Gemensamma kyrkofullmäktige
Protokoll 25.01.2024/Paragraf 6

Beslutsförslag

Gemensamma kyrkofullmäktige:
1) upphäver punkterna 1, 4 och 5 i kyrkofullmäktiges beslut av den 9.12.2021 (108§) till den del dessa gäller perioden 2025-2030 och att dessa ersätts med föreliggande principer för styrningen av Helsingfors samfällighets ekonomiplanering (beslutspunkt

2) fastställer följande principer för styrningen av ekonomiplaneringen under perioden 2025-2030:
a) räkenskapsperiodens resultat får inte uppvisa underskott
b) de likvida realvärdejusterade medlen får inte sjunka under 100 mn € (i relation till nivån år 2021)

3) konstaterar att fördelningen av anslag mellan församlingarna och de gemensamma tjänsterna år 2025 ska utgå från kyrkofullmäktiges beslut av den 9.12.2021 (109 § punkt 2 c) beträffande anslagsfördelningen år 2025. Verksamhetskostnaderna 2025 ska fördelas så att församlingarnas andel är 51,72 % och de gemensamma tjänsternas andel 48,28 %

4) konstaterar att anslagsfördelningen mellan församlingarna och de gemensamma tjänsterna från och med 2026 preciseras utgående från beslut om arbetsfördelningen och de interna hyrorna.

Behandling

Förvaltningsdirektör Juha Silander presenterade ärendet.

Under behandlingen gjordes 12 inlägg.

Under behandligen gjorde fullmäktige Anttila understödd av fullmäktige Koski,
Karhumaa, Juvonen och ett flertal övriga fullmäktige följande klämförslag: "Samtidigt som fullmäktige godkänner beslutsförslaget framförs en önskan om att samfällighetens ledning för fullmäktige ordnar en separat briefing inför ekonomi- och verksamhetsplaneringen."

Ordförande avslutade diskussionen.

Ordförande konstaterade att det under diskussionen gjorts ett klämförslag. Först godkändes punkterna 1-4 i beslutsförslaget. Därefter röstade fullmäktige om Anttilas klämförslag.

Ordförande gav följande omröstningsproposition:

De som understöder klämförslaget röstar Ja och de som inte understöder klämförslaget röstar Nej.

Ordförande meddelade röstningsresultatet: ja-röster 77, nej-röster 2, tomt 3.

Fullmäktige Anttilas kläm godkändes.

Beslut

Beslutsförslaget godkändes.
Dessutom godkändes fullmäktige Anttilas kläm.

Föredragande Samfällighetens direktör Rintamäki Juha

Beslutsförslag

Gemensamma kyrkorådet föreslår att kyrkofullmäktige:

1) upphäver punkterna 1, 4 och 5 i kyrkofullmäktiges beslut av den 9.12.2021 (108§) till den del dessa gäller perioden 2025-2030 och att dessa ersätts med föreliggande principer för styrningen av Helsingfors samfällighets ekonomiplanering (beslutspunkt

2) fastställer följande principer för styrningen av ekonomiplaneringen under perioden 2025-2030:
a) räkenskapsperiodens resultat får inte uppvisa underskott
b) de likvida realvärdejusterade medlen får inte sjunka under 100 mn € (i relation till nivån år 2021)

3) konstaterar att fördelningen av anslag mellan församlingarna och de gemensamma tjänsterna år 2025 ska utgå från kyrkofullmäktiges beslut av den 9.12.2021 (109 § punkt 2 c) beträffande anslagsfördelningen år 2025. Verksamhetskostnaderna 2025 ska fördelas så att församlingarnas andel är 51,72 % och de gemensamma tjänsternas andel 48,28 %

4) konstaterar att anslagsfördelningen mellan församlingarna och de gemensamma tjänsterna från och med 2026 preciseras utgående från beslut om arbetsfördelningen och de interna hyrorna.

Behandling

 Förvaltningsdirektör Silander presenterade ärendet.

 Under behandlingen gjordes 1 inlägg.

Beslut

Beslutsförslaget godkändes.

Redogörelse

Bakgrund

Den 9.12.2021 godkände kyrkofullmäktige en plan för balansering av samfällighetens ekonomi och tryggande av verksamhetsförutsättningarna. Planen innefattar beslut om en nedskärning av verksamhetsbidragets och investeringarnas maximibelopp. Enligt beslutet reduceras verksamhetsbidraget år 2023, 2026 och 2029 med åtta procent varje gång i relation till föregående år. Genom beslutet minskar församlingarnas och de gemensamma tjänsternas årliga penningmedel allt mer ju närmare år 2030 man kommer. Anslagen för investeringar (inkl fastigheter och ICT) minskar under perioden 2023-2026 med drygt 50 % i relation till utgångsläget. Detta påverkar märkbart möjligheterna att underhålla fastigheterna.

Av bilden framgår resultatet av kyrkofullmäktiges beslut av den 9.12.2021 (108 §)  .

Bild 1: GKF:s beslut 9.12.2021 (§ 108) gällande samfällighetens totalanslag (verksamhetsbidraget), de maximala nettoinvesterinarna samt hur mycket som ska reserveras för amortering och av investeringsfastigheternas lån under perioden 2023-2030.

