Gemensamma kyrkofullmäktige
Protokoll 15.06.2023/Paragraf 59

Beslutsförslag

Kyrkofullmäktige besluter
1) för kännedom anteckna den framtidsplan för 2023-2026 som Kirkko ja kaupunkis direktion redan godkänt
2) för kännedom anteckna Julradions strategi för 2023-2026
3) godkänna att samfälligheten för egen del för 2024 beställer 17 nummer av Kirkko ja kaupunki i pappersversion. Kostnaderna för tryckning och distribution av 17 nummer uppgår sammanlagt till 1 654 950 €.

Beslut

Beslutsförslaget godkändes.

Beslutshistoria

Föredragande Samfällighetens direktör Rintamäki Juha

Beslutsförslag

Behandling

Juha Rintamäki redogjorde för ärendet.

Beslut

Enligt förslaget.

Kirkko ja kaupungin johtokunta 29.03.2023

Föredragande Samfällighetens direktör Rintamäki Juha

Beslutsförslag

 Direktionen för Kirkko ja kaupunki

1. godkänner framtidsplanen för Kirkko ja kaupunki

2. ger framtidsplanen till Esbo, Helsingfors och Vanda samfälligheter och Kauniaisten suomalainen seurakunta för kännedom

3. föreslår att Kirkko ja kaupunki under 2024-2025 fortsättningsvis ska utkomma med 17-20 nummer/år. Enligt avtalet om den gemensamma medieredaktionen kan för-samlingarna besluta om antalet nummer på det egna området  

4. att Esbo, Helsingfors, och Vanda samfälligheter samt Kauniaisten suomalainen seurakunta för 2024 och 2025 reserverar tilläggsanslag som täcker kostnaderna för tryckning och distribution,

5. chefredaktören bereder för den gemensamma medieredaktionens direktionsmöte i februari eller mars 2025 en plan som ska ligga till grund för beslutet om tidningen ska fortsätta utkomma med lika många nummer år 2026 eller om antalet ska minskas så att tidningen t ex utkommer bara en gång/månad.

Redogörelse

I avtalet om den gemensamma medieredaktionen för huvudstadsregionen konstate-ras att chefredaktören bereder en plan för de kommande fyra åren och att direktionen med två års intervall före utgången av mars behandlar planen. Planen ska beskriva hur verksamheten genomförs och utvecklas samt uppgifter om personalstyrkan och ekonomin. Planen ska godkännas av parternas förvaltningsorgan. Vidare konstate-ras i avtalet att direktionen med två års intervall före utgången av mars i samband med ekonomiplanen gör upp ett förslag till utgivningens omfattning och kostnads-för-delningen. Då beaktas utredningarna av hur de gemensamma medierna används, hur intäkterna utvecklas, kostnadsnivån, befolkningsutvecklingen i regionen samt sam-fälligheternas ekonomi och medlemsutveckling. De två planerna samordnas nu i denna plan för åren 2023-2026

Tf chefredaktör Pauli Juusela inledde i december 2022 tillsammans med redaktionens ledningsgrupp (Tuure Hurme, Heli Kulmavuori och Ulla Lötjönen) arbetet på den nya planen. Kommentarer och respons har begärts och erhållits av projektchef Sami Kallioinen. Som extern konsult medverkade Marja Honkakorpi (Fugu Media Oy) som har 25 års erfarenhet av medie- och kommunikationsbranschen.

Framtidsplanen behandlades den 28.2.2023 av direktionen för den gemensamma mediererdaktionen. Då framfördes idéer som kan övervägas under kommande år, t ex förslag om hur personer med annat modersmål än finska eller svenska ska beaktas. Kirkko ja kaupunkis roll ansågs vara viktig och betonades att tidningen ujtgör en viktig kontaktkanal till invånarna. Också sparmöjligheter framfördes. Dessa är i linje med planen i vilken man t ex konstaterar att samarbetet mellan församlingarna borde utvecklas.

