Församlingsrådet i Petrus församling
Protokoll 05.10.2026/Paragraf 73

Föredragande Kyrkoherde, Petrus församling

Beslutsförslag

Beslut

Föredragande Kyrkoherde, Petrus församling

Beslutsförslag

Gemensamma kyrkorådet beslutar

1) godkänna förslaget på budget för år 2027 samt verksamhets- och ekonomiplan för åren 2027–2029 som skickas för utlåtande.

2) be församlingsråden, samarbetskommittén, samfällighetens ledningsgrupp och kyrkoherdekonferensen om utlåtande gällande förslaget på budget för år 2027 samt verksamhets- och ekonomiplan för åren 2027–2029. Utlåtandena ska ges senas 09.10.2026. 

Behandling

Förvaltningsdirektör Silander redogjorde ärendet.

Under handläggningen fördes 13 anföranden.
 

Beslut

Enligt förslag. Paragrafen justeras omedelbart.

Redogörelse

Bakgrund

Enligt kyrkoordningen ska samfälligheten inför varje räkenskapsår godkänna en budget senast i december året innan. I samband med att godkänna budgeten ska gemensamma kyrkofullmäktige även godkänna en verksamhets- och ekonomiplan som gäller för tre år. I budgeten samt verksamhets- och ekonomiplanen godkänner man samfällighetens verksamhetsmässiga och ekonomiska mål. Budgeten samt verksamhets- och ekonomiplanen ska utarbetas så att man tryggar förutsättningarna för att utföra uppgifterna inom samfällighetens gemensamma tjänster och församlingarna.

I kyrkoordningen föreskrivs dessutom att man i budgeten ska ta de anslag och inkomstberäkningar som förutsätts av de verksamhetsmässiga målen. I budgeten ska man även kunna visa på att ett ekonomiskt resultat bildas och att församlingens finansieringsbehov täcks. Anslag och inkomstberäkning kan tas i budgeten med brutto- eller nettobelopp. Helsingfors kyrkliga samfällighets budget har utarbetats delvis enligt bruttoprincip och delvis enligt nettoprincip. Verksamhetsplanen grundar sig på Helsingfors kyrkliga samfällighets strategi Modigt tillsammans.

Gemensamma kyrkorådet godkände på sitt möte 23.4.2026 en budgetram för församlingarna och de gemensamma tjänsterna för åren 2027–2029 samt gav beredningsinstruktion med planeringsblanketter och tidtabeller.

Enligt 3 kap. 50 § i kyrkoordningen ska församlingsrådet ges tillfälle att ge ett utlåtande innan gemensamma kyrkofullmäktige fattar beslut i ett ärende som gäller verksamhets- och ekonomiplanen och budgeten för den kyrkliga samfälligheten.

Utlåtandet från samarbetskommittén ombeds på basis av 2 kap. 3 § 2 mom. i Kyrkans samarbetsavtal i huvudsak ur personalplanens synvinkel.

Samfällighetens direktörskollegium och presidium kom i juni 2024 överens om att man som en del av att utveckla samfällighetens ledningsgrupps arbete i fortsättningen även ber om utlåtande av samfällighetens ledningsgrupp. Man bad om ledningsgruppens utlåtande för första gången i samband med budgetförslaget 2025.

Gemensamma kyrkorådet framförde hösten 2024 önskemål om att utveckla budgetprocessen. Som en åtgärd kom man hösten 2025 fram till att begära utlåtande om budgetförslaget för år 2026 även från kyrkoherdekonferensen.

I budgeten finns utöver de allmänna motiveringarna även delar för driftsekonomi, resultaträkning, investering och finansiering Förslaget för budget 2027 samt verksamhets- och ekonomiplanen för åren 2027–2029 finns som bilaga.

Budgeten och verksamhets- och ekonomiplanen har bibehållit sina strukturer. Budgetboken innehåller driftsbudgeten, resultaträkningen, investeringarna och finansieringsbudgeten. I driftsbudgeten anges målen för verksamheten och beviljas anslag för deras förverkligande. I bokslutet följer man upp hur verksamhetsmålen och de ekonomiska målen förverkligas.

Motiveringar för beslutsförslaget

1.      Handlingsplaner och strategin Kyrkan i Helsingfors år 2027

Verksamhetsplanerna för år 2027 har utarbetats på en förnyad blankett där församlingarna och avdelningarna för gemensamma tjänster identifierar centrala fenomen i sin verksamhetsmiljö och strategiska prioriteringar för sin verksamhet. Församlingens eller avdelningens årliga mål specificeras på en ny blankett i fråga om åtgärder, ansvar, tidtabeller, resurser och mätare. Blanketten innehåller också en bedömning av de risker som är förknippade med verksamheten. Den nya strukturen gör det mer synligt hur förändringar i verksamhetsmiljön påverkar inriktningen av verksamheten och hur de långsiktiga prioriteringarna konkretiseras i årliga åtgärder. En bedömning av mätare och risker bidrar i sin tur till att följa upp och kontrollera effekterna av hur verksamheten fastställs.

Verksamhetsmiljön kombinerar osäkerhet och nya möjligheter

De vanligaste identifierade fenomenen i församlingarnas planer gäller förändringar i befolkning, medlemmar och regionstruktur och de har noterats i verksamhetsplanerna för 12 församlingar. Stadsdelarnas uppbyggnad, migration, åldrande, antalet barnfamiljer och medlemsutvecklingen påverkar var kyrkan särskilt behövs och vilka hurudana gemenskaper bildas på områdena. Utvecklingen är inte densamma överallt: i vissa delar av staden ökar befolkningen och medlemsantalet, medan en minskning i medlemsantalet i andra delar av staden utmanar församlingens ekonomi och kontakten till invånare i området.

