Gemensamma kyrkofullmäktige
Föredragningslista 17.06.2026/Ärendenr. 9

Beslutsförslag

Behandling

Beslut

Föredragande ställf. samfällighetens direktör Forsén Stefan

Beslutsförslag

Gemensamma kyrkorådet beslutar föreslå att gemensamma kyrkofullmäktige beslutar

1) att Helsingfors kyrkliga samfällighets inkomstskattesats för år 2027 är 1,00 procent.

2) anmäla den fastställda inkomstskattesatsen till Skatteförvaltningen.

Behandling

Förvaltningsdirektör Silander redogjorde för ärendet.

Beslut

Beslutsförslaget godkändes.

Redogörelse

Bakgrund

Enligt paragraf 91 a i lagen om beskattningsförfarande ska församlingen senast den 17 november året före skatteåret meddela Skatteförvaltningen vilken inkomstskattesats som ska tillämpas. Beslut om skattesatsen fattas enligt 2 paragrafen i Kyrkolagens 6 kapitel av gemensamma kyrkofullmäktige. Helsingfors kyrkliga samfällighets långsiktiga ekonomiplanering, liksom också utgiftsramen i budgeten för 2027, utgår från en kyrkoskattesats om 1,00 procent. Föreslås att skatteprocenten förblir oförändrad.

Motiveringar för beslutsförslaget

Kyrkoskattens avkastning påverkas förutom av skattesatsen även av de inkomster som församlingarnas medlemmar beskattas för samt av praxis vid redovisning av skatter.

Beskattningsbara inkomster

Kyrkoskatteintäkterna baseras på församlingsmedlemmarnas beskattningsbara förvärvsinkomster. Enligt Skatteförvaltningens statistik har beloppet av den beskattningsbara förvärvsinkomsten för medlemmarna i Helsingfors församlingar ökat under åtta år under de senaste 10 åren.

Den senaste tillgängliga statistiken gäller beskattningsåret 2024. Förvärvsinkomstökningen beror på att sysselsättningsläget förbättrats och att löner och pensioner stigit. Uppgifterna för skatteåret 2025 erhålls i november 2026. På basis av pensions- och löneutvecklingen torde inkomsterna ha ökat också under 2025. Nedanstående diagram visar helsingforsförsamlingarnas medlemmars beskattningsbara förvärvsinkomster sammanräknade eurobelopp och de årliga förändringarna.

Det största hotet mot kyrkoskatteintäkterna hur antalet församlingsmedlemmar som har förvärvsinkomster utvecklas. Mängden har sjunkit de senaste åren då också medlemsantalet sjunkit. I diagrammet nedan har antalet personer som får beskattningsbara förvärvsinkomster i församlingarna och förändringarna i dem åren 2014–2024 beskrivits.

Pensionernas andel av inkomsterna är 25 % och lönernas 70 %. Omkring 5 % av beskattningsbara inkomster består bl.a. av olika sociala förmåner. Pensionsinkomsterna har ökat med 4,3 % och 4,5 % under de senaste två åren, medan löneökningarna samtidigt varit 1,6 % och 1,8 %. Utvecklingen påverkas också av att antalet löntagare samtidigt har minskat mer än antalet pensionstagare.

Kyrkoskatteredovisningar

Skatteförvaltningen redovisar kyrkoskatterna månadsvis till skattemottagarna. Huvudsakligen är det fråga om förskottsinnehållning på löner. I praktiken betalar de skattskyldiga aldrig alla upplupna skatter under samma år. Under följande år görs skattejusteringar i form av restskatt eller återbäring på basis av de skattskyldigas deklarationer. I viss mån påverkas redovisningarna de skattebesvär och rättelseyrkanden som gjorts. Behandlingen av dessa kan pågå i flera år och då de klarnat antingen betalas skatterna till skattemottagarna eller uppbärs dessa av skattemottagarna.

I diagrammet nedan finns en beskrivning av de kyrkoskatter som redovisats till Helsingfors kyrkliga samfällighet – med egna stolpar de årliga redovisade kyrkoskatterna och penningvärdena justerade till penningvärdet år 2025.