Beslut om många frågor som gäller framtiden för Kirkko ja kaupunki måste fattas under våren. Bland annat gäller det konkurrensutsättningen av tidningens tryckning, som måste inledas senast i höst. Därför måste man veta hur många nummer som ska ges ut. Detta inverkar också på distributionsavtalet med Posti. Avtalet utgår från att tidningen ges ut ungefär lika ofta som hittills. 

Fyraårsplanen är omfattande och innefattar ett antal bialgor. Direktionen för Kirkko ja kaupunki godkände den 29.3.2023 framtidsplanen i den form den nu presenteras.

Uppgift och församlingarnas strategier

Kirkko ja kaupunkis syfte, uppgift och linje fastställs i avtalet. Produkten skapas på basis av de mål som ställts och som är i linje med samfälligheternas samt Kauniaisten suomalainen seurakuntas strategier. Strategierna har direkt inverkan på Kirkko ja kaupunkis lösningar och viktning. Exempelvis syns Vandas strategiprocess i Kirkko ja kaupunki som ett ökat antal texter som behandlar döden, eftersom detta tema är relevant för läsarna, man har också oftare behandlat naturrelaterade frågor. Det senare temat är också mycket relevant för Esbo. Kyrkan i Helsingfors lovar hålla sina dörrar öppna för att möta varje mänska som en unik individ skapad av Gud. Enligt Helsingfors strategi ska församlingarna hjälpa de nödställda, försvara jämlikhet, likabehandling, rättvisa och naturen. Då församlingarna gör detta syns det också i Kirkko ja kaupunki.

För församlingarna är Kirkko ja kaupunki det redskap som når flest mottagare

Läsarndersökningar om Kirkko ja kaupunkis papperstidning är entydiga: tidningen är välkänd och läses. Undersökningen som gjordes våren 2022 bygger på 1 513 svar. Jämfört med 2021 hade kunskapen om tidningen ökat och mer än 70 % av mottagar-na läser eller bläddrar genom tidningen. I en flervalsuppgiftfick respondenterna ta ställning till vilken betydelse tidningen har. 40 % svarade att tidningen är en viktig in-formationskälla för den som söker uppgifter om församlingarnas evenemang. 28 % ansåg att tidningen är det enda eller nästan enda bandet till församlingen. Tidningen är alltså väsentlig i kontakten med medlemmarna. Undersökningen av församlingar-nas image visar att Kirkko ja kaupunki spelar en central roll i kontakten med mänskorna och den når också ut till icke medlemmar.

Under en vecka besöker i medltal 50 000 personer webbadressen Kirkkojakaupun-ki.fi, som når aktiva församlingsmedlemmar men också dem som inte hrö till något religiöst samfund (34 % av huvudstadsregionens invånare som använder webben) samt dem som aldrig deltar i församlingens verksamhet (26 % av huvudstadsregio-nens webbanvändare). Webbplatsen når också unga vuxna: 27 % av besökarna hör till åldersgruppen 16-34 -åringar.

Kirkkojakaupunki.fi är ändå bara en pusselbit i den stora helheten. Därutöver produ-cerar Kirko ja kaupunki innehåll i de sociala medierna och andra elektroniska kanaler (Facebook, TikTok, Instagram, Twitter, YouTube, Podcaster, nyhetsbrevm sms). Innehållet bearbetas och produceras alltså separat för respoektive kanal.

Den nationella radioundersökningen visar att Julradion i december hade nästan 958 000 lyssnare/vecka. Juolradion är den kanal som rankar in på tredje platsi alla åldersgrupper. Den placerade sig också på första plats bland 9-24 -åringar nationellt och och bland 24-54 -åringar i huvudstadsregionen. 