Ekonomisk osäkerhet, fattigdom och resurstryck återspeglas i nio församlingars planer. Ökningen av levnadskostnaderna, arbetslöshet och nedskärningar i social trygghet ökar behovet av diakonal hjälp, mathjälp, samhällelig verksamhet och mötesplatser med låg tröskel. Samtidigt minskar församlingarnas egna personal- och verksamhetsresurser. Detta förutsätter att verksamheten prioriteras, att man stärker frivillighet och bygger upp nya slags partnerskap. I det gemensamma församlingsarbetet syns samma utveckling bland annat som ett växande behov inom mathjälp, bostadslöshetsarbete, studerandenas utkomst, familjerådgivning och sysselsättningsfrämjande tjänster.

Säkerhetsmiljön, världsläget och polariseringen identifieras också som centrala fenomen i nio församlingar. Församlingarnas svar betonar att upprätthålla hopp, erbjuda trygga mötesplatser samt ekumenik och religionsdialog, stöda kristålighet och beredskapsplanering. Inom gemensamma tjänster gäller säkerheten dessutom tjänsternas kontinuitet, personalens belastning, datasäkerhet, systemrisker och kriskommunikation.

Vid sidan av osäkerheten visar planerna på en viktig positiv möjlighet för helsingforsborna i förhållande till kyrkan och religionen: nio församlingar lyfter fram ett ökat intresse för andlighet, kristendom eller kyrkan. Fenomenet förknippas särskilt med ungdomar och unga vuxna och med människors önskan att bli en del av meningsfulla gemenskaper och former av andligt liv. Den gemensamma utmaningen är att omvandla detta intresse till ett bestående församlingsband och till att man upplever det betydelsefullt att höra till kyrkan. I takt med att engagemanget ökar kan det inte bara synas i ett mer aktivt deltagande utan också i ett frivilligt ansvar vid planeringen och genomförandet av verksamheten.

Lokaler, personal och arbetsfördelning påverkar funktionsförmågan

Lokaler, renoveringar, evakueringsutrymmen och tillgänglighet kommer upp som centrala frågor för ungefär hälften av församlingarna. Förändringarna i lokalerna bidrar för sin del till om människor hittar verksamheten, kan man bevara verksamhetsmöjligheter för frivilliga i området och förverkligas kyrkans lokala närvaro på ett jämlikt sätt. Församlingarna förbereder sig för förändringar genom att stärka kommunikationen och personliga inbjudningar samt genom att utveckla verksamhet på gräsrotsnivå, transporter, möjlig samanvändning av utrymmen och möjligheter till digitalt deltagande.

Lokalfrågorna bildar en tydlig gränssnittsyta mellan församlingarna och de gemensamma tjänsterna. Syftet med de fastighets- och utrymmesanvändningsstrategier som styr fastighetslösningarna är att öka utrymmeseffektiviteten, att koncentrera verksamheten till kyrkobyggnader och att minska antalet lokaler som används för eget bruk. Från församlingarnas synpunkt återspeglas lösningarnas effekter i områdesvis tillgänglighet, diakonal närvaro och samhällenas fortlevnad. De planerade förändringarna av lokaler för gemensamma tjänster påverkar i hög grad arbetskulturen, såsom ledning, personalupplevelse och samarbete. När det gäller lokalplanering är det därför nödvändigt att vid sidan av kostnader och nyttjandegrader kontinuerligt granska vilka konsekvenser det får för enheterna och församlingarnas grundläggande uppgift.

Förändringarna i ledarskap, personal och förtroendevalda har skrivits in i tio verksamhetsplaner. År 2027 inleds en ny period av förtroendevalda, och dessutom sker i flera församlingar och avdelningar förändringar i ledningen, pensioneringar och omorganisering av uppgifterna. Vissa avdelningar lyfter fram som sina särskilda mål åtgärder gällande personalplanering och utveckling såsom introduktion, förtydligande av roller, säkerställande av kompetens, informationsledning och stöd för förändringsledning. Dessa åtgärder har ett direkt samband med hela samfällighetens förmåga att förverkliga sina egna mål under förändrade förhållanden.

Nätverk, frivillighet och hoppets gärningar genomsyrar planerna

Av de val som görs i strategin Kyrkan i Helsingfors syns nätverk i vilka man kan göra gott och frivillighet (val 3) samt hjälparbetet och hoppets gärningar (val 4) i verksamhetsplanerna för alla 19 församlingar. Frivilligheten syns i planerna som en starkare delaktighet, handling och ansvarsbörda. Församlingsmedlemmarna bjuds in till att planera och förverkliga verksamhet, medverka vid gudstjänster, delta i diakoniarbete och bemötanden samt bidra till utvärderingen av verksamheten. Samtidigt identifieras färre eller äldre frivilliga i flera planer som en risk som hotar kontinuiteten i verksamheten.

De gemensamma tjänsterna kompletterar den lokala frivilligheten genom att bygga stadsomfattande nätverk, utveckla gemensamma redskap för frivilligverksamheten, stöda utvecklingen av partnerskap och stärka förutsättningarna för extern finansiering. De gemensamma tjänsterna stöder formandet av frivillighet bland annat genom nätverk för mathjälp, i det gemensamma diakoniarbetet och som en del av kärntjänsterna. Som en del av det gemensamma strategiarbetet sammanställer man en helhetsbild över partnerskapen mellan församlingar och gemensamma tjänster och  funderar över hur man kan utveckla påverkansarbetet.

Hoppets gärningar konkretiseras i församlingarna som ekonomisk hjälp, mathjälp, samtalsstöd, gemensamma måltider, bemötanden med låg tröskel, bygga fred och försoning samt stärka tron på framtiden. Inom gemensamma tjänster kompletteras helheten bland annat av familjerådgivning, sjukhussjälavård, läroanstaltsarbete, Stadin Safka, Livsrummen samt verksamhetsmodeller som främjar sysselsättning och delaktighet. Församlingarnas lokala närvaro och specialkompetensen i de gemensamma tjänsterna bildar som bäst ett servicenätverk som kompletterar varandra och besvarar Helsingforsbornas behov.