Som av punkt 6 framgår fastställde kyrkofullmäktige då planen godkändes att full-mäktige förbehåller sig rätten att göra ändringar i beslutet om samfällighetens ekono-mi märkbart förändras till det bättre eller sämre.

Eftersom kyrkans verksamhet långtgående finansieras med skattemedel påverklas samfällighetens ekonomiska läge märkbart av helsingforsförsamlingarnas medlems-utveckling och kyrkoskatteutvecklingen som sker med viss fördröjning. Under hela 2000-talet har medlemsutvecklingen i helsingforsförsamlingarna varit sjunkande. Då medlemsantalet vid utgången av 2021 var nästan 402 000 uppgick medlemsantalet vid utgången av 2022 till bara 315 000 medlemmar. Framför allt unga blivande skattebetalarna lämnar kyrkan. Man kan anta att kyrkoskatteintäkterna på längre sikt kommer att sjunka avsevärt. Kyrkofullmäktiges beslut från 2021 baserar sig på detta scenario.

Bild 2: Helsingfors invånarantal och församlingsmedlemmar enligt ålder

Medlemsantalets inverkan på kyrkoskatteintäkterna är ändå inte helt lineär. Skatte-intäkterna påverkas särskilt av inkomstutvecklingen hos medlemmarna, vilket gäller för all beskattning. Trots den negativa medlemsutvecklingen har kyrkoskatteintäkter-na ökat de fem senaste åren. Det förbättrade sysselsättningsläget, löneutvecklingen och den betydande höjningen av pensionerna har stött den goda utvecklingen. På längre sikt försämras ändå läget då en stor del av dem som är i medelåldern och de som kommer ut i arbetslivet inte hör till kyrkan de som är medlemmar går i pension. 

Då man prognosticerar den ekonomiska utvecklingen under de närmaste åren är det viktigt att så noga som möjligt kunna bedöma - alltså innevarande år och de därpå följande tre eller högst fyra åren. Därefter blir prognoserna ofrånkomligen mindre exakta, särskilt som prognosen för de första åren aldrig blir helt korrekta. Därför måste de långfristiga prognoserna uppdateras med två års intervall.

Förändring i relation till 2021

Samfällighetens ekonomiska situation har förändrats markant i relation till de upp-skattningar som låg till grund för besluten 2021. Prognosen för skatteintäkterna har märkbart förbättrats jämfört med 2021. Samtidigt har personalkostnaderna och verk-samhetskostnaderna till följd av inflationen stigit. Trenden torde fortsätta under de kommande åren på grund av inflationen och trycket på löneutvecklingen. Dessutom ökar renoveringsskulden för våra fastigheter. Detta innebär att behovet av fastighets-investeringar överstiger det maximibelopp för som kyrkofullmäktige godkänt.

Budgeten för 2024 har uppgjorts så att verksamhetsbidraget motsvarar kyrkofullmäk-tiges beslut. Eftersom kostnadsökningen är betydande kan man redan nu ana att bud-geten för 2025 medför stora utmaningar. Enligt gällande beslut påverkar inte kyrko-sklatteökningen verksamhetsbidraget. Med andra ord kan de ökade skatteintäkterna inte användas för att finansiera de ökade verksamhetskostnaderna om inte fullmäkti-ge fattar ett separat beslut om detta.

Nedan förlaras de förändringarna som skett sedan 2021 och som inneburit att ekono-miplaneringen måste uppdateras.

Verksamhetsintäkter

Målsättningen är fortfarande att öka verksamhetsintäkterna med ca fem miljoner på årsnivå till år 2030.

Verksamhetskostnader

För personalkostnaderna måste beredskap för en årlig höjning om 5 % finnas. På grund av inflationen väntas lönerna stiga rejält de närmaste åren. Vidare har man beredskap för att vidta åtgärder som överbygger lönegroparna. Vad som sker med kommande löneförhöjningarna är som alltid höljt i dunkel. Personalkostnaderna upp-skattas 2030 uppgå till ca 22,1 mn € dvs ca 41 % mer än 2023. Kumulativt stiger löne-kostnaderna under perioden 2024-2030 med 84,2 mn € i relation till nivån år 2023.

För övriga kostnader finns f o m 2024 en inflationsbuffert som motsvarar de förmo-dade inflationsnivåerna. 2022 var inflationen 7,1 % och prognosen för 2023 är ca 6,5 %. Som utgångspunkt för kalkylerna 1 och 2 används de inflationsjusterade uppgifter-na för 2023.För 2024 har siffrorna höjts med 6 % och från och med 2025 med 3 %. Övriga kostnader torde 2030 uppgå till 11,5 mn €, dvs ca 27% högre än år 2023. Kumulativt stiger övriga kostnader under perioden 2024-2030 med 48,4 mn € från nivån år 2023.

I praktiken torde inflationen enligt alla prognoser som publicerats hösten 2023 sjunka till nivån 2,5 % år 2024 och ytterligare sjunka något 2025. Ändå kan priserna ännu stiga betydligt snabbare än inflationen i vissa kategorier. En inflationsmarginal om tre procent kan anses vara realistisk då samfälligheten samtidigt målmedvetet utvecklar styrsystemet för upphandlingarna.

För missionssatsningar och för förverkligandet av ny tillväxt har i ekonomiplanen reserverats ett anslag om 2 miljoner.