Personal och ekonomi

Det nya avtalet godkändes våren 2020. Den gemensamma medieredaktionens per-sonal har sedan dess minskats. En nyhetsredaktörstjänst och publikationschefs-tjänsten har inte tillsatts. Redaktionen för Kirkko ja kaupunki består av chefredaktören och 20 anställda. Medieassistenten är gemensam för tidningen och Helsingfors samfällighet. En redaktionsmedlem är deltidsanställd. Personalen har dimensionerad för de många uppdragen, de tre versionerna av papperstidningen och det multime-diala arbetet. Personalens uppgifter och redaktionens arbetsprocess framgår av bilagan. De kommande åren minskar personalstyrkan genom naturlig avgång. Redaktionens storlek står i relation till utgivningsfrekvensden för papperstidningen. Nuvarande koncept kräver mer personal än om papperstidningens utgivningsfrekvens vore lägre.  

I huvudstadsregionens församlingars avtal är ramarna för den gemensamma medie-redaktionens ekonomi strikt hålna. I avtalet konstateras att "Enligt nuvarande bedöming är sparbehovet för 2021-2024 ca 300 000 € och beredskap finns för att ytterligare skära ner kostnaderna  med 220 000 - 450 000 € under perioden 2025-2029." Detta gäller de fasta kostnaderna och inte kostnaderna för tryckning och distribution eftersom de rörliga kostnaderna faktureras på reell basis.

Sparmålet har lett till att den gemensamma medieredaktionen skurit ner sina fasta kostnaderer trots att detta inte med beaktande av kostnaderna nför de senaste årens kriser inte varit enkelt. Då avtalet ingicks var världsläget ett annat. En del av Kirkko ja kaupunkis funktioner sköts av en eller två personer. Med tanke på tidningens ekonomi är det problematiskt att sparmåplet för 2024 är så stort. Till de fasta kostnaderna räknas inte tryckning och distribution eftersom dessa kostnader faktureras på reell ba-sis. Dessutom avdras de förmodade annonsintäkterna och julradions intäkter från andra församlingar i Finland. Då sparbehovet är ca ca 300 000 € borde de fasta kost-nadernas andel av ramen för 2024 vara 1 898 822 € eller åtminstone nära detta belopp. Detta innebär en budgetnedskärning om 151 000 €. Redaktionens verksam-hetsförutsättningar är därefter sämre än för närvarande.

För församlingarna är trycknings- och distributionskostnaderna också väsentliga. För dessa har ca 2,8 mn € reserverats i budgeten. Enligt det nya distributionsavtalet som ingåtts med Posten överensstämmer kostnaderna med tidningens budget: Förhöj-ningen var 3,45 % i relation till ingångspriset och16 % under det återstående halvåret. Följande prishöjning sker tidigast vid ingången av 2024 och ska enligt överens-kommelsen baseras på de reella kostnaderna. Tryckningen torde konkurrensut-sättas senast hösten 2023. Hur väl budgeten håller i fråga om tryckkostnaderna beror bl a på prisutvecklingen för tidningspapper och tryckeriarbetarnas löneförhöjningar. Papperspriset påverkas kriget i Ukraina och av den minskade pappersproduktionen.

Eftersom kostnaderna för papper och distgribution stigit sänktes utgivningsfrekvensen från 20 till 18 nummer i år. Därmed uppstår pauser i utgivningenvilket påverkar för-samlingarnas evenemangsannonser. För det nya distributionsavtalet är detta också vanskligt då tidningen enligt servicebeskrivningsbilagan ska ska utkomma med 20-22 nummer/år. Bl a därför vore det bättre om tidningen gavs ut 20 ggr/år. Detta kräver dock ett anslagstillskott om ca 330 000 € vilketi relation till 18 nummer kompenserar kostnadsökningen för tryckning och distributionav 20 nr. Församlingarna kan enligt det gemensamma medieavtalet var för sig överväga om de vill att tidningen utkommer med 17, 18, 19 eller 20 nummer.

Om Kirkko ja kaupunkis pappersversion utkommer bara 12 ggr/år skulle kostnaderna för tryckning och distribution sannolikt sjunka. Postens kostnader för distributionen påverkas av utgivningsfrekvensen. En sänkning av distributionskostnaderna är inte en självklarhet och står inte i direkt proportion till en minskning av utgivningsfrekven-sen. Tid-ningspapper är dyrt och om man vill minska papperskostnaderna lönar det sig att välja en papperssort som har högre kvalitet än det papper som nu används. De reella kost-naderna och den eventuella inbesparingen klarnar endast genom en konkurrens-utsättning. I så fall måste större resurser ges för webbsidorna och närvaron på sociala medier.  