Flerspråkighet syns inte bara i församlingsverksamheten utan också i stödtjänsterna

Flerspråkighet (val 1 i strategin Kyrkan i Helsingfors) återspeglas åtminstone indirekt i planen för 15 församlingar, av vilka närmare anteckningar om dess genomförande syns i fem församlingar. Konkreta verksamhetsformer för att främja flerspråkighet är flerspråkiga gudstjänster, tolkning, flerspråkig kommunikation, stöd till nyanlända, utbildning av personal och att man bjuder in personer från olika språkbakgrunder till medlemmar i gemenskaperna och till att bära ansvar. Flerspråkigheten är dock det mest ojämnt konkretiserade valet av de strategiska valen.

Församlingarnas flerspråkiga verksamhet kompletteras av arbete på främmande språk (som verkar under det gemensamma församlingsarbetet) och vars team på fem olika språk verkar på olika håll i staden. Målen för arbetet inkluderar flerspråkiga andliga samfund, servicestigar, klarspråk, stöd för internationella studenter och språkmedveten handledning. Vid sidan av församlingsverksamheten utvecklar t.ex. begravningsväsendet flerspråkigheten i sina tjänster, förvaltningsavdelningen ser till att tvåspråkiga tjänster förverkligas och personalavdelningen stärker mångfalden och jämlikheten i personalpraxis. Med tanke på de nedskrivna målen är viktiga temana för gemensam begrundan vad man förverkligar tillsammans, vilka åtgärder som främjar flerspråkighet förväntas av församlingarna och de olika avdelningar samt med vilka mätare man bättre kan bestyrka utvecklingen av en flerspråkig gemenskap.

Unga och unga vuxna bildar en gemensam möjlighet till tillväxt

Ungdomar och unga vuxna (val 2) visas som åldersgrupp åtminstone indirekt i planen för 17 församlingar. I nio församlingar har valet utvecklats till en stark målgrupp för verksamhetsplanen. Målen har att göra med andliga gemenskaper, gudstjänstlivet, anknytningen efter skriftskolan, läroanstalter, kommunikation, välfärd och ansvarstagande.

De gemensamma tjänsterna har till uppgift att komplettera församlingarnas lokala verksamhet med stadsomfattande tjänster och strukturer. Läroanstaltsarbetet stöder de studerandes välfärd och bygger upp kontakten till församlingarna. Valet av målgrupp återspeglas också i satsningarna inom kommunikation och medieproduktion genom hur man satsar på innehållsproduktionen. Samfälligheten kan också stärka de ungas ingång till arbetsmarknaden och de som arbetar med åldersgruppen samlar en helhetsbild av det arbete med unga vuxna som utförs i Helsingfors. När nästan alla församlingar och flera enheter inom gemensamma tjänster riktar sin verksamhet mot samma målgrupp är det ännu viktigare att skapa en gemensam lägesbild av verksamhetens omfattning, lokala skillnader och betoning på utvecklingen samt att identifiera samarbetsmöjligheter både internt och med externa partner.

Vid mätning går man mot en övergång från verksamhet till effekter

De mätare som har antecknats enligt den nya blanketten för verksamhetsplaner är oftast inriktade på antalet deltagare och frivilliga, förverkligandet av verksamheterna samt hur kommunikationen nått ut. Om verksamheten upplevs lyckad ser man det i kvalitativ och kvantitativ respons. Inom de gemensamma tjänsterna följer man upp exempelvis handläggningstider, servicenivå, personalerfarenhet, framsteg i projekt, ekonomiskt utfall och tjänsternas tillgänglighet. Mätarna beskriver således hur omfattande verksamheten är och hur människor nås.

Mätare som för tillfället är sällsynta är sådana som visar kyrkans verksamhets effekt som en del av förändringen inom exempelvis tillhörighet, delaktighet, andlig kontakt, funktionsförmåga eller samarbete. För att påvisa effektfullheten är det därmed viktigt att under de kommande åren utveckla uppföljning och utvärdering så att man vid sidan om verksamhetens omfattning kan bedöma vilka ändringar som uppstår i Helsingforsbornas liv, gemenskaper eller i kyrkans verksamhetsförutsättningar.

På väg mot en gemensam strategi från 2028

Verksamhetsplanerna för år 2027 visar att strategin Kyrkan i Helsingfors är i stor utsträckning närvarande i församlingarnas och de gemensamma tjänsternas arbete. Nätverk och frivillighet samt hoppets gärningar framstår som gemensamma mål för hela organisationen, samtidigt som unga och unga vuxna utgör en central prioritering i närapå hela staden. Att verkställa flerspråkighet är mer ojämnt fördelat än andra val, men det finns också många möjligheter.

De aktuella verksamhetsplanerna är de sista som har utarbetats under den gällande strategin Kyrkan i Helsingfors. I det arbete med att uppdatera strategin som inleds våren 2027 är det viktigt att förena församlingarnas lokala kännedom och specialkunnandet i de gemensamma tjänsterna till en gemensam lägesbild. Samtidigt bör man i planeringen av verksamheten och ekonomin sörja för att strategiska val inte bara återspeglas i målen, utan också i resursfördelning, arbetsfördelning och gemensamma mätare.

2.      Kommentarer till budgetförslaget

Församlingarna överväger om besparingar och testamentsmedel kan tas med i verksamhets- och ekonomiplanen. Hur dessa medel används beskrivs närmare under rubriken De ekonomiska utsikterna för Helsingfors kyrkliga samfällighet.