I kalkylerna har de tidigare fastställda balanseringsanslagen och anslagen för försam-lingsvalet beaktats. Dessutom torde de förverkligade inbesparingarna kalkylmässigt användas under 2024-2026. Detta görs för att deras inverkan på det slutliga anslaget ska beaktas. 

Då investeringsnivån höjs (se punkten Investeringar) leder detta också till ett behov av att höja driftsbudgeten. Till verksamhetskostnaderna 2024-2026 har 3,8 mn € lagts för de kostnader som rivningen av byggnader som tagits ur bruk medför.

Verksamhetsbidraget, dvs det belopp som används för verksamheten stiger årligen med i snitt 5 % till år 2030 på grund av ovan nämnda förändringarna.

Kyrkoskatteintäkter

Per oktober 2023 är de ackumulerade kyrkoskatteintäkterna 12,4 % högre än ifjol. Under 2023 vidtas många åtgärder som höjer förvärvsinkomsterna - detta förklarar den stora tillväxten. Pensionerna höjde i början av året med nästan 7 % och lönerna höjdes på våren med 5 %. Detta är svårt att bedöma i förväg. Dessutom förändrades skattegrunderna då välfärdsområdena inrättades vilket medförde en inkomstökning och därmed också ökade skatteintäkter. I augusti meddelade statistikcentralen att lönesumman för hela landet ijuni ökade med 9 % jämfört med året innan. De redo-visade kyrkoskatteintäkterna för juli månad var de gn genom tiderna största månads-redovisning som tillfallit Helsingfors samfällighet och kyrkan som helhet. Totalt torde skatteintäkterna uppgå till 91,0 mn €.

2024 torde kyrkoskatterna öka med 2 %. Stora förhöjningar är också att vänta i fråga om olöner och pensioner. Nu verkar det som att församlingsmedlemmarnas inkomster fortsätter att stiga vilket ger mer skatteintäkter. Från år 2025 blir det svårare att prognosticera skatteintäkterna. En försiktig prognos talar om 1 procents tillväxt under 2023 och därefter nolltillväxt. Prognosen måste årligen justeras framför allt i fråga om skatteintäkterna. 

Statens finansieringsbidrag

Finansieringsbidraget som staten betalar till kyrkan fördelas på församlingarna i rela-tion till antalet kommuninvånare. Helsingfors samfällighets andel ökar något eftersom antalet invåndare i Helsingfors växer. Fördelningsgrunden har varit oförändrad sedan systemet infördes 2016. I ekonomiplanen tar inte ställning till eventuella förändringar i fördelningsgrunden. Fiskussionen om en eventuell förändring av födelningsgrunden pågår. Samfälligheten följer aktivt med diskussionen och strävar för sin del till att delta i beredningen för att slutresultatt ska ska bli rätt och acceptabelt också för oss.

Beskattningskostnaderna och avgiften till kyrkans centralfond

Dessa lagstadgade avgifter har stigit måttligt. Staten fastställer kostnaderna för skat-teuppbörden. Avgiften till kyrkans centralfond fastställs årligen av kyrkomötet. Betal-ningsprocenterna är oförändrade 2024. Planen utgår från att avgifterna också i fort-sättningen är oförändrade. Eftersom avgifterna bygger på kyrkoskatteintkäkterna ökar de något. 

Finansiella intäkter och kostnader

Avkastningen på fastighetsinvesteringarna (hyror) är ganska stabil. Utgångspunkten för penningplaceringarna är att höja värdet. Därför är avkastningen som upptas i resultaträkningen mer sporadisk. I vissa fall ger bytet av placeringsobjekt placerings-intäkter. De finansiella intäkterna och kostnaderna är försiktigt värderade på något lägre nivå än under tidigare år. Man vill undvika negativa överraskningar.

Investeringar

Investeringarna bygger på kalkyler som fastighetsväsendet gjort i fråga om de nu-varande fastigheternas behov av reparationer och grundrenovering fram till år 2030. I kalkylen beaktas beslutet om att till år 2030 minska fastighetsinnehavet med 40 000 m2. Under perioden 2024-2030 överstiger investeringarna den av kyrkofullmäktige fastställda maximinivån med 76,9 mn €. På grund av de ökade investeringarna har till att verksamhetskostnaderna i driftsbudgeten höjts med 3,8 mn €, vilket motsvarar kostnaderna för att riva vissa byggnader som man beslutat avstå från under perioden 2024-2026 (se punkten Verksamhetskostnader).

Den uppdaterade ekonomiplanen för 2030

På basis av ovanstående har väsentliga delar av samfällighetens ekonomiplan upp-daterats, så att den motsvarar de förbättrade skatteintäkterna och -prognosen samt de justerade placeringsintäkterna och uppskattade avskrivingarna. Vidare tar man ställning till personalkostnaderna och övriga verksamhetskostnader som torde stiga samt de ökande kostnaderna för fastighetsinvesteringarna fram till år 2030. 

Tre kalkyler som gäller ekonomiplaneringen har gjorts. Kalkyl 1 har gjorts enligt kyrko-fullmäktiges beslut (GKF 9.12.2021, 108§) om nedskärningar i verksamhetsbidraget och investeringsnivån. Kalkyl 2 visar utfallet då verksamhetsbidraget får öka från nivån 2023 med belopp som motsvarar den förmodade inflationen och de kommande lönebesluten. Investeringsnivån ökas med ett belopp som motsvarar det identifierade behovet. 