Utvärdering av kostnaderna

Sedan 2022 har medieredaktionens kostnader fördelats på så sätt att de fasta kostnaderna fördelas enligt medlemsantal medan kostnaderna för tryckning och distribution fördelas enligt de förverkligade kostnaderna. Intäkterna från annonsförsäljningen och julradion avdras från de fasta kostnaderna.

Intäkterna från annonsförsäljningen ska enligt budgeten för 2023 vara 350 000 € medan julradion beräknas inbringa 130 000 €. Att uppnå annonsintäkterna försvåras då utgivningsfrekvensen minskar med två nummer jämfört med 2022. Om intäktsmålet inte uppnås försämras redaktionens ekonomi utan någon form av kompensation. I julradions framtidsplan övervägs hur intäkterna från julradion kunde ökas.

Ramen för 2024 motsvarar målet som anges i avtalet. Då avtalet ingicks var referensramen de fasta kostnaderna (2 198 822 €) i budgeten för 2020. Innevarande år är de fasta kostnaderna 2 049 933 €. Då sparmålet är ca 300 000 € borde de fasta kostnaderna 2024 vara 1 898 822 €. Detta innebär en minskning med 150 111 € i redaktionens budget för nästa år. Detta uppnås genom att inte tillsätta publikationschefstjänsten. Inte heller nyhetschefstjänsten tillsätts. Hösten 2023 klarnar de tom en redaktörs-tjänst lämnas otillsatt. Dessutom räknar man med pensioneringar senast 2025. Övriga kostnader minskar då man avstår från lokalerna i köpcentret Redi. I viss mån måste också reella inbesparingar göras.

Med nuvarande utgivningsfrekvens kan inga inbesparingar göras efter 2025. Om redaktionen minskas måste man anlita freelancers vilket också kostar. Tidningen kan inte ha tomma sidor. De skrivande journalisternas antal i relation till tidningens sidantal/år och innehållet på webben är minimerat för 2024-2025. Redan i dagsläget är det svårt att producera och materialet för webben minskar.

En större förändring skulle kräva en övergång till ett månadsmagasin, vilket kräver att ett nytt koncept måste utarbetas och att närvaron på webben effektiveras. Om direktionen och församlingarna inte besluter något annat uppgår de fasta kostnaderna till 1 898 822 €, vilket exakt motsvarar målet för 2024. Självfallet skulle det för redaktionen vara lättare om man ens något kunde pruta på kraven eftersom man år 2025 ändå uppnår målet. Löneuppgörelsen och den höga inflationen gör det inte lättare att nå målet. Dessa problem kunde inte förutses då avtalet ingicks. Situationen förvärras av att redaktionens främsta arbetsredskap - redaktionssystemet - måste konkurrensutsättas och slutresultatet kan bli dyrare, Om det för arbetet nödvändiga systemet märkbart höjer kostnaderna kan vi tvingas till att nästa år anhålla om tilläggsanslag.  Resultatet av konkurrensutsättningen klarnar i augusti och kan alltså beaktas vid budgetberedningen.

Den stora ökningen av kostnaderna för tryckning och distribution efter att priset på papper höjts och distributionen konkurrensutsatts ledde bl a till att man beslöt ge ut tidningen endast 18 ggr i år i stället för 20 ggr. Dessutom beslöt man med sparmedel kompensera församlingarnas kostnader för tryck och distribution även om de borde fördelas på basis av de verkliga kostnaderna. På ett sätt som inte ännu är klarlagt borde man i år använda 150 000 € inbesparingar vilket motsvarar kostnaderna för ett nummer. Medieredaktionen saknar sådana besparingar som permanent kunde användas. Således måste man för tryckning och distribution reservera tillräckliga resurser.