Det generella ekonomiska läget och utsikterna för utveckling

Europa

Instabiliteten i den internationella miljön, främst på grund av krig på olika håll, har fortsatt och verkar fortsätta. Trots allt är situationen i Europa relativt stabil, även om man inte ser någon starkare ekonomisk tillväxt. Under våren 2026 förutspådde Europeiska kommissionen att EU:s ekonomiska tillväxt kommer att uppgå till cirka 1,4 % år 2027. Inflationen förväntas sjunka från drygt tre procent till ungefär två och en halv procent. Den traditionella industrin lider av svag konkurrenskraft. Däremot ökar investeringarna och efterfrågan på ren teknik och artificiell intelligens. Arbetslösheten ligger nära den nuvarande nivån. Nya arbetstillfällen skapas, men med måtta. Lönerna stiger något snabbare än inflationen. [1]

Finland

Den ekonomiska situationen i Finland är fortfarande ganska dämpad trots att den aningen växer. De ekonomiska prognoserna för år 2027 har sjunkit från prognoserna för år 2026. Den ekonomiska tillväxten väntas bli cirka 2 procent, medan prognosen för år 2026 är något över 2 procent. Arbetslösheten förväntas minska något men å andra sidan förväntar man inte att t.ex. exporten ökar. Inflationen väntas förbli under 2 procent.

Hushållens ekonomiska situation förväntas underlättas något. Realinkomsterna förväntas öka, vilket leder till ökad köpkraft och konsumtion. Denna utveckling förbättrar sysselsättningsutsikterna och därmed de beskattningsbara inkomsterna. Detta är den utveckling som bäst stöder församlingshushåll som lever på kyrkoskattmedel.

Kyrkans ekonomiska situation

Trots den mycket långsamma tillväxten i både Europas och Finlands ekonomi har den sammanlagda ekonomin inom Finlands kyrkas församlingsekonomier stärkts eller förblivit stark redan flera år i rad. Överskottet år 2025 minskade något jämfört med de två föregående åren, men var fortfarande högt.

Församlingsekonomiernas totala skatteintäkter ökade återigen år 2025, tillgångarna ökade och tillgångarnas tillräcklighet hölls på mycket god nivå. Lånestocken minskade år 2024 efter en långvarig tillväxt, men år 2025 ökade antalet långfristiga lån med cirka 10 procent och nådde det högsta beloppet hittills. Dock hölls självförsörjningsgraden på över 90 procent.

Ökningen av intäkterna från de redovisade kyrkoskatterna har varit bättre än väntat under de senaste åren. Även år 2026 har skatteredovisningarna för början av året varit de största på fem år. Det bör dock noteras att tillväxten inte räcker till för att täcka ökade personalkostnader och andra kostnader.  Ökningen av skatteinkomsterna har inte varit jämn mellan församlingsekonomierna. År 2025 ökade skatteintäkten för 51 procent av församlingsekonomierna och sjönk för 49 procent.

Församlingsekonomierna får finansiering av staten för vissa samhälleliga uppgifter som fastställts till församlingarna med olika lagar. Dessa är begravningsväsendet, folkbokföringen samt underhåll av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och lösöre.

Genom en lagändring skar man i finansieringen permanent ca 20 mn € i början av år 2025. Samtidigt ändrade kyrkomötet fördelningsförhållandena mellan församlingsekonomierna. På basis av dessa minskade Helsingfors kyrkliga samfällighets andel av statsfinansieringen med 3,8 mn €. I fördelningen följde man en övergångstid på två år och det slutgiltiga fördelningsförhållande träder i kraft år 2027 då statsfinansieringens andel minskar med ännu kring 1,5 mn €. På sommaren 2025 har regeringen gjort en proposition om fler nedskärningar åren 2026 och 2027. Finansieringens belopp har föreslagit minska båda åren med 9,8 mn €. Nedskärningen genomfördes år 2026 och budgetpropositionen för år 2027 har samma nedskärning. Då budgeten bereddes fanns det ännu ingen kännedom om Helsingfors församlings andel av finansieringen. Den slutliga summan klarnar då kyrkomötet och riksdagen fattat beslut i ärendet.

Församlingsekonomierna betalar lagstadgade andelar till Kyrkans centralfond (6,5 % av skatteintäkterna) och Kyrkans pensionsfond (5,0 % av skatteintäkterna) samt avgift till Skatteförvaltningen för skatteuppbörden (3,2 % av Skatteförvaltningens kostnader). Med avgifterna finansieras Kyrkostyrelsens och domkapitlens verksamhet, pensionerna samt uppbörden och redovisningen av kyrkoskatterna. Dessutom betalas pensionsavgift på basis av utbetalda löner (21 %). Kyrkomötet i november fastställer storleken på alla egna avgifter medan kostnaderna för skatteuppbörden fastställs av riksdagen.

De ekonomiska utsikterna för Helsingfors kyrkliga samfällighet

Helsingfors församlingars medlemsantal har under de senaste tio åren i genomsnitt minskat 1,3 % per år och under de fem senaste åren med i medeltal 1,6 % årligen. År 2025 var ett undantag då medlemsantalet minskade med endast 1 886 personer. En bakgrund till den fördelaktiga utvecklingen av medlemsantal är framför allt flyttrafik inom Finland, som gynnar Helsingfors. Medlemsutvecklingen år 2026 ser nästan lika bra ut som år 2025.

De redovisade skatteintäkterna har ökat från 2019 till 2023. Efter rekordåret 2023 minskade skatteredovisningarna med 3,7 % år 2024. Beloppet hölls dock på en nivå som var högre än exempelvis år 2022. Bakgrund till en bra utveckling i skatteredovisningen var Helsingfors församlingsmedlemmarnas fortsatta ökning i löne- och pensionsinkomster.

Skatteintäktsberäkningen för år 2026 – 93,5 mn euro – skulle överskridas något. På basis av uppdateringen av ekonomiplanen på våren 2026 har man kommit fram till en skatteavkastning på 95,3 mn euro för år 2027. Möjligheter för en ökning i skatteintäkterna är fortfarande verklig men de positiva utsikterna minskar hela tiden. I ekonomiplanen räknar man med att skatteutvecklingen håller sig på 2027 års nivå.

Under planeringsperioden 2027–2029 väntas samfällighetens ekonomiska situation stramas åt på grund av den förväntade låga skatteintäktsutvecklingen. Med den nuvarande strukturen ökar personalkostnaderna och andra kostnader mer än skatteintäkterna.