På basis av slutsatserna som dragits med stöd av kalkylerna har principer som ska styra ekopnomiplaneringen utarbetats. Principerna presenteras längre frram i texten. Kalkyl 3 har gjorts på basis av de styrande principerna

Uppgifterna i kolumnen TA 2024 motsvarar den budget som kyrkofullmäktige god-kände den 14.12.2023. Den följande kolumnen 2024 motsvarar den reella utveck-lingen med beaktande av inflationen och de kalkylerade lönekostnaderna. I kalkylen är uppgifterna för 1 och 2 året f o m 2025 härledda från uppgifterna i kolumnen 2024.

Kalkyl 1: Minskning av verksamhetsbidraget enligt de beslut som fattats

Kalkyl 1 utgår från kyrkofullmäktiges beslut (GKF 9.12.2021, 108§) om nedskärningar i verksamhetsbidraget och investeringarna. 

Tabell 1: Samfällighetens ekonomiska utveckling till år 2030 enligt GKF:s sparbeslut (12/2021)

På raden "Kulujen kasvun kompensointitarve" visas beloppet med vilket verksamhets-kostnaderna de facto borde minskas med för att uppnå målet som kyrkofullmäktige fastställt då personalkostnaderna ochj övriga verksamhetskostnader per se stiger så som angetts. Om inga strukturella åtgärder vidtas före 2030 över-skrider kostnaderna 2030 den verksamhetsbidragsnivå som kyrkofullmäktige fastställt med 44,2 mn €. Den kumulativa överskridningen av verksamhetsbidraget under åren 2024-2030 blir då 185,8 mn €.

Kalkyl 1 visar att de likvida medlen till ugången av 2030 ökar med 120,0 mn € jämfört med nivån 2023 om man följer den av fullmäktige fastställda nivån för verksam-hetsbidraget och investeringarna och gör maximala amorteringar.

Kalkyl 2: Den inflationsjusterade kostnadsnivån 2023 + den höjda investeringsnivån fram till år 2030

I kalkyl 2 får verksamhetsbidraget öka från nivån 2023 enligt den förmodade inflatio-nen och de förmodade löneförhöjningarna. Investeringsnivån anpassas till det identifierade behovet.

Tabell 2: Samfällighetens ekonomiska utveckling till år 2030, utan sparåtgärder.

Medlen som behövs för att amortera lån har justerats så att de motsvarar nuläget. Under perioden 2023-2030 är amorteringarna sammanlagt 17,1 mn € lägre än den maximiamorteringsnivå som kyrkofullmäktige fastställt (kalkyl 1). I kalkyl 2 är summan av investeringar och lån 59,8 mn € större under perioden 2023-2030 än i kalkyl 1. Inga ändringar i förväntade intäkter har gjorts för bestående aktiva (försäljnings-intäkter, fastigheter) jämfört med kalkyl 1. 

Åtgärderna som presenteras i kalkyl 2 leder till att resultatet för räkenskapsperioder-na 2024 och 2025 visar överskott. 2026 är ekonomin i balans och därefter ökar underskottet i rask takt så att också årsbidraget blir negativt år 2029.

Slutsatser: Centrala principer för ekonomiplaneringen f o m 2025

Samfällighetens ekonomi är för närvarande stabil. De goda skatteintäkterna gör det möjligt att i viss mån tillmötesgå det ökade investeringsbehovet (fastighetsinveste-ringar, IT-investeringar, investeringar i kompetensutveckling) och möjliggör tillväxt. Det är också viktigt att notera att kyrkans uppgift inte per se är att öka sin förmögenhet eller vidta överdimensionerade sparåtgärder.

Inflationsnivån och kraven på löneförhöjningar är betydande. I kyrkofullmäktiges ned-skärningsbeslut ingår möjligheten att ändra beslutet om det ekonomiska läget väsent-ligt förändras. Nu är det motiverat att utnyttja denna möjlighet. I praktiken lamslås samfällighetens och församlingarnas verksamhet fullständigt om verksamhetskost-naderna från och med 2026 minskas med 21,8 mn € i relation till den avsevärt nedbantade budgeten för 2023.

Det faktum att de prognosticerade skatteintäkterna nu är betydligt högre än år 2021 då nedskärningsbeslutet fattades stöder tanken på att justera nedskärningsbeslutet.

Fastän ekonomin för närvarande är stabil är det synnerligen viktigt att rikta blicken mot de kommande åren och decennierna. Framtiden bjuder på många utmaningar. Man kan räkna med att kyrkoskatteintäkterna sjunker och att inflationen och kraven på löneförhöjningar leder till ökade kostnader. Dessutom är samfällighetens renove-ringsskuld avsevärd

Kostnads- och personalstrukturen och investeringsnivån som används i kalkyl 2 leder till att ca 67 % av samfällighetens nuvarande likvida medel (ca 129,9 mn €) förbrukas före utgången av 2030. Detta innebär att det likvida kapitalet minskar med 63,0 mn € före utgången av 2030, dvs sjunker betydligt under den miniminivå om 100 mn €, som kyrkofullmäktige fastställde i december 2021. Det är skäl att notera att de ekonomiska utsikterna år 2021 var sämre än nuläget. Ett sådant tillvägagångssätt skulle tära hårt på samfällighetens soliditet, som för närvarande är god.

