökning med 2,6 %.

Kyrkoskatteredovisningar

Samfällighetens kyrkoskatteintäkter uppgick 2025 till 93,4 mn €. Summan minskade från föregående år med 2,4 mn € (+2,6 %). Huvuddelen av de redovisade kyrkoskatterna består av förskottsinnehållningar på löner för innevarande år, men avräkningarna fås också för fyra tidigare skatteår.

Statens finansiering

Av den statliga finansiering som kyrkostyrelsen delar ut till församlingsekonomier fick Helsingfors kyrkliga samfällighet 9,8 mn euro (13,6 mn euro).

Från och med år 2025 minskade den totala finansieringen till kyrkan med 19,1 miljoner euro på basis av en lagändring. Därtill ändrade kyrkomötet penningfördelningen mellan församlingsekonomierna. Båda förändringarna minskade den andel av finansieringen som Helsingfors kyrkliga samfällighet fick.

Tidsbundet skär man mer i statsfinansieringen under åren 2026 och 2027 – vartdera år med 9,8 miljoner euro. Den ändring av fördelningen av statsfinansieringen till kyrkans församlingar hade en övergångsperiod på två år – åren 2025 och 2026. Från och med år 2027 träder fördelningsgrunden i kraft i sin helhet och försvagar alltjämt situationen i Helsingfors kyrkliga samfällighet.

Kyrkoskatteintäkter och statsfinansiering 2023–2025:

Resultaträkning 2025 och 2024

Granskning av verksamheten och ekonomin på basis av förändringarna i intäktsgrunderna

Kyrkoskatteintäkterna ökade med 2,4 mn € / +2,6 %. Kyrkoskattens intäkt baserar sig på församlingarnas medlemmars beskattningsbara löne- och pensionsinkomster. Summan av dessa har ökat under de senaste åren och samtidigt ökat skatteintäkterna trots att antalet personer som får löne- och pensionsinkomst har minskat i takt med att medlemsantalet minskat. I Helsingfors är inkomstnivån högre än resten av landet och det stöder kyrkoskatteintäkterna.

Den statliga finansieringen minskade med 3,4 miljoner euro / −27,8 %. Minskningen av statens finansiering inverkade mest på begravningsväsendet och dess avgifter, som måste höjas. Statens finansiering minskar också under åren 2026 och 2028 till följd av statens tidsbegränsade beslutet om att minska finansieringen samt kyrkomötets delningsbeslut.

Verksamhetsintäkternas totalbelopp ökade med 0,9 mn € / +4,6 %. De största ökningarna kom från försäljningen av inträdesbiljetter och handprogram (+16,1 %) samt begravningsväsendet (+21,0 %) och avgifter för ämbetsbetyg (+29,1 %). Församlingsarbetets avgifter ökade totalt med 1,7 %.

Den ekonomiska situationen för Helsingfors kyrkliga samfällighet har i grunden varit stark och uppvisar överskott. Ökningen av skatteintäkterna har dock inte nått utvecklingen av den allmänna inflationen och personalkostnaderna. Dessutom är kostnaderna (investeringarna) för underhållet av byggnadsbeståndet betydande.

Arbetsgivarens konkurrenskraft upprätthölls

Enligt Helsingfors kyrkliga samfällighets personal färgades 2025 av olika konkreta åtgärder för att stärka arbetsgivarkonkurrensförmågan, beslut om precisering av arbetsfördelningen mellan gemensamma tjänster och församlingar samt införandet av det länge väntade HR-systemet. I och med bland annat den nya jämställdhets- och likabehandlingsplanen och verksamhetsprogrammet för arbetarskyddet har arbetet med att stärka arbetshälsan gjorts mer systematiskt i hela samfälligheten.

Placeringsverksamheten

Penninginvesteringar

Kyrkorådet har godkänt placeringsutskottets anvisningar för placeringsverksamheten och samfällighetens placeringar allokeras enligt dessa. I placeringsverksamheten använder vi etiskt högklassiga kapitalförvaltare och placeringarna görs enligt principen för positiv värdering, vilket innebär att man prioriterar ansvarskännande företag. Kyrkorådets placeringsutskott spelar som sakkunnigorgan en central roll i samfällighetens placeringsverksamhet och vid planeringen riktlinjerna för placeringslösningarna. Förvaltningsdirektören fattar placeringsbeslut upp till den nivå som kyrkorådet fastställt. Beslut om placeringar till ett högre värde fattas av kyrkorådet. Fastighetsdirektören ansvarar tillsammans med kyrkorådet för fastighetsplaceringarna.