Enligt budgeten för 2025 är årsbidraget 7,2 mn €. De planmässiga avskrivningarna är 7,7 mn € och räkenskapsårets resultat -0,4 mn €. Bokslutsdispositionerna uppgår till 0,45 mn € och räkenskapsperiodens överskott 0,02 mn €.

Krematorierna vid Helsingfors kyrkliga samfällighet kommer under de följande några åren utrustas med rengöringsapparatur för rökgas eller alternativt ska man bygga ett nytt miljövänligt krematorium som innehåller motsvarande rengöringsapparatur. Dessa krav med tidsfrister som ställts av Helsingfors och Vanda miljöskyddsmyndigheter torde under granskningsperioden leda till en budgetändring för investeringarnas del.

Kyrkans gällande tjänste- och arbetskollektivavtal (KyrkTAK) gäller för tiden 1.3.2025–29.2.2028. Således har man kunnat räkna budgetårets personalkostnader förhållandevis noggrant.

Besparingar som överförts till 2026 var enligt följande:

Besparingar 31.12.2025 är sammanlagt 10 675 101 euro varav församlingarnas andel var totalt 6 880 020 euro och gemensamma församlingsarbetets andel var totalt 3 795 081 euro.

I budgeten för 2027 ökar församlingarnas besparingar med 0,4 mn. Det gemensamma församlingsarbetet använder tidigare besparingar på 0,2 mn euro (andra enheter inom gemensamma tjänster berörs inte av möjligheten att överföra rester (besparingar) från driftsekonomin). Av gruppen Gemensammas ram för 2027 blir 0,4 mn euro oanvända (företagshälsovård 0,2 mn euro och folkbokföring 0,2 mn euro). 12 församlingar har i sin budget för 2027 räknat med att intäktföra testamentsmedel till ett sammanlagt värde av ca 0,6 mn €.

De senaste förändringarna i ekonomin

Den goda avkastningen av kyrkoskatteredovisningarna bröts år 2024, då den långsiktiga prognosen måste sänkas.

Bytet av kapitalförvaltare år 2026 medför en stor försäljningsvinstbokföring i resultaträkningen, då de placeringar som den tidigare kapitalförvaltaren förvaltat säljs. Hela försäljningsinkomsten jämte all vinst återinvesteras av de nya kapitalförvaltarna.

En eventuell ändring av avskrivningsplanen, om gemensamma kyrkofullmäktige så beslutar, medför att avskrivningstiderna förkortas med en stor engångsavskrivning för år 2026. Trots att avskrivningstiderna förkortas kommer avskrivningssumman i framtiden att minska och underlätta den ekonomiska balansen.

Medlemsprognos

Helsingforsförsamlingarnas medlemsantal i början av åren 2022–2026 och prognos för 2027–2029 [2])
år 1.1.2022    1.1.2023    1.1.2024    1.1.2025    1.1.2026    1.1.2027    1.1.2028    1.1.2029

medlemsantal 322 254   315 446   310 515   307 247     305 361      302 361      298 861      295 361

Helsingfors invånarantal i början av åren 2022–2026 och prognos för 2027–2029 2)                           

år    1.1.2022    1.1.2023    1.1.2024   1.1.2025    1.1.2026     1.1.2027     1.1.2028    1.1.2029

invånare 658 457     664 028      674 500      684 018      694 392      702 767       711 931      720 968                           

3.      Förslagets centrala punkter

A)    Driftsbudgetsdelen

I driftsbudgeten fastställs målen för verksamheten och anslagen för genomförandet som ges till den gemensamma förvaltningen, församlingarna (församlingsverksamheten), avdelningarna inom gemensamma församlingsarbetet, kommunikationen, medieredaktionen och för understöd (gemensamma församlingsuppgifter), begravningsväsendet samt fastighetsväsendet.

I april 2026 fastställde kyrkorådet att budgetramen för driftsbudgetanslagen 2027 är 92,9 mn €. Beloppet omfattar församlingarnas ramanslag på 48,1 mn euro, ramanslaget för gemensamma tjänster på 33,1 mn euro. Ramanslaget för gruppen Gemensamma är 11,7 mn euro.

Till anslaget för gruppen Gemensamma hör anslagen för lagstadgade uppgifter som finansieras med statsfinansiering, totalt 7,2 mn €, olika personalförmåner 2,9 mn € samt 1,600 mn € behovsprövat anslag.

Fördelning av helhetsanslaget 2027

Anslagsfördelningen mellan församlingarna och de gemensamma tjänsterna grundar sig på gemensamma kyrkofullmäktiges beslut 11.9.2025 § 63 om fördelningen av helhetsanslaget:

a.      Från helhetsanslaget minskar man utgifterna för gruppen Gemensamma. Till gruppen Gemensamma hör lagstadgade utgifter som finansieras med statlig finansiering, personalförmåner, anslag av engångskaraktär och andra gemensamma anslag.

b.      Den resterande delen av helhetsanslaget (verksamhetsutgifterna) delas bland församlingarna och de gemensamma tjänsterna enligt följande:

i.            Församlingar 59,71 %

ii.            Gemensamma tjänster 40,29 %

Räknat ur driftsbidraget är församlingarnas andel 63,03 % och de gemensamma tjänsternas 36,97 %.

I samma beslut beslutade GKF konstatera att

a) det anslag som anvisats församlingarna (driftsbidrag) är 51 216 408 euro. Från det drar man av avskrivningar för totalrenoveringars investeringar i församlingarnas lokaler som gäller beräkningen av interna hyror (3 086 729 euro). Därefter uppgår församlingarnas ramanslag (driftsbidrag) för 2027 till 48 129 679 euro.

b) anslaget för gemensamma tjänster (driftsbidrag) är 30 040 784 euro, till vilket läggs till avskrivningar för totalrenoveringars investeringar i församlingarnas lokaler som gäller beräkningen av interna hyror (3 086 729 euro). Därefter uppgår ramanslaget för gemensamma tjänster till 33 127 512.
 