För att trygga de framtida verksamhetsförutsättningarna måste klara prioriteringar göras. Vad ska vi göra, var ska det ske och hur mycket får det kosta. Det är också viktigt att fundera över vad vi är beredda att avstå från. Fastigheterna hör till sam-fällighetens största kostnader. Reparations- och grundrenoveringsinsatserna måste hållas på en rimlig nivå och fastigheternas renoveringsskuld minimeras. En förut-sättning för detta är att vi avstår från fler fastigheter än de 40 000 m2 som ingår i det tidigare beslutet.

Ekonomiplaneringen ska utgå från att räkenskapsperioden inte får visa underskott. Kyrkoskatteintäkterna ska alltså räcka för att finansiera verksamheten. De realvärde-justerade likvida medlen får inte sjunka under 100 mn €. Likvida medel som överstiger detta kan användas för investeringar.

På basis av ovanstående har två centrala principer för samfällighetens ekonomi-planering härletts. Principerna gäller f o m 2025:

• räkenskapsperiodens resultat får inte vara negativt (underskott)
• de realvärdejusterade likvida medlen får inte underskrida 100 mn € (i relation till nivån år 2021).

Genom att följa principerna kan samfällighetens ekonomi planeras så att den flexi-belt motsvarar den rådande situationen vid respektive tidpunkt. Samtidigt säkerställs att samfällighetens livkida medel bibehålls. 

Kalkyl 3: Kalkyl enligt de styrande principerna

Kalkyl 3 följer de riktgivande principerna och räkenskapsperiodens resultat är noll f o m år 2026. Enligt kalkylen som följer de styrande principerna minskar de likvida medlen så att de år 2030 uppgår till 143 mn €, vilket realvärdejusterat i relation till nivån 2021 motsvarar 100 mn €. Det är ändå skäl att beakta att beslutet som nu fattas bara gäller principerna för hur budgeteringen styrs och inte gäller de siffror som härletts på basis av nuvarande uppskattning.

Tabell 3: Samfällighetens ekonomiska utveckling till år 2030, kalkylerat enligt de centrala principerna

Uppgifterna i kolumnen TA 2024 motsvarar den budget som kyrkofullmäktige godkän-de den 14.12.2023. Den följande kolumnerna 2024 och 2025 beaktar en personal-kostnadsökning om 5 % och är inflationsjusterade i fråga om verksamhetskostna-derna. Från och med 2026 är uppgifterna anvivna så att resultatet är noll.

Enligt kalkyl 3 har församlingarna och de gemensamma tjänsterna betydligt högre verksamhetsanslag i relation till det som anges i kyrkofullmäktiges beslut (kalkyl 1). Med gällande struktur skulle verksamhetskostnaderna på grund av den stigande kostnadsnivån ändå bli ännu högre.

Bild 2: De på nuläget baserade ökande verksamhetskostnaderna i relation till anslagsförslaget som är baserat på kalkyl 3 samt GKF:s gällande ekonomibeslut.

Bedömning av hur verksamhetsbidraget (helhetsanslaget) utvecklas till år 2030

Tabell 3 är en kalkyl för samfällighetens ekonomiska utveckling till år 2030 då man följer principerna för ekonomisk planering. Kalkylen utgår från nuläget. Ju längre in i framtiden man går desto säkrare är det att utvecklingen skiljer sig från det som visas i tabellen.

Jämfört med kyrkofullmäktiges gällande beslut (9.12.2021, 108§, kalkyl 1) innebär principerna för ekonomiplaneringen (kalkyl 3) att den på nuläget baserade uppskatt-ningen höjer församlingarnas och de gemensamma tjänsternas anslag, dvs verksam-hetsbidraget, till år 2030:

Bild 4: Förändringar i verksamhetsbidraget enligt kalkylerna 1, 2 och 3

I fråga om driftsbudgeten är ekonomiplaneringen bunden till räkenskapsperiodens re-sultat som inte ska få visa underskott. Kyrkoskatteutvecklingen påverkar verksam-hetsbidraget. Om skatteintäkterna utvecklas bättre än här prognosticerats kan mer pengar användas för verksamheten och vice versa. Om kyrkoskatteintäkterna blir lägre än väntat blir den disponibla penningmängden mindre.

Principerna som ska styra ekonomiplaneringen ger samfälligheten, församlingarna och de gemensamma tjänsterna tid att anpassa sin ekonomi till den situation som uppstår då kyrkoskatteintäkterna inte längre ökar så mycket att man inte längre kan höja verksamhetskostnaderna i samma takt som inflationen. Av bild 4 framgår att vi enligt senaste kalkyl uppnår denna nivå efter år 2026.  

I relation till fullmäktiges tidigare beslut förändras verksamhetsbidraget årligen beroende på skatteinkomstutvecklingen. Detta leder ofrånkomligen till en viss fluktuation och oförutsägbarhet i fråga om församlingarnas och de gemensamma tjänsternas anslag. Då ekonomiplaneringen följer ovan beskrivna principer kommer resurserna som ges för verksamheten flexibelt att anpassas till den ekonomiska situationen. Således sparas inte för mycket in på verksamheten i relation till samfällghetens ekonomiska situation vid respektive tidpunkt. 