Kyrkoskatteredovisningarna har ökat årligen sedan 2019. År 2016 var ökningen 1,2 %. År 2017 och 2018 sjönk redovisningarna med 0,6 respektive 0,7 %. 2023 var ett rekordår (+13,6 %), då höjdes både pensioner och löner rejält och inrättandet av välfärdsområdena ledde till ändringar i skattegrunderna. Detta ökade de beskattningsbara förvärvsinkomsterna. År 2024 gjordes två justeringar av skatteredovisningarna och de minskade skatteintäkterna med rentav 6,5 miljoner euro (−3,7 %). År 2025 ökade skatteredovisningarna med 2,6 procent från året innan och summan steg till 93,4 miljoner euro. Skatteinkomstens köpkraft har dock försämrats sedan 2009 på grund av inflationen. Inkomsterna torde fortsättningsvis växa under 2026 eftersom löner och pensioner stiger.

Enligt olika prognoser ska nationalekonomin växa 2026 med en knapp procent och till 2027 förutspås en ökning på knappt två procent. Arbetslösheten förväntas ligga kvar på samma nivå som 2025 och situationen torde förbättras något till år 2027. Inflationen har legat på en mycket låg nivå och skulle ligga under 2 % även under 2026 och 2027.

I budgeten beräknas ökningen av kyrkoskatten för år 2026 uppgå till 0,0 procent och 2,0 procent för år 2027. Efter det har en längre ekonomiplan utarbetats försiktigt med tanke på kyrkoskattens nolltillväxt, varvid den svagare skatteinkomstens utveckling inte överraskar negativt.

Kyrkofullmäktige fastställer årligen kyrkoskattesatsens belopp. Helsingfors samfällighets skattesats har redan länge varit 1,00 %. Den minsta procentandelshöjning eller -sänkning som kan göras är 0,05 procentandelar vilket motsvarar en 5 % förändring i skatteintäkterna. En minimihöjning skulle innebära en beräknad ökning av skatteinkomsten med cirka 4,5 miljoner euro med antagandet att summan av medlemmarnas sammanlagda beskattningsbara inkomster skulle förbli densamma. Vasa samfällighet höjde 2017 sin skatteprocent från 1,25 % till 1,40 %. Åbo och S:t Karins samfällighet höjde skatteprocenten 2018 från 1,00 % till 1,25 %. På basis av statistiken samt uppgifter från samfälligheterna i Vasa och Åbo-S:t Karins hade höjningarna obetydlig inverkan på medlemsantalet.

På basis av ovanstående finns det inget tryck att höja kyrkoskattesatsen för år 2027.

Tidtabell

Inkomstskatteprocenten ska delges Skatteförvaltningen senast 17.11. Det har blivit praxis att redan under sommaren bestämma skattesatsen som grund för budgetprocessen.

Konsekvens- och riskbedömning

Inkomstskatteprocenten inverkar direkt på samfällighetens kyrkoskatteintäkter. Detta kan kyrkofullmäktige påverka. De beskattningsbara inkomsterna utvecklas i samhället och på marknaden och i praktiken saknar samfälligheten möjlighet att påverka dessa. Den ekonomiska utvecklingen i framtiden består i praktiken alltid av spekulationer. En stagnerande ekonomi påverkar arbetsmarknaden och påverkar direkt kyrkoskatteintäkterna.

Det är inte nödvändigt att göra en barnkonsekvensbedömning i ärendet.

Grunder för befogenhet

Förvaltningsstadgan 3 kap. 1 § 1 mom.
Förvaltningsstadgan 4 kap. 7 § 6.6 punkten

Kyrkolagen 6 kap. 2 § 2 mom.

Tilläggsuppgifter

Förvaltningsdirektör Juha Silander, tfn. 040 563 9709, juha.silander@evl.fi

Ekonomichef Pasi Perander, tfn. 050 479 6380, pasi.perander@evl.fi