* Då man bedömer hur statsfinansieringen räcker till ska man utöver dessa driftsbidragsutgifter även beakta avdrag och då man allokerar kostnader de räknade kostnaderna som man får reda på ur bokslutet.

Fördelning av församlingsverksamhetens anslag

Anslaget för församlingsverksamhet fördelas på församlingarna enligt principerna som kyrkofullmäktige fastställde den 6.3.2025 enligt följande:

         Grunddel 75 % varav

o        80 % församlingsmedlemmar i förhållande till

o        20 % boende på området i förhållande till

         Fördelningsandel räknat på basis av verksamhet tot. 20 %

o        Helsingforsförsamlingarnas medlemmar som deltagit i församlingens skriftskola 6 %

o        Döpta till församlingen 3 %

o        Församlingens diakonala behov tot. 6 %

         Områdets socioekonomiska ställning 4 %

         Personer över 80 år som bor på området 2 %

o        Målgrupper för strategin Kyrkan i Helsingfors tot. 5 %

         Personer som bor på området som talar annat än inhemska språk 2,5 %

         Församlingsmedlemmar i åldern 15–29 år 2,5 %.

         Tillägg tot. 5 %

o        Tuomiokirkkoseurakuntas specialtillägg 2,5 %

o        De svenskspråkiga församlingarnas specialtillägg 2 %

o        Tillägg för arbete på främmande språk 0,5 %.

Interna hyror

Gemensamma kyrkorådet fattade 6.3.2025 § 21 beslut om grunder för att fastställa gällande interna hyror och om grunderna för fördelning av församlingarnas anslag.

Den interna hyran för utrymmen som församlingarna har till förfogande fastställs enligt följande:

         Bruks- och underhållskostnader samt kostnader som bokförs på driftsekonomin i samband med investeringar hör till utrymmesanvändarens interna hyra enligt faktiska kostnader.

         Avdragen för investeringar i totalrenoveringar ingår inte i den interna hyran (basunderhåll av fastigheten). Avdrag för investeringar i totalrenoveringar i utrymmen församlingarnas använder minskas från det anslag som riktats till församlingarna.

         Avdrag för investeringar i ombyggnader ingår i utrymmesanvändarens interna hyra (höjning av nivå som önskats av utrymmesanvändaren).

Med investeringar i totalrenovering avser man basunderhåll av fastigheter för att hålla fastigheten i skick. Med investeringar i ombyggnader avser man ändringar utrymmesanvändaren önskat och förbättring av nivån/kvaliteten.

Vid de gemensamma tjänsterna bildas den interna hyran av föregående årets förverkligade kostnader (driftsbudgetutgifter och avdrag) av den fastighet eller det verksamhetsutrymme i avdelningens/enhetens bruk. Fastigheten eller verksamhetsutrymmet behandlas som en helhet. Ifall fastigheten eller verksamhetsutrymmet har fler användare delas den interna hyran i förhållande till de kvadratmetrar varje användare har till förfogande.

Både i församlingarna och i de gemensamma tjänsterna motsvarar antalet kvadratmeter som ligger till grund för internhyran de uppgifter som respektive aktör före utgången av februari föregående år meddelat.

Kostnader av engångsnatur som inte aktiveras men som gäller investeringar har allokerats till hyrorna fr.o.m. 1.1.2023. Periodiseringsprinciperna har godkänts av kyrkofullmäktige. Man fortsätter inte längre med denna praxis från 1.1.2024 men periodiseringen av alla kostnader som bokförts i driftsbudgeten senast 31.12.2023 fortsätter till slutet av periodiseringstiden.

Internhyran för lokaler som hyrs upp externt ska från och med 1.1.2023 motsvara de reella hyreskostnaderna, till vilka kostnaderna för underhåll ytterligare läggs. Den församling eller gemensam tjänst som hyr upp lokaler externt ska förbinda sig till att betala internhyra för lokalen under hela den tid som hyresavtalet är i kraft.

B)    Resultaträkningsdelen

Resultaträkningen innehåller en uppskattning av skatteintäkter, statsandelar, kyrkans fondavgifter, beskattningskostnader, finansieringsposter, avskrivningar på anläggningstillgångar och ändringar i reserver och fonder. Resultaträkningen anger hur de årliga intäkterna räckt till för att täcka verksamhetskostnaderna, finansieringskostnaderna samt avskrivningarna allokerade till resultatperioden.

Kyrkoskatten påverkas av den allmänna ekonomiska utvecklingen och av förändringarna i skattegrunden, sysselsättningsläget, kyrkoskatteprocenten, antalet församlingsmedlemmar och hur deras pensions- och förvärvsinkomster utvecklas.

Kyrkofullmäktige fastställde 17.6.2026 kyrkoskatteprocenten för år 2027 till 1,0%. Inkomstberäkningen för kyrkoskatten är 95,3 mn €.

Utfallet av skatteintäkten för år 2025 var 93,5 mn euro (+2,8 %) och budgettalet för år 2026 är samma summa. År 2026 och 2027 förutspås en svag tillväxt i skatteintäkterna och på basis av den är kyrkoskattens intäktsberäkningen för år 2027 95,3 mn euro (+2,0 %). Därefter förväntas tillväxten avstanna och i ekonomiplanen betraktas skatteintäktsberäkningen som samma summa på 95,3 mn euro under planens alla år. Skatteintäkten väntas aningen öka ännu en tid. Osäkerheten är dock stor och därför har man inte tagit hänsyn till tillväxt i planen. Läget bedöms på nytt varje år.

Man har gjort ett förslag om mer nedskärningar i statsfinansieringen även för 2027. Man har föreslagit minska finansieringens belopp med 9,8 mn €. Då budgeten bereddes fanns det ännu ingen kännedom om Helsingfors församlings andel. Den slutliga summan klarnar då kyrkomötet och riksdagen fattat egna beslut i ärendet. Det har dock varit möjligt att göra en tillräckligt noggrann beräkning för budgeten.