Under kyrkofullmäktiges remissdebatt den 14.12.2023 uttrycktes oro för att verksam-hetsanslagen kan variera om skatteintäkterna förändras. Man frågade därför om det borde införas någon form av begränsande mekanism. Under beredningen utreddes denna möjlighet och olika kalkyler utarbetades.

Per se är skatteintäkterna mycket stabila och volatiliteten liten. Under 2023 har skatte-intäkterna varit exceptionellt goda vilket avviker från den normala trenden. Huvud-sakligen beror ökningen på att de beskattningsbara förvärvsinkomsterna (löner och pensioner) höjts mer än vanligt. Dessutom ledde ändringarna i beskattningsgrunden en liten skatteprocentökning. Situationen torde normaliseras redan år 2024.

De nya principerna gäller i alla situationer. Budgeten bereds alltid på basis av den rådande situationen och eventuella utgiftsökningar ska noga övervägas. Anslagen kan inte öka mer än skatteintäkterna medger. Om skatteintäkterna medger det kan kostnaderna (personal- och övriga kostnader) maximalt stiga med ett belopp som motsvarar inflationsprocenten och löneförhöjningarna. Om skatteintäkterna sjunker måste utgifterna anpassas och minskas. 

Om skatteintäkterna överträffar kostnadutvecklingen kan det överskott som uppstår t ex användas för investeringar eller sparas.  Principerna som styr ekonomiplaneringen utgör inte ett hinder för en budgetberedning som visar överskott. Däremot är det omöjligt att göra en negativ budget. Det gäller att minnas att beslutet som nu fattas gäller principerna för ekonomiplaneringen och inte de i kalkyl 3 presenterade siffrorna för de kommande åren.

Eftersom det är svårt att prognosticera ekonomin har det visat sig vara svårt att skapa en mekanism som vattentätt stöder principerna för ekonomiplaneringen Då olika scenarier prövades visade det sig att det är mycket möjligt att en regleringsmekanism som fastställts i förväg inte fungerar eller att den kan vara kontraproduktiv.  

Av ovan nämnda skäl anser föredragande att det inte behövs en mekanism som kan begränsa sådana utgifter som bestämts eller fastställts i förväg.

Fördelningen av  verksamhetsbidraget mellan olika aktörer

Fördelningen av anslag mellan församlingarna och de gemensamma tjänsterna granskades i samband med modigt tillsammans -processen 2019-2022. Processen ledde till att kyrkofullmäktige den 9.12.2021 (109§) höjde församlingarnas procent-andel för perioden 2023-2025 i relation till de gemensamma tjänsternas andel: 

Tabell 4: Fördelningen av verksamhetsbidraget på församlingarna och de gemensamma tjänsterna 2022-2025 enligt de tidigare besluten.

Samtidigt som ekonomiplaneringen preciserats via de styrande principerna har nya kalkyler för hur verksamhetsbidraget ska fördelas mellan olika aktörer gjorts upp.

Anslagsfördelningen mellan församlingarna och de gemensamma tjänsterna

Anslagsfördelningen mellan församlingarna och de gemensamma tjänsterna utgår från den relativa anslagsfördelningen år 2025. Vid fördelningen beaktas också kost-nader av engångsnatur, vilka varierar från år till år. Exempel på dessa är församlings-valet, kostnaderna för att riva byggnader som tagits ur bruk samt andra gemensam-ma kostnader. Kostnaderna påverkar den årliga procentuella anslagsfördelningen. 

I tabell 5 motsvarar det inbördes förhållandet mellan anslagen till församlingarna och anslaget till de gemensamma tjänsterna de procentuella andelarna i tabell 4. Åren då de gemensamma tjänsternas anslag också inkluderar budgeten för församlingsvalet utgör ett undantag.

Församlingarnas och de gemensamma tjänsternas andelar har beräknats på basis av läget 2024. År 2024 är församlingarnas verksamhetskostnader (minskat med inter-na intäkter och utnyttjande av eventuella besparingar) till 48,551 mn € medan de ge-mensamma tjänsternas verksamhetskostnader beräknas vara 46,231 mn €. Detta utgör 97,9 % av de totala verksamhetskostnaderna som ska fördelas. Församlingar-nas andel är 51,2 % och de gemensamma tjänsternas 48,8 % exklusive verksam-hetsintäkter. 

Enligt kyrkofullmäktiges beslut (GKF 9.12.2021,109§) ökar församlingarnas andel medan de gemensamma ttjänsernas andel årligen minskar med 0,5 %-enheter under perioden 2023-2025 (se tabell 4). I tabell 5 har enligt kyrkofullmäktiges beslut 0,5 %-enheter överförts från de gemensamma tjänsterna till församlingarna 2024 och 2025. Överföringen har gjorts då församlingarnas och de gemensamma tänsternas verk-samhetskostnader (personalkostnader och andra verksamhetskostnader) jämförts. Församlingarnas nya andel av verksamhetskostnaderna är 51,7 % och de gemen-samma tjänsternas 48,3 %.

Överföringen kunde också göras genom att jämföra verksamhetsbidraget. Detta är ändå ofördelaktigt för församlingarna (beroende på vilket år som granskas skulle för-samlingarnas anslagsram vara 50 000-100 000 € lägre vid jämförelse av verksam-hetsbidraget än då verksamhetskostnaderna jämförs).