Med nuvarande trycknings- och distributionspris är tryckningskostnaderna för 18 nr 839 000 € och distributionskostnaderna 2 094 000 €, sammanlagt 2 933 000 €. Resultatet av konkurrensutsättningen av tryckningen påverkar naturligtvis slutresultatet. I årets budget har 2 790 552 € reserverats för tryckning och distribution. Det behövs således ett tilläggsanslag om 179 448 €. Om tidningen nästa år ges ut i18 ggr är de fasta kostnaderna för tryckning och distribution sammanlagt 4 868 822 €. Helsingfors andel är 2 754 371 €, Esbos andel 1 185 905 €, Vandas andel 896 879 € och Grankulla finska församlings andel 31 667 €. Om man vill återgå till 20 nummer behövs ett anslag om 3 256 000 € för tryck och distribution och ett reservationsanslag för stigande kostnader, vilket ger en totalsumma om 3 300 000 €. Detta vore motiverat med tanke på församlingarnas evenemang, kontakterna och läsarna. Det skulle alltså behövas 330 000 € mer för tryckning och distribution än om antalet nummer var 18. Då alla fasta kostnader är de samma skulle kostnadsfördelningen alltså bli Helsingfors 2 949 071, Esbo 1 261 475, Vanda 954 629 och Grankulla 33 647 €. Ett alternativ vore att ge ut 19 nummer, vilket minskar tilläggskostnaderna men ändå stöder församlingarnas kommunikation. Tilläggskostnaderna är i så fall 165 000 € och det behövs totalt 3 135 000 €. Den allokerade totalkostnaden inklusive fasta kostnader är i så fall Helsingfors 2 851 721 €, Esbo 1 223 690 €, Vanda 925 754 € och Grankulla 32 675 €.

Enligt medieavtalet kan församlingarna själv bestämma hur många lokala nummer de vill ha för sitt område. Med beaktande av avtalet med Posten och församlingarnas kommunikationsbehov är 18 nr ett på många sätt motiverat minimum. Om någon av samfälligheterna t ex vill ha 19 eller 20 nummer kan de i sin budget reservera ett större belopp för tryckning och distribution. De kan också välja färre nummer vilket dock är problematiskt med tanke på distributionsavtalet.

Budgetramen för 2023 som gavs våren 2022 och uppgår till 4 569 000 €. Ramen för 2024 är 299 822 € högre. Då är utgivningsfrekvensen 18 nr. Prisstegringen beror på kostnaderna för tryckning och distribution. Medieredaktionens fasta kostnader sjunker däremot till den nivå som sattes som mål för 2024. 20 nr kräver att ramen höjs med 330 000 €. 19 nr kräver att ramen höjs med 165 000 €. Helsingfors andel blir med dessa procentandelar 97 350 €, Esbos andel 37 685 €, Grankullas 1 090 € och Vandas 28 875 €. De fasta kostnaderna stiger inte.

Det slutliga antalet nummer och upplagornas storlek beror på invånarantalet och antalet församlingsmedlemmar. Väldigt stora förändringar torde ändå inte ske på ett eller två års sikt. I tidningens framtidsplan för 2023-2026 föreslås att 2024 och 2025 skulle vara tilläggsår med nuvarande utgivningsfrekvens. Avsikten är att tiden ska användas för att lägga upp ett koncept för en papperstidning vars utgivningsfrekvens är lägre och för att skapa en digital strategi. Om så önskas kan också 2026 användas som optionsår. Detta skulle kräva att församlingarnas ekonomi förbättras avsevärt. Direktionen kan besluta om detta i början av 2025.

Om utgivningsfrekvensen minskar måste distributionsavtalet sannolikt konkurrensutsättas på nytt. I den kommande konkurrensutsättningen av tryckningen kan detta beaktas i villkoren. Grundtanken är att ramen för nästa år ska säkerställa möjligheterna att producera minst 18 nr/år under de kommande två åren. Utan ökning av anslagen för tryckning och distribution lyckas detta inte. Om församlingarna inte är beredda att tillfälligt öka kostnadsramen måste utgivningsfrekvensen minskas med 1-2 nummer.