Samfälligheten fastställde en ny placeringsplan som gäller fr.o.m. 2025. I planen ingår bl.a. riktlinjer för neutralallokeringen i fråga om placeringen av samfällighetens likvida medel och vilka maximi-/minimigränser som ska beaktas. Placeringsdelegationen fastställer den taktiska allokeringen på basis av neutralallokeringen och riktlinjerna i placeringsplanen. Som nya helheter i investeringsplanen inkluderades större och mer detaljerade poster om fastighetsinvesteringar och en gradvis minskning av deras andel i förhållande till investeringar i likvida medel.

Bokföringsvärdet på samfällighetens placeringar uppgår i bokslutet till 249,5 mn €. Placeringarnas marknadsvärde var 288,4 miljoner euro vid årsskiftet. Samfällighetens finansförvaltnings placeringsportfölj innehåller aktiefonder, kort- och långräntefonder samt alternativa placeringar i Private Equity och Private Credit fonder. Portföljens risknivå hanteras genom tillräcklig diversifiering. År 2025 var avkastningen på ränte- och aktieplaceringarna 8,64 % (sedan portföljen togs i bruk den 19.4.2021 sammanlagt 28,32 %).

Fastighetsplaceringar

I samfällighetens bokföring följer man separat upp intäkterna från och kostnaderna för de s.k. placeringsfastigheterna och fastigheter som används för församlingsarbetet. Som placeringsfastigheter betraktas av samfälligheten helägda bostadshus, bostadsaktiebolag, fastighetsaktiebolag, enskilda aktielokaler samt tomter och markområden. Församlingslokaler samt bostäder och fastigheter som används för socialt boende betraktas inte som placeringsfastigheter.

Fastigheternas marknadsvärde uppgick vid utgången av 2025 till ca 161 mn €, varav bostadsfastigheternas andel uppgick till ca 98 mn €, kontors- och butiksfastigheterna till ca 23 mn € medan tomterna och markområdena stod för ca 40 mn €. Uppskattningen av marknadsvärdet minskade med omkring 4 miljoner euro från året innan. Fastighetsinvesteringarnas bokförda resultat 2025 var ca 10 mn €, på balansvärdet beräknat ca 7,7 %.

Under redovisningsåret såldes två objekt (båda tomter) som räknas som förvaltningsfastigheter. Kassaflödet från försäljningarna var cirka 2 miljoner euro. De sålda tomternas balansvärde var lågt, nästan hela kassaflödet var försäljningsvinst. Det fanns också andra fastigheter till salu, men i fråga om dem är processerna ofta långa med ändringar i användningsändamålet, samt aktielägenheter vars försäljning försvåras av ett svagt marknadsläge.

Uthyrningen av bostäder och affärslokaler fortsatte med målsättningen att maximera nyttjandegraden. Nyttjandegraden var 96,3 % i fråga om bostäderna och 90,1 % i fråga om affärslokalerna. Hyrorna justerades avtalsenligt under verksamhetsåret. Placeringsbostäderna gav uthyrningsvinst om ca 10,1 mn € medan kostnaderna för dessa var ca 6,3 mn €.

Betydande investeringar

I budgeten för 2025 uppgick fastighetsavdelningens investeringar till 17,8 mn €, varav begravningsväsendets fastighetsinvesteringar utgjorde 0,9 mn € och fastighetsväsendets investeringar 16,9 mn € (inkl. investeringar i placeringsfastigheterna). Efter budgetändringarna steg fastighetsavdelningens investeringar till 33,9 mn €, varav 5,5 mn € anvisades för begravningsväsendet och 28,4 mn € för fastighetsväsendet. Fastighetsavdelningens investeringsresultat var 15,6 miljoner euro, varav begravningsväsendets investeringar stod för 3,6 miljoner euro och fastighetsväsendets investeringar för 12 miljoner euro.

De största investeringsprojekten i euro var färdigställandet av Helsingfors Domkyrkas tvååriga fasadreparation och den pågående totalrenoveringen av Munksnäs församlingshus (kyrkan). Andra genomförda investeringsprojekt var renovering av tomma lokaler på tredje våningen i Asunto Oy Korkeavuorenkatu 10 till bostäder och reparationsprojekt vid Parkstad kyrka. Också arbetet med detaljplanen och planeringen av församlingsflygeln vid Gamlas kyrka fortsatte. Man genomförde ombyggnadsåtgärderna i Berghälls kyrka och Pauluskyrkan. Man främjade även arbetsmiljöprojektet som gäller de gemensamma tjänsternas kommande verksamhetslokaler och avyttrandet av Församlingarnas hus.