Den ovan beskrivna anslagsfördelningen för 2025 torde med nuvarande arbetsför-delning göra det möjligt för de gemensamma tjänsterna att sköta sina nuvarande uppgifter. Fördelningen mellan församlingarna och de gemensamma tjänsterna i tabell 5 bygger för perioden 2026-2030 på anslagsfördelningen för 2025. Om projektet Uppgiftsfördelning 2026 leder till att anslagsfördelningen mellan församlingarnas och de gemensamma tjänsterna ändras ska motsvarande justering göras i anslags-fördelningen mellan parterna. Det samma gäller för internhyrorna. Kostnaderna för en del lokaler ska täckas med gemensamma medel. Anslagsfördelningen ska justeras i motsvarande mån.

Tabell 5: Fördelningen av verksamhetsbidraget på de enskilda aktörerna under perioden 2025-2030.

Då man granskar andelarna är det skäl att beakta att en betydande andel av försam-lingarnas och de gemensamma tjänsternas kostnader hänför sig till församlingarna. På fullmäktiges begäran granskades denna fråga våren 2023. På basis av detta utar-betades ett s k kostnadsträd (delades ut på bordet vid fullmäktigemötet den 26.10 och per e-post till kyrkorådets medlemmar den 2.11) som visar den reella kostnadsför-delningen mellan församlingarna och de gemensamma tjänsterna år 2022. Tabell 6 visar hur anslagen skulle fördelas mellan församlingarna och de gemensamma tjäns-terna om fördelningen gjordes på basis av de reella kostnaderna.

Tabell 6: Fördelningen av församlingarnas och de gemensamma tjänsternas anslag, granskade enligt kostnadsträdet

Prövningsbaserade anslag, och anslag för missionssatsningar och rivning av byggnadeer som tagits ur bruk

Utöver församlingarnas och de gemensamma tjänsternas ramanslag innehåller verk-samhetsbidraget prövningsbaserade anslag, anslag för mission samt anslag för riv-ning av byggnader som tagits ur bruk. Det prövningsbaserade anslaget bibehålls i för-slaget på samma nivå som 2021 dvs 1,6 mn €. Anslaget är avsett för att trygga den kontinuerliga utvecklingen av församlingarna och de gemensamma tjänsterna. På så sätt kan erforderliga åtgärder vidtas för att förnya verksamheten. Förslaget bygger på ett förslag av gruppen som i samband med Modigt tillsammans -processen arbetade med frågan om hur verksamhetsförutsättningarna ska tryggas. Enligt förslaget kan kyrkorådet på ansökan bevilja en församling eller avdelning inom de gemensamma tjänsterna ett anslag för ett utvecklingsprojekt eller för att täcka oförutsedda kostna-der. Av anslaget kan medel också anvisas för församlingarnas och de gemensamma tjänsternas diakonala projekt. Modellen ersätter utvecklingsanslaget och diakonian-slaget som tidigare ingick i budgeten.

I förslaget reserveras 2 mn € för missionssatsningar. Detta är ett nytt anslag som ska stärka kyrkans arbete i överensstämmelse med strategin för kyrkan i Helsingfors. Anslaget är särskilt avsett för att före en begränsad tid understöda basarbetet. Med anslaget vill man stärka kyrkans närvaro bland helsingforsarna och för att förverkliga tyngdpunkterna i strategin. Evalueringen av verksamheten sker med hjälp av de mä-tare som ingår i strategin. För perioden 2024-2026 har 3,8 mn € reserverats för rivningen av byggnader som tagits ur bruk. Detta stöder minskningen av samfällig-hetens lokaler och målsättningen att avstå från dessa. Kyrkofullmäktige behandlar dessa anslag under våren 2024.  

Fastighets- och begravningsväsendets investeringar

Kyrkofullmäktiges beslut om helhetsanslaget för 2023-2030 är också ett beslut om in-vesteringarnas maximinivå på nettonivå under samma tid (9.12.2021, 108§). Bland samfällighetens byggnader finns många objekt som kräver reparationer och under-håll. Inflationen som tog fart efter Rysslands överfall på Ukraina har ytterligare höjt byggkostnaderna. Att framskjuta reparationerna minskar inte investeringsbehovet, snarare tvärtom. Det har visat sig att investeringsanslaget är otillräckligt i relation till behovet, vilket framgår av bild 5.

Bild 5: Anslag för fastighetsinvesteringar, utveckling under perioden 2023-2030.

Då skatteintäkterna ökar kan man också se över anslaget för byggnadsinvesteringar Ett förslag som bygger på principerna för ekonomiplaneringen kunde på basis av de aktuella ekonomiska utsikterna möjliggöra en höjning av investeringsanslagen med högst ca 29,4 mn € i relation till nivån som fullmäktige fastställt. Detta motsvarar en genomsnittlig ökning av tinvesteringrna om ca 4,2 mn € årligen. Inflationens inverkan beaktas inte i investeringsanslagen.

IDet slutliga InvesteringsansIagets maximibelopp fastställs så att samfällighetens lik-vida till realvärde korrigerade medel inte underskrider 100 mn €, utgående från nivån år 2021.

Under kyrkorådets beredning diskuterades också en helhetslösning gällande sam-fällighetens fastighetsmassa. De senaste åren har beslut tagits om församlingarnas och de gemensamma tjänsternas avdelningars fastighetsbehov. Församlingarna har inte kunnat ta ställning till helhetsläget och kanske inte kunnat förvissa sig tillräckligt om att de enskilda lösningarna är korrekta i ett perspektiv som sträcker sig flera decennier in i framtiden.