Beskattningskostnaderna är 1,6 mn euro och baserar sig på de relativa andelarna av församlingsekonomiernas skatteintäkter och medlemsantal. Kostnaderna förväntas öka med 2 % av beloppet år 2026.

Kyrkans centralfonds- och pensionsfondsavgifter baserar sig båda på kyrkoskatteintäkter enligt den senast färdigställda beskattningen. Avgifterna uppgår till totalt 10,7 mn euro och ökningen är 2,8 % från 2026.

Via centralfonden finansieras kyrkostyrelsens och domkapitlens verksamhet och vissa församlingsunderstöd. Med pensionsfondsavgiften finansierar man kyrkans pensioner. Pensionsfondens huvudsakliga avkastning uppstår från en lönebaserad pensionsavgift vars kostnad utgör en del av de lönebikostnader som ingår i driftsbudgeten.

Budgeten för år 2027 är i balans. Differensen mellan inkomster och kostnader (årsbidraget) torde bli 7,2 mn €. Avskrivningarna är 7,7 mn €. Bokslutsdispositionerna är 0,5 mn €. Räkenskapsårets resultat är -0,4 mn € och restbeloppet 0,02 mn €.

Fastighetsutveckling

Detaljplaneändringar och utvecklingsprojekt som gäller samfällighetens fastigheter och aktielokaler är arbetsdryga, varar i flera år och är förknippade med betydande risker gällande både förverkligande som tillstånd. Därför är möjligheterna att avyttra dessa objekt också osäkra i fråga om pris och tidtabell. Tiden som används för utveckling och försäljning är lång och de underhållskostnader som uppkommer under denna period har en betydande inverkan på fastighetsväsendets driftsekonomi. Fastighetshandelns långsamma återhämtning har börjat ändra fastighetsmarknadens förväntningar till mer positiva.

Placeringsverksamheten

Kyrkorådet har godkänt placeringsutskottets anvisningar för placeringsverksamheten och samfällighetens placeringar allokeras enligt dessa. I placeringsverksamheten använder vi etiskt högklassiga kapitalförvaltare och placeringarna görs enligt principen för positiv värdering, vilket innebär att man prioriterar ansvarskännande företag. Kapitalförvaltningen av ränte- och aktieportföljen, dvs. den så kallade likvida portföljen, konkurrensutsattes våren 2026. Evli Oyj och Nordea Asset Management valdes ut som nya kapitalförvaltare.

Marknadsvärdet på samfällighetens penningmedels placeringar var 31.7.2026 totalt cirka 317,3 mn euro. Placeringarna fördelade sig 31.7.2026 på följande sätt: aktiefonder 51,2 %, räntefonder 30,7 % och alternativa placeringar 18,1 %. De alternativa placeringarna fördelade sig på följande sätt: investering för social påverkan 42,5 %, private equity 41,1 % och andra 16,4 %.

Investeringar

Samfällighetens fastighetsinvesteringar planeras med ett längre tidsperspektiv på basis av hur de enskilda projekten prioriterats. Här behandlas investeringsprogrammet för innevarande år och för VEP-periodens två därpå följande år.

Samfällighetens resurser kommer inte att räcka till för alla nödvändiga grundrenoveringsåtgärder. Fastighetsstrategin och de beslut som fattas i förtroendeorgan definierar investeringsobjekten under de närmaste åren. Den långsiktiga planeringen av fastighetsinvesteringarna blir därmed särskilt viktig. De minskande investeringsanslagen måste de närmaste åren läggas på objekt som vi förbundit oss att använda under en längre tid. I enlighet med fastighetsstrategin kommer samfälligheten att avstå från en betydande del av de utrymmen som används i den egna verksamheten under en tidsperiod på flera år.

Samfällighetens möjligheter till fastighetsplaceringar utnyttjas aktivt bl.a. genom att låta detaljplanera markegendom, planändringar, ändringar i användningssyfte och realisera fastigheter som inte längre behövs. Genom att arrendera ut mark kan vi garantera långsiktiga intäkter som kompletterar skatteintäkterna.

Budgetåret 2027 investeras 12,3 mn € i våra fastigheter. Dessutom planerar man att under budgetåret 2027 på samfällighetsnivå göra investeringar på 1,0 mn € i olika IT-lösningar. En del nödvändiga grundrenoveringsprojekt måste framskjutas till åren som följer på planeperioden. Reserveringarna av investeringsanslagen för 2028 och 2029 är i detta skede ännu svåra att precisera på fastighetsnivå, men investeringarnas helhetsnivå kan ändå anses vara riktgivande för planeringen av investeringsbehovet under dessa år. När det gäller investeringar i krematorier och lägergårdar måste man under granskningsperioden antingen förlita sig på ändringsbudgetar eller på finansiering som annars ska beslutas separat, eftersom dessa viktiga projekt inte ryms inom den nuvarande ramen för investeringsanslaget.

Planutveckling och fastighetsplaceringsverksamhet

Fastighetsplaceringarnas värde utvärderas årligen. Fastighetsplaceringarna består av bostäder som ägs av samfälligheten, affärs- och kontorslokaler samt planlagd mark. Vi har gjort och gör kontinuerligt lönsamhetskalkyler, riskbedömningar och finansieringsplaner för fastigheterna. Vi är återhållsamma då det gäller att inleda nya projekt. Inga nya betydande investeringar görs i fastighetsinvesteringarna, med undantag för markområdenas planutveckling.  Hyresmarknaden har de senaste åren varit turbulent. Syftet är att minska lånebeloppet inom fastighetsplaceringsverksamheten så att det investeringsanslag som fastigheterna kan använda i framtiden kunde i stället för låneamorteringar allokeras till nödvändiga totalrenoveringar av fastigheterna i driftsbudgeten.