Kirkko ja kaupunkis är viktig för församlingarnas information om evenemang och det är svårt att veta hur tidningen kunde ersättas med något annat.

Helsingfors samfällighets bidrag till Kirkko ja kaupunki

Ramen som samfälligheten gett medieredaktionen för 2024 är 2 468 466 €. Helsingfors andel av medieredaktionens fasta kostnader beräknas uppgå till 1 002 071 €. Kostnaderna för tryckning och distribution av 15 nummer är för Helsingfors 1 460 250 €, således är Helsingfors totalkostnad 2 462 321 €, vilket nästan motsvarar den givna ramen. Helsingfors samfällighet håller sig alltså inom ramen för 2024 endast om Kirkko ja kaupunki ges ut högst 15 gånger år 2024.

Helsingfors samfällighets ackumulerade inbesparingar i fråga om medieredaktionen uppgick vid årsskiftet till 433 655 €. Av detta räknar man ändå med att använda 256 188 € år 2023. Således återstår av besparingarna vid utgången av 2023 endast 177 467 €.

Kostnaderna för ett tilläggsnummer är 97 350 €.

Helsingfors samfällighet 2024 beställer 16 nummer, överskrids budgetramen för 2024 med 91 205 €. Överskridningen kan täckas med inbesparingar som gjorts tidigare.

Om Helsingfors samfällighet 2024 beställer 17 nummer blir helhetskostnaden för Helsingfors 2 657 021 €. Ramen överskrids således med 188 555 €.

Sedan inbesparingarna från tidigare år förbrukats kräver utgivningen av 17 nummer att Helsingfors samfällighet beviljar ytterligare 11 088€. Avsikten är ändå att överskridningen finansieras genom sparåtgärder som Kirkko ja kaupunki vidtar.

Tre utvecklingskoncept

Med tanke på Kirkko ja kaupunkis och den gemensamma medieredaktionens framtid måste man beakta följande: uppgifterna som getts Kirkko ja kaupunki, församlingar-nas strategiska mål, undersökningen om papperstidningen, e-tidningen och Julradion nått ut till sina målgrupper och vilken betydelse de haft samt församlingarnas och re-daktionens ekonomiska läge. Planen omfattar tre alternativ gällande papperstid-ningen. Samtliga alternativ kräver ändå att man också kan satsa på att utveckla e-medierna.

En papperstidning som ges ut ca 20 ggr/år är i journalistiskt hänseende och med tan-ke på församlingarnas kommunikation det bästa alternativet. Nuvarande utgivnings-frekvens gör det möljligt att behandla frågor som berör tidningens uppgift och vid pla-neringen och förverkligandet kan man bättre beakta t ex kyrkoåret och dess berö-ringspunkter med läsarnas vardag än om utgivningsfrekvensen är lägre. Papperstid-ningen har gott om spaltutrymme för församlingarnas evenemang. Andra lokala frågor kan också ges utrymme. Det finns också plats för nationella och globala frågor som djupt berör mänskorna och ofta också har beröringspunkter med tro och religion. Papperstidningen är aktuell och tjänar i viss mån som nyhetsmedium även om e-tidningen används för snabba nyheter. I papperstidningen kan man liksom på webben också följa med församlingarnas beslutsfattande.

Att övergå till ett månadsmagasin kräver stora förändringar i papperstidningens in-nehåll. Samtidigt måste man då överväga hur de lokala inslagen ska skötas och hur omfattande de lokala församlinsevenemangen ska synas. Kvaliteten ska vara god om man vill bibehålla kontakten till läsarna. I kvalitetshänseende är i så fall det bästa alternativet att tidningen trycks på magasinpapper som är dyrt. För att spara måste man ändå använda tidningspapper, men av bättre kvalitet än för närvarande. För att kunna satsa på det visuella måste pappret vara vitare och ha högre ytvikt. Tidningen blir mer tillgänglig och lättare att läsa för personer med nedsatt syn. För denna målgrupp utgör nuvarande papperssort ett problem.