Till fastighetsväsendets uppgifter hör också övervakning av projektens uppgifter och ansvar under garantiperioden. I överensstämmelse med fastighetsstrategin främjades den planerade rivningen och rivningen av vissa objekt. Under 2025 fortsatte fastighetsväsendet de redan tidigare inledda detaljplaneprojekten och inledde nya detaljplaneprojekt.

Fastighetsväsendet fortsatte också att sköta 10-årsansvar för nya projekt som samfälligheten låtit bygga tidigare.

Medlemsantalet

År 2025 tappade helsingforsförsamlingarna 1 886 medlemmar, vilket motsvarar 0,6 %. De som lämnade kyrkan var 3 403 fler än de minst ett år gamla som anslöt sig till kyrkan. Antalet avlidna var 1 208 fler än antalet döpta under ettåringar.

Så lågt har antalet som lämnat kyrkan inte varit sedan 2009. Den exceptionellt gynnsamma medlemsutvecklingen berodde på en ökning av antalet inskrivna i kyrkan och dop, av en minskning i antalet som lämnat kyrkan samt en extremt stor inrikes inflyttning till Helsingfors (+2 971 medlemmar).

Sammanlagt 2 423 barn under ett år döptes, vilket är 192 fler än år 2024. Till detta bidrog ökningen av antalet födda; Statistikcentralens preliminära uppgifter över antalet barn födda i Helsingfors ökade med 565 barn från året innan till totalt 6 841 barn år 2025. Rentav 42 % av de döpta barnen hade registrerats i befolkningsdatasystemet före dopet.

2 443 helsingforsare anslöt sig till kyrkan (över ett år gamla) vilket är 273 fler än år 2024. Flest nya medlemmar fick församlingarna i kategorin 14- och 15-åringar. I jämförelse med föregående år var antalet störst också i denna åldersgrupp.

Under 2025 lämnade 5 846 medlemmar kyrkan. Detta är 243 färre än år 2024. Antalet som lämnade kyrkan var det lägsta på tio år. Från våra församlingar dog under 2025 sammanlagt 3 631 medlemmar, 33 färre än 2024. Enligt Statistikcentralens förhandsuppgifter avled förra året totalt 5 528 helsingforsare.

År 2025 deltog sammanlagt 3 556 medlemmar i Helsingfors församlingar i skriftskolan. Av dem var 3 358 födda år 2010 och de hörde till åldersklassen för skriftskoleungdomar som fyllt 15 år. Antalet skriftskoleelever steg för tredje året i rad och var störst på tio år.

Också antalet kyrkliga vigslar ökade från året innan, med 151 par. 2025 vigdes 879 medlemmar kyrkligt medan 876 av helsingforsförsamlingarnas medlemmar föredrog en civil vigsel. Antalet kyrkliga vigslar var störst efter år 2022.

Vid årsskiftet 31.12.2025 hörde 43,9 % av helsingforsarna till den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. I detta ingår inte de helsingforsare som hör till Olaus Petri och Deutsche Gemeinde, eftersom dessa församlingar hör till Borgå stift.

Tidtabell

Det undertecknade bokslutet ska utan dröjsmål lämnas till revisorerna för granskning. Efter revisionen ska den föras till gemensamma kyrkofullmäktige för behandling. Kyrkofullmäktige godkänner bokslutet senast före utgången av juni månad som följer på räkenskapsperioden (KO 6:5,4).

Konsekvens- och riskbedömning

Den verksamhet som beskrivs i bokslutet samt i församlingarnas och det gemensamma församlingsarbetets verksamhetsberättelser har en positiv inverkan på barnen. Barnarbete i församlingarna når en stor skara barn i varje åldersgrupp. I arbetet för fostran beaktas nästan alla barn i varje församlings område på olika sätt. I diakoniarbetet är stöd till barnfamiljer en av de grundläggande åtgärderna i församlingsarbetet.

Samfällighetens tillgångar uppgick 2025 till 19,4 mn €. De ekonomiska konsekvenserna beskrivs närmare ovan.

Grunder för befogenhet

Kyrkoordningen 6 kap. 5 §

Tilläggsuppgifter

Förvaltningsdirektör Juha Silander, juha.silander@evl.fi, 040 5639 709

Ekonomiechef Pasi Perander, pasi.perander@evl.fi 050 4796 380