Investeringarna som ska göras i nuvarande fastighetsmassa, nybyggandet, markanvändningsavtalens ersättningar och amorteringar på bolagslånen uppgår 2027 till ca 3,4 mn €. Under hela VEP-perioden 2027–2029 är de ca 10,3 mn €. Av dessa är amorteringarna på investeringsfastigheternas lån under planeperioden 2027–2029 ca 8,4 mn €, varav ca 2,9 mn € år 2027. Amorteringarna på de i driftsbudgeten upptagna fastighetslånen är under planeperioden 2027–2029 ca 1,5 mn €, varav ca 0,5 mn € år 2027. Under VEP-perioden 2027–2029 uppgår de totala amorteringarna på fastighetslån till ca 9,9 mn €, varav ca 3,4 mn € år 2027.

Fastighetsportföljens innehåll bearbetas kontinuerligt. De äldsta, ogynnsamt placerade fastigheterna som är i behov av stora renoveringar realiseras. Ägarförhållanden för marken granskas då man bereder beslut för att avstå. Balansvärdet på fastigheterna som enligt planerna ska realiseras under perioden 2027–2029 uppgår till ca 6 mn €, varav ca 3 mn € år 2027. Försäljningen torde inte ge någon försäljningsvinst. Innehållet i fastighetsplaceringsportföljen bedöms tillsammans med placeringsdelegationen. Genom försäljning under en period på fem år strävar man till att minska fastighetsplaceringarnas totala antal enligt målsättningen med 30 % av investeringstillgångarnas helhetsmängd. Budgetering av ersättningar för markanvändningsavtal är en utmaning på grund av den svåra förutsägbarheten i projektens tidsplaner.

C)    Finansieringsdelen

Intäktsfinansieringen utgörs av årsbidraget som uppgår till 7,2 mn €. Investeringarna och vinsten på försäljningen av bestående aktiva är 10,3 mn €. Nettokassaflödet från den egentliga verksamheten och investeringarna är negativt, 3,0 mn €. Finansieringens kassaflöde budgeteras inte, därför minskar de likvida medlen i budgeten med 3,0 mn €. Enligt budgeten uppgår de likvida medlen vid utgången av 2027 till 223,3 mn €. Under perioden 2027–2029 torde de likvida medlen minska med 12,7 mn €.

Prognos till 2029, baserad på ekonomiplaneprinciperna

Prognosen uppdateras årligen och senast 2026 då budgetramen fastställdes. Kolumnen ram 2027 motsvarar ekonomiplanen. BU 2027-kolumnen motsvarar budgeten.

Tidtabell

Gemensamma kyrkorådet har vid sitt möte 15.1.2026 § 8 behandlat och för kännedom antecknat beredningsprocessen och tidtabellen för budgeten för 2027.

Enligt tidsplanen ska utlåtande om budgetförslaget begäras senast den 9.10.2026. Utlåtanden och utkast till svar på dem kommer att föras till gemensamma kyrkorådets möte 29.10.2026. I samband med detta behandlar gemensamma kyrkorådet budgetförslagen för de övriga avdelningarna och enheterna för gemensamt församlingsarbete och gemensamma tjänster och kan om den så önskar ge beredarna anvisningar om eventuella ändringar i budgetförslaget.

Budgetförslaget förs till gemensamma kyrkorådets tredje behandling 19.11.2026, kompletterat med eventuella ändringar som föreslagits vid mötet 29.10.2026. Efter behandlingen av gemensamma kyrkorådet går budgetförslaget vidare till gemensamma kyrkofullmäktige för godkännande, vid mötet 10.12.2026.

Konsekvens- och riskbedömning

Barnkonsekvenser: Beslutet har omfattande konsekvenser för barnärenden eftersom flera församlingars arbetsformer och gemensamma tjänsters enheters uppgifter berör barn och familjer. Även ungdomar är objekt för församlingsverksamhet omfattande genom bl.a. skriftskolan.

Ekonomi-, personal- och miljökonsekvenser: Med budgeten och verksamhets- och ekonomiplanen styr man samfällighetens ekonomi och personal, och beslutet har miljökonsekvenser.

Risker: Den största risken med budgeten och verksamhets- och ekonomiplanen gäller utvecklingen av medlemsantal och intäkterna som beskattar från medlemmarna, om tillväxten fortsätter eller om det sker en vändning till det sämre. Medlemsantalet har sjunkit redan under flera år men de beskattningsbara intäkternas belopp har tills vidare ökat i tar med att ekonomin ökat.

Grunder för befogenhet

Kyrkoordningen 3 kap. 50 §

Kyrkoordningen 6 kap. 2 § och 3 §

Förvaltningsstadgan 3 kap. 1 §

Tilläggsuppgifter

Förvaltningsdirektör Juha Silander juha.silander@evl.fi, 040 5639 709

Distribution

Församlingsråden, samarbetskommittén, samfällighetens direktörskollegium, kyrkoherdekonferensen

[1] Europeiska kommissionens ekonomiska prognos 21.3.2026 Spring 2026 Economic Forecast:Slowdown in growth as energy shock drives up inflation - Economy and Finance

[2] Medlemsantal på årets första dag 2022–2026 är kyrkans officiella statistik (www.kirkontilastot.fi). I prognoserna för 1.1.2027–2029 beräknar man att medlemsantalet sjunker under året med 3 000, 3500 och 3500 personer, vilket som procentuell förändring är -1,0 %, -1,2 % och -1,2 % per år.

2 Folkmängderna åren 2022–2026 är officiella folkmängder (per 31.12 föregående år) som publiceras av Statistikcentralen. Källan till prognoserna 1.1.2027–2029 är Helsingfors stad, stadsforskningstjänster: tabell Helsingfors befolkningsstruktur 1991– och befolkningsprognos 2019– efter delområde, ålder och modersmål. Som alternativ för prognosen har man använt den 2026 utarbetade prognosen 2026 Basalternativ. Statistikuppgifterna finns i Helsingforsregionens öppna statistikdatabas aluesarjat.fi, kontrollerade 27.8.2026.