Det centrala argumentet för övergången till ett magasin som utkommer 12 ggr/år är ekonomin. Sannolikt blir en sådan produkt fördelaktigare än nuvarande papperstid-ning som ges ut 20 ggr/år. Kostnaderna för både tryckning och distribution torde vara lägre. Hur stora de verkliga inbesparingarna blir kan bara klarläggas genom en konkurrensutsättning. Den gemensamma medieredaktionen kan i så fall vara något mindre än nu. Inbesparingarna uppnås i så fall genom naturlig avgång men vid behov måste det ändå vara möjligt att göra nyanställningar för att trygga utvecklingen av tidningen och dess framtid. Att utveckla webbtjänsten är väsentligt för detta alternativ för att trygga kontakten till läsarna.

Det tredje alternativet är ökat regionalt samarbete eller ökat samarbete mellan de största församlingstidningarna, kanske t o m ett gemensamt tidningsunderlag. Det är motiverat att utreda möjligheterna till öka samarbete. Vägen till en gemensam medie-redaktion är ändå lång. Först måste många svårigheter som är förknippade med innehållet, förvaltningen och ekonomin lösas.  

Slutsatser och förslag

För att minska papperstidningens utgivningsfrekvens måste man i praktiken lägga upp ett helt nytt tidningskoncept. Därför är optionsmöjligheten jämte finansiering som möjliggör en oförändrad utgivningsfrekvens motiverad både för huvudstadsregionen och för kyrkan som helhet.

Utgående från alternativen och framtidsplanen finns det starka skäl till att också i fortsättningen ge ut Kirkko ja kaupunki ca 20 ggr/år. Samtidigt säkerställs att e -tid-ningen på webben utvecklas. Här kiunde man komma överens om att använda optio-nen två + ett år (2024-2025 och med separat beslut också 2026). Detta kräver att ägarna skjuter till resurser som täcker kostnaderna för tryckning och distribution av Kirkko ja kaupungki, dessa kostnader är inte relaterade till redaktionen. 

Det lönar sig inte att inleda omställningsförhandlingar endast för att uppnå sparmålen i fråga om de fasta kostnaderna för 2024. På längre sikt kan inbesparingar göras via naturlig avgång.

Avtalsparterna bestämmer var för sig om tidningen ska ges ut 17, 18, 19 eller 20 ggr/år. Optimalt vore 20 ggr/år. Om utgivningsfrekvensen sänks blir det svårare för församlingarna att informera om olika evenemang. Avtalet ger församlingarna rätt att själv bestämm hur många nummer som ges ut. Preliminärt uppger Esbo och Vanda samfälligheter att de sannolikt väljer alternativet 18 nr för år 2024.

Redaktionen fortsätter att under chefredaktörens ledning och i samarbete med för-samlingarna utreda och planera de övriga modellerna. Ett alternativ vore att ge ut papperstidningen 12 ggr/år och att utveckla e-tidningen på basis av en ny strategi. Samtidigt är det skäl att tillsammans med de stora samfälligheterna undersöka hur församlingsmedierna kunde utvecklas.  

Chefredaktören bereder alternativ gällande papperstidningen och de stora försam-lingarnas samarbete till direktionens möte i februari-mars 2025. Då fattas beslut om nuvarande utgivningsfrekvens ska fortsätta ett tredje år eller längre eller om pappers-tidningens utgivningsfrekvens ska sänkas till 12 nr/år.

Arbetet med att utveckla de digitala medierna måste i varje händelse fortsätta. För vår framtid är detta är väsentligt.  

Barnkonsekvensbedöming

Barnkonsekvensbedömning behövs inte i detta ärende.

Tilläggsuppgifter

Samfällighetens direktör Juha Ritamäki, juha.rintamaki@evl.fi

Kommunikationschef Kimmo Holappa, kimmo.holappa@evl.fi

Distribution

Kirkko ja kaupunki chefredaktör Pauli Juusela