Det finns fog för att i början av nästa år diskutera med församlingarna och de gemen-samma tjänsterna. Om det finns beredskap att skapa en lösning som gäller fastig-hetsbeståndet i hela Helsingfors blir det lättare att besluta om en lösning som beaktar behovet av kyrkliga verksamhetslokaler i Helsingfors. 

Årlig utvärdering av den ekonomiska utvecklingen 

Samfällighetens årliga ekonomiplanering görs enligt de centrala principerna för eko-nomiplaneringen (räkenskapsperiodensresultat får inte visa underskott, de till real-värde korrigerade likvida medlen får inte sjunka under 100 mn €). Budgetberedningen inleds i mars då budgetramen fastställs. Dessförinnan uppdateras både inflations- och skatteprognosen. Skatteutvecklingen kan förändras mycke snabbt. Därför måste in-täkter och kostnader årligen ses över. 

Om kyrkofullmäktige något år väljer att höja skattesatsen måste fullmäktige samtidigt överväga vilken effekt höjningen har redan i fråga om påföljande års anslag.

Kyrkoskatteintäkterna påverkas av konjunkturutvecklingen, inkomstnivån (viktigast) och inflationen. De senaste åren har kyrkoskatteutvecklingen pendlat mellan tillväxt och recession, vilket gjort det svårare att planera samfällighetens ekonomi. Därför är det inte meningsfullt att göra ekonomiska prognoser som sträcker sig långt in i framtiden. Redan en liten feltolkning av skatteutvecklingen kan leda till att prognosen för samfällighetens ekonomi under de kommande åren avsevärt förändras

Också investeringsanslaget justeras årligen även om investeringarna i praktiken sträcker sig över flera år. Då ekonomin förändras kan det hända att investeringsprog-rammet måste ändras. Det är också svårt att uppskatta hur stora intäkter som kan erhållas då de ur bruk tagna fastigheterna säljs. Detta beror på konjunktursväng-ningarna på fastighetsmarknaden.

 Behandling och tidsschema

Under hösten 2023 har utarbetade ekonomitjänsterna och projektet som arbetar med internhyrorna och församlingarnas anslag, under ledning av kyrkorådeten, en ekono-misk helhetsbild. I samband med beredningen samlades kyrkorådet till aftonskola un-der hösten tillsammans med kyrkoherdarna. Dessutom hördes styrgruppen för pro-jektet som gäller internhyrorna och församlingarnas anslag. Avsikten är att kyrko-fullmäktige för remissdebatt om frågan i december 2023.

Behandlingen av och tidsschemat för ärendet framgår av nedanstående tabell.

Tabell 7 uBehandling av ärendet i olika organ .

Vid kyrkorådets aftonskola den 28.9.2023 presenterades för kyrkorådet och kyrko-herdarna aktuella uppgifter gällande ekonomiplaneringen till år 2030. Under diskus-sionen uttryckte man tillfredsställelse över att man nu har faktauppgifter och att det finns behov av långsiktig planering och regelbunden uppföljning. Styrgruppen för projektet internhyror och församlingsanslag antecknade den 24.10.2023 beredningen för kännedom.

Kyrkorådet och kyrkofullmäktige har fört remissdebatt om ärendet. I kyrkofullmäktige framhölls att helheten är omfattande och att det krävs tid för att kunna fördjupa sig i materialet. Man blickar tillbaka på tidigare beslut men också framåt. Principerna som styr den ekonomiska planeringen är viktiga eftersom deras syfte är hålla den ekono-miska basen på en sund nivå. Frågan om man eventuellt kunde foga ett takeller en klippare till dessa principerom skatteintäkterna stiger eller sjunker markant. Man dis-kuterade också möjligheterna att utnyttja överskott för att finansiera fastighetsinveste-ringarna. Vägkosten som gavs under remissdebatten har beaktats vid beredningen av det slutliga beslutsförslaget. 

Barnkonsekvensbedömning

Då ekonomiplanen görs upp på basis av styrprinciperna blir det möjligt att planera samfällighetens ekonomi så att den flexibelt motsvarar det ekonomiska läget vid respektive tidpunkt. Då skatteintäkterna är goda kan församlingarnas och de gemen-samma tjänsternas arbete resurseras på längre sikt. Detta har en positiv inverkan på möjligheterna att ordna verksamhet som riktar sig till barn

De styrande principerna säkerställer att samfällighetens likvida medel bibehålls också i framtiden så att det, även då skatteintäkterna förmodligen är lägre än i nuläget, är möjligt att finansiellt satsa på arbetet som riktar sig till barn. 

Tilläggsuppgifter

Samfällighetens direktör Juha Rintamäki, tfn 050 593 1944, juha.rintamaki@evl.fi

Förvaltningsdirektör Juha Silander, tfn. 040 563 9709, juha.silander@evl.fi

Fastighetsdirektör Osmo Rasimus, tfn.050-566 6989, osmo.rasimus@evl.fi

Ekonomichef Pasi Pernader, tfn. 050 479 6380, pasi.perander@evl.fi

Projektchef Riikka Myllys, tfn. 050 574 9679, riikka.myllys@evl.fi

